Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Därför ger vindkraft ett lägre elpris - havsvind.nu

Därför ger vindkraft ett lägre elpris

Det finns många argument för att satsa på vindkraft. Ofta nämns de viktiga klimatförbättrande effekterna med möjlighet för en CO2-fri elproduktion. Ett argument som lyfts fram mer och mer är på vilket sätt vindkraften, eller andra förnybara energislag med låga rörliga kostnader, bidrar till lägre elpriser. Detta argument talar så starkt för för vindkraftens utbyggnad och därför tar jag tillfället att inviga er i detta resonemang.

Det råder ingen tvekan om att det svenska elpriset på lång sikt kommer att öka. Både som en följd av den europeiska integrationen och på grund av behovet av nyinvesteringar för att ersätta en åldrande reaktorpark. Ett sätt att dämpa utvecklingen mot högre elpriser är att satsa på energislag med låga, rörliga kostnader, exempelvis vindkraft. På den nordiska elbörsen tillämpas marginalprissättning. Priset sätts alltid efter den sist inmatade kilowattimmen; på vintern är det ofta kol- eller oljekondenskraft som avgör elpriset. Förhållandet illustreras tydligt med den vanligt förekommande utbudskurvan, som visar såväl rangordningen för driftsättande som de rörliga kostnaderna för varje produktionsslag.

 

 

Figuren visar hur elpriset sätts där utbud möter efterfrågan. Priserna styrs av marginalkostnaden d.v.s. kostnaden för att producera ytterligare en kWh. Sambandet mellan vindkraft och elpris blir då tydligt; ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, ju mindre behov av dyrare produktionsslag och ju lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma.

I fråga om vindkraft förväxlas ofta den relativt dyra investeringen och stödet i form av certifikat med dyr el. I praktiken förhåller det sig annorlunda; de rörliga kostnaderna för vindkraft är låga och det lönar sig aldrig för en vindkraftsproducent att avstå från att producera el då priset sjunker. Det incitament som finns i form av certifikat påverkar inte den rörliga kostnaden, utan innebär en genomsnittligt högre ersättning som möjliggör investeringen.

Energimyndigheten har i en ny rapport (Sept 2011) om Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet presenterat en graf byggd på modellsimuleringar utförda av Pöyry Management Consulting som beskriver elpriset på en marknad med gemensamma elcertifikat med Norge och effekten av ytterligare certifikat:

Energimyndigheten konstaterar i rapporten att marginalpriset på kontinenten sätts av priset på kolkondens och att stigande överföringskapacitet (vid sidan av stigande bränslepriser) är en orsak till att priset väntas stiga under perioden. Från 2030 påverkas priset också av att äldre reaktorer väntas ställas av. Det som dämpar prisökningen är en otillräcklig överföringskapacitet till kontinenten. Det som graferna visar är att vi kan minska prisökningen med 50% genom en kraftig satsning på förnybar el, i detta exemplet i form av havsbaserad vindkraft. Pyöry och Energimyndigheten ser alltså samma samband som vi – vindkraft ger lägre elpriser.

5 comments

  1. Björn Andersson skriver:

    Jag instämmer i Ditt resonemang.

    Det enda jag har att invända mot är:

    “ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, ju mindre behov av dyrare produktionsslag och ju lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma.”

    Detta resonemang fungerar förutsatt att producenterna av vattenkraft inte minskar sin produktion i samma takt som vindkraftproduktionen ökar. Marginalprissättningen ser då till att marknadspriset inte sjunker. Elproducenternas strävan efter vinstmaximering gör detta scenario högst troligt.

  2. Eric Anderzon skriver:

    Det jag inte begriper i ditt resonemang, är att du bortser från kapitalkostnaderna i kalkylen. Det innebär att du ser investerarnas insatta kapital som en gåva.
    Jag är inte lika säker på att dina investerare betraktar saken på samma sätt. De lever säkert i tron om att de investerat i något som ger avkastning på det insatta kapitalet, och att de kan få tillbaka sina pengar en vacker dag. Det lär dock inte vara mycket kvar att betala tillbaka om 15-20 år.

    Om vi jämför med kollegor i branschen, de som äger nätet. Så gråter de blod över att de inte får ta ut mer än 5,6% i avkastning, dessutom på totalt kapital som till stora delar är fiktivt eftersom man tar upp hela nätet till nuanskaffningsvärde. Att synen på avkastningskrav kan skilja så radikalt inom samma bransch är ofattbart.
    Jag kan bara gratulera till att ni lyckas få fram så mycket gåvor, och önskar att Elmarknadsinspektionen tar lärdom av ert sätt att räkna avkastning och sedan implementerar detta på nätbolagen.
    Då kan vi räkna med kraftigt sänkta priser på nät och överföring.

  3. PSP skriver:

    PSP…

    Every one of them got ideas which they were eager to put in practice;…

  4. […] talar också för att de förnybara energislagen ger ett konkurrenskraftigt elpris . Vi kan ta vindkraften som ett exempel. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt […]

  5. iPikavipit skriver:

    Cool sites

    […]we came across a cool website that you might be interested in. Take a look if you want[…]…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *