Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Alla inlägg av Charlotte Bergqvist - havsvind.nu

Archive for Charlotte Bergqvist

Viktiga argument för den havsbaserade vindkraften

Miljöpartiet meddelar idag att de vill öka trycket på utbyggnaden av förnybart genom att sätta tydliga mål för vad Vattenfall ska bidra med. Miljöpartiet vill att Vattenfall bygger minst 10 TWh på land och 10 TWh till havs till 2030.

Det är inget orimligt mål. Till idag har vi byggt 10 TWh vindkraft i Sverige och häromdagen fick vi också veta att den siffran förväntas fördubblas inom fyra år.

Det är tydligt att Sverige har en enorm potential att bygga ut den havsbaserade vindkraften, vilket vi flertalet gånger också har lyft på denna blogg.

Låt oss lista ett par viktiga anledningar:

1. Stor tillgänglig resurs av tillståndsgivna projekt

Idag finns redan tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8 TWh och till det kommer projekt omfattande ytterligare drygt 10 TWh under utveckling. Det är viktigt att komma ihåg att tillståndsprövningen av dessa projekt har tagit mellan 5-10 år och detta samtidigt som de är begränsade i tid, vilket gör att politiska beslut brådskar för att undvika att tillstånden makuleras istället för att nyttjas för Sveriges energiförsörjning.

TIllståndsgivna havsbaserade projekt i Sverige

TIllståndsgivna havsbaserade projekt i Sverige

 

2.  Kostnadseffektiva projekt i Östersjön

Vi har unika möjligheter att i Östersjön bygga den havsbaserade vindkraften mycket mer kostnadseffektivt än där den idag byggts ut, framförallt i Nordsjön. Det finns också många projekt som på kort tid kan förverkligas.

3. Behov av el

Det finns ett stort behov av ny elproduktion inom 10-15 år både i Europa och i Sverige. Volymerna som de havsbaserade vindkraftparkerna kan erbjuda måste i det sammanhanget ses som ett attraktivt alternativ att fylla behovet. Både tidsmässigt och ekonomiskt vill vi påstå att valet inte står mellan ny kärnkraft eller ny förnybar energi utan snarare mellan mer förnybart eller fossil energi. Detta beror på att tidsåtgången för tillståndsprocesser samt byggnation av nya kärnkraftverk är svår att förutse. Även kärnkraftens kostnader är svåra att förutsäga samtidigt som kostnaden för förnybara energislag kontinuerligt sjunker.

Bilden nedan visar en beräkning gjord av professor Staffan Jacobsson på Chalmers där han visar hur brant utbudskurvan dyker om kärnkraftverken fasar ut efter 50 års driftstid.

Framtida produktions gap

Framtida produktions gap
– Sverige förutsatt 50 års livslängd för kärnkraften/ Källa: Staffan Jacobsson, Chalmer

Nyckeln i detta sammanhang är tidsperspektivet. Om det är så att reaktorerna varar 50 år är det mycket bråttom att ersätta den kapacitet som fasar ut cirka 2030.

4. Havsbaserad vindkraft erbjuder säkra elleveranser

Den havsbaserade vindkraften producerar mera elektricitet och jämnare än vindkraftparker på land. Detta har bland annat dansk statistik tydligt visat.Nike Pas Cher France, Anledningen är främst att det blåser mer och jämnare då det finns färre hinder som bromsar vindens kraft över havet.

Förläng stamnätet ut i havet—odos-karate.fr

Det behövs framförallt satsningar på gemensam infrastruktur ex i form av att förlänga stamnätet ut i havet för att få igång utvecklingen. Om detta har vi tidigare både debatterat och bloggat om.

Vi ser nu ett tydligt intresse från politiskt håll om att den havsbaserade vindkraften är en viktig resurs framåt. Idag har Miljöpartiet visat tydligt var de står och tidigare har både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tydligt uttryckt att de ser den havsbaserade vindkraften som del av framtidens energimix.

Vi ser framemot den fortsatta diskussionen!

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

Havsbaserad vindkraft kan ersätta åldrande reaktorer

Det är händelserika dagar i svensk energipolitik. I förra veckan drog ett intressant möte om havsbaserad vindkraft fullt hus i riksdagen, i söndags debatterade Åsa Romson (Mp) och Jan Björklund (Fp) framtiden för ny kärnkraft i SVT Agenda och igår kom besked att Oskarshamns kärnkraftverk förbereder avställning av en av äldsta reaktorerna. Idag kunde vi också läsa i SvD Brännpunkt att Mats Odell (Kd) gärna ser en utfasning av nuvarande elcertifikat till vindkraft men öppnar samtidigt upp för nya stöd till mer omogna tekniker.

Som bilden nedan visar så når fyra reaktorer sina 50-årsdagar inom 10 år. Samtidigt saknas beslut om vad som kan ersätta denna stora mängd elproduktion. Detta har uppmärksammats av inte minst IEA (International Energy Agency) som förra året gjorde en genomgång av svensk energipolitik och konstaterade att det saknas strategi för vad som händer sen. Till denna ekvation ska läggas att projekteringstiden för ny kärnkraft beräknas till ca 10-15 år så beslut om vad vi ska ersätta åldrande reaktorer med brådskar.

Sverige har samtidigt en stor möjlighet att bygga ut det förnybara på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom landbaserad vindkraft, sol och bio har vi en stor möjlighet att bygga ut den havsbaserade vindkraften i mycket större omfattning än vad som hittills gjorts. Förutsättningarna i framförallt Östersjön är oerhört gynnsamma med goda, stabila vindar, små vågor, låg salthalt och korta avstånd till land. Det gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här i Sverige än på många andra platser. Det finns också många projekt under utveckling (motsvarande 25 TWh) och många projekt som redan är tillståndsgivna (motsvarande 8 TWh) som är redo för att byggas.

Havsbaserad vindkraft och kärnkraft - en jämförelse

Havsbaserad vindkraft kan fylla produktionsgapet när de äldsta reaktorerna fasas ut.

Som bilden visar kan den havsbaserade vindkraften fylla det produktionsgap som kommer uppstå när reaktorerna tas ur drift. Inom ett par år kan de havsbaserade vindkraftparkerna leverera en stor mängd el i områden där ny produktionskapacitet behövs (ex södra Sverige), med hög driftstillgänglighet och utnyttjandegrad. Den havsbaserade vindkraften erbjuder en jämnare och stabilare produktion än motsvarande vindkraftverk på land. Vindkraftverk i havet kan producera elektricitet i samma mängd som de kraftvärmeverk som finns i våra fjärrvärmenät dvs motsvarande 4000 timmar.

Det som saknas är någon form av incitament för att få igång utvecklingen. Allt talar för att någon form av marknadsintroduktionsstöd eller förmånliga lån kan användas i form av en punktinsats för att få igång utvecklingen. Så gjordes för den landbaserade utvecklingen tidigt 2000-tal och så görs idag för investering i solenergi. Anledningen till dessa insatser är att utveckla den teknik som bäst passar våra förutsättningar, i detta fall havsbaserad vindkraftsteknik i innanhavet. Vidare ger en större marknad möjlighet till kostnadsreducering och vi bygger kompetens och kunskap som senare också kan exporteras till andra innanhavs-marknader.

Det förslag som vi tror har bäst effekt är att se över hur nätanslutning till parkerna ska göras, både mest effektivt och kostnadseffektivt. Vid en uträkning om vad det skulle kosta att förlänga stamnätet ut i havet och erbjuda anslutningspunkter närmare parkerna har vi antagit att det byggs sex kustnära havsbaserade vindkraftparker som tillsammans skulle leverera 8 TWh el. Utöver kostnad för elcertifikat skulle då nättariffen behöva öka med 0,3 öre/kWh samtidigt skulle ett ökat utbud av el göra att elpriset pressas med betydligt större belopp.

Vi vill att detta alternativ ställs mot andra alternativ när Sveriges framtida energimix nu diskuteras!

baltic1_under_construction


Till regeringen: Sätt ambitiösa energi– och klimatmål till 2030!

Idag har 13 företag inklusive IKEA, Alstom, Volkswagen, Stena Renewable, Newsec, Eolus, Wallenstam, Polarbröd, Vestas, O2, Envac, Arise och wpd i ett brev uppmanat regeringen att sätta upp ambitiösa energi– och klimatmål till 2030.

Uppmaningen som idag skickats till regeringen och sprids via pressmeddelanden, bloggar och sociala medier innefattar önskemål om:

  • Ett bindande mål om att minska utsläppen av växthusgaser
  • Ett bindande mål om att öka andelen förnybar energi
  • Ett bindande mål om energieffektivisering

Som vi tidigare flertalet gånger bloggat om på Havsvind kräver energi- och klimatinvesteringar långa investeringshorisonter och dessa är ofta beroende av ett förutsägbart och tydligt ramverk. I detta sammanhang är 2030 redan här.cheap motorcycle fairings

Nedan finns ett axplock av blogginlägg som relaterar till denna fråga:

Vi ser att möjligheterna till att skapa en kostnadseffektiv och hållbar energiproduktion börjar i teknikoptimism och att fortsatta satsningar även fortsatt kommer ge goda resultat!Suzuki Fairings

Havsbaserad vindkraft installeras i vindkraftparken Baltic 1 utanför Tysklalnd

Installationsfartyg vid vindkraftparken Baltic 1 utanför Tyskland

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 2

I dessa blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

“Vindkraftens kostnader”

En förutsättning för den snabba utbyggnaden av förnybar energi t.ex. vindkraft i Sverige har varit de gröna certifikaten. Kostnaden för certifikaten läggs på elpriset för alla konsumenter, med undantag för den elintensiva industrin. I så måtto är det sant att det förekommer en subvention av förnybar energi. Det är dock bara halva sanningen.

Ifråga om vindkraften finns goda argument för att utbyggnaden bidragit till att pressa priset med ungefär samma belopp som certifikaten kostar. Det är möjligt därför att vindkraftsel präglas av låga driftskostnader (det lönar sig i princip alltid att köra vindkraftverk, oavsett elpriset). Utformningen av certifikatsystemet bidrar också till att det billigaste förnybara produktionsslagen byggs ut först.

Störst påverkan på elpriset har vindkraft när tillgången på vind är stor. Priset på el pressas då ner och det har hänt vid ett flertal tillfällen ex under höstens stormar. Den prispressande påverkan har också studerats vetenskapligt vid Risølaboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet, där man påvisat att priset kan påverkas med så mycket som 30-40 procent beroende av elsystemets produktionssammansättning. I Sverige är förutsättningarna bra för att vindkraft ofta ska få en prispressande effekt. Produktionen har idag en geografisk spridning vilket tillsammans med ett väl utbyggt elnät gör att vindenergi alltid kan tas tillvara någonstans i systemet.

I de ekonomiska resonemangen behöver vi också lyfta den trendmässiga kostnadsutvecklingen. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt billigare i takt med att marknaden mognar och konkurrensen ökar.

REpower 6M - ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

REpower 6M – ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 1

I kommande blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

”Vi behöver inte vindkraft ”

De som inte vill ha någon satsning på vindkraft pekar ofta på att vi har ett elöverskott, att vi exporterar el och därmed inte behöver några nya investeringar. Att beskriva svensk elmarknad på detta vis är att ge en ”ögonblicksbild” och beskriver inte att vi vissa år har torrår, vissa år våtår, vissa år har fler eller färre kärnkraftsstopp än andra år och så vidare. Av olika skäl varierar elproduktionen.

Samtidigt är det svenska välståndet i stor utsträckning byggt på tillgång till mycket och förhållandevis billig energi. För stora delar av den svenska industrin är energin en råvara bland många andra som bidrar till ett högt förädlings- och exportvärde. Att trygga den framtida energiförsörjningen är därmed en nationell politisk angelägenhet.

Vad gäller den svenska kärnkraften är det sannolikt så att den under lång tid kommer att ha en roll i den svenska energiförsörjningen. Det kan också vara så att en eller några nya reaktorer ersätter de befintliga men att argumentera för att det är en universallösning inför framtiden är förknippat med stora ekonomiska risker. En central fråga är ju också naturligtvis hur länge de kommer finnas kvar.

Debatten om befintliga reaktorers livslängd blir lätt märklig. Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är istället den ekonomiska livslängden; hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

De flesta är överens om att Sverige inom 10-20 år står inför ett omfattande behov av ny elproduktion. I det sammanhanget erbjuder inte kärnkraften en lösning, oavsett hur man ser på dess roll i det svenska energisystemet på sikt. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om 20 år. Ledtiderna är mycket långa och även i tider av produktionsöverskott behövs därför satsningar på ny kapacitet för att undvika ett framtida produktionsgap.

Att tala om olika tidsperspektiv är därför ett alltför vanligt fel i debatten, främst från dem som förordar investeringar i kärnkraft.

Vindkraften levererade de senaste tolv månaderna 9 TWh vindkraftsel och potentialen är fortsatt stor både på land och i havet. Exempelvis finns idag tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8TWh runt Sveriges kuster och mycket mer är under utveckling. Östersjön har speciellt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft tack vare goda vindar och en mindre påfrestande miljö såsom lägre salthalt, lägre vågor osv. Med högre den högre medelvinden till havs når man en högre mängd s.k. fulllasttimmar, som för havsbaserad vindkraft brukar variera från 40 % upp till så mycket som 50 %. Det betyder att den havsbaserade vindkraften generellt sett kan leverera mer och jämnare än vindkraftverk på land och den kan också placeras i närheten av konsumtionsområden såsom storstäder och i södra Sverige.

Håll utkik, snart kommer nästa inlägg om varför Sverige bör satsa på vindkraft som handlar om vindkraftens ekonomi. Tills dess, titta gärna på detta inslag på #actonfacts om hur lite de flesta kan om vad vindkraft kostar.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

Havsbaserad vindkraft på agendan när super-valåret kickstartar

”Framtidens energiteknik är världens just nu viktigaste industri.” Så avslutas debattartikeln “Havsvind framtidens energi” skriven av Johan Sandberg från DNV GL om möjligheterna med flytande havsbaserad vindkraft i Dagens industri idag.

Ett av debattartikelns viktigaste argument är att det finns en förutsägbarhet kring kostnader som varken kärnkraft eller fossila alternativ kan erbjuda samtidigt som det ger en möjlighet att ta positioner i en starkt växande ny industri. Vindkraftsteknikens kostnader har sedan 1980-talet har minskat med över 40 % och detta samtidigt som kärnkraft visar en motsatt trend. Artikeln refererar bland annat till kärnkraftverket som ska byggas i Hinkley Point i England och vars kostnader rusar i höjden.

Vi har tidigare på denna blogg fokuserat mycket på ett närliggande steg d.v.s att bygga ut lämpliga och grunda områden av Östersjön med bottenfast innanhavsteknik. Vi vill tro att detta krävs för att mobilisera kompetens och erfarenhet för att senare bygga ännu längre ut till havs. Att visa möjligheten med flytande teknik ger en än tydligare bild om den oändliga potentialen i havet för energiproduktion.

Tidpunkten för denna debatt är helt rätt. Nu är ”supervalåret” igång med ett antal stora viktiga frågor som måste lösas. De flesta av energibranschens företrädare önskar en tydligare energipolitik för att säkra elförsörjningen i Sverige på längre sikt, det vill säga den dag reaktorerna börjar fasa ut. Till dessa ansluter sig inte bara den traditionella kraftbranschen och företrädare för det förnybara utan också tunga företrädare för Sveriges basindustri. Det som enar är insikten om att storskaliga energiprojekt tar lång tid att genomföra och att dessa, oavsett energiform, behöver finnas på plats inom 10-15 år. Tiden går och politikerna har låst in sig i en energiöverenskommelse som inte ger de svar som behövs.

Dagens debattinlägg är därmed mer än välkommet! Vi måste dra upp visionen för Sverige och se att en satsning på havsbaserad vindkraft ger oss två saker; en ökad och välbehövd elproduktion i Sverige och möjligheter att ta positioner i en starkt växande industri! Havsvind är definitivt en stark kandidat som kan ge ett viktigt bidrag!

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL.

Montel: “Upp till tre vindkraftparker i Östersjön innan 2020”

Idag har Montel publicerat en artikel kring havsbaserad vindkraft i Östersjön och utgått från en skrivning som wpd överlämnat till Näringsdepartementet.

Nedan text är ett utdrag, artikeln i sin helhet kan läsas på www.montel.no. (Det går att prova 1 månads prenumeration gratis.)

Upp till tre vindkraftparker i Östersjön innan 2020

Två till tre havsbaserade vindkraftparker med en årlig produktion på 0,8-1,5 TWh skulle kunna byggas vid Sveriges Östersjökust innan 2020, men för en större utbyggnad längre fram krävs ett riktat stöd, enligt en rapport från wpd som överlämnats till Näringsdepartementet.

Sammanlagt finns det tillstånd för att bygga sju nya vindkraftparker till havs i Sverige med en sammanlagd effekt på 2.450 MW och ytterligare fem vindkraftparker med en sammanlagd effekt på 5.040 MW har sökt tillstånd. 

Högst två till tre av dessa kan byggas innan 2020 och enbart om Svenska Kraftnät förlänger stamnätet ut i havet och erbjuder anslutningspunkter närmare parkerna, enligt Göran Dalén, vd för vindkraftsbolaget wpd Offshore Stockholm AB i Sverige.

– Det här handlar om de allra bästa projekten nära land som skulle kunna uppföras innan 2020 om de får stöd till anslutningarna från SvK. För större projekt längre ut till havs krävs det ett mer riktat stöd för att få till en utbyggnad, säger Göran Dalén.

Enligt wpd handlar det om deras eget projekt Storgrundet (265 MW) samt ytterligare två kustnära projekt som skulle kunna stå klart innan 2020. För övriga projekt kommer tiden inte att räcka till innan 2020 när elcertifikatsystemet börjar fasas ut.

(….)

Vi hoppas att ni loggar in och läser artikeln i sin helhet på Montel.

Havsvinds årskrönika 2013 – Året som gick!

Det är dags att summera året som har gått. Det har varit ett intensivt år med ett par händelser som är särskilt värda att uppmärksammas.

I februari anordnades en intressant konferens i Stockholm på temat ”Havsbaserad vindkraft i Östersjön” som lockade över 100 deltagare. I fokus var framförallt hur Östersjöns gynnsamma förhållanden kan möjliggöra en utveckling där vi sänker kostnaderna. På plats fanns entreprenörer från Östersjöländerna men också de etablerade teknikleverantörerna inom havsbaserad vindkraft som ser Östersjön som en intressant framtida nischmarknad. Den svenska utvecklingen är beroende av att locka med sig erfarna aktörer för att få dessa att studera våra förhållanden och komma med idéer på kostnadseffektiva lösningar.  Konferensen skapade en verklig ”market-push” som vi bedömer är avgörande för utvecklingen i Östersjön.

Under våren arrangerade Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och Johan Hultberg (M) ett spännande seminarie i riksdagen med temat “Havsbaserad vindkraft – en del av framtidens energisystem.” Diskussionen handlade framförallt om hur den havsbaserade vindkraften kan anslutas vilket är en nyckelfråga för utvecklingen framåt.

Almedalen var som vanligt ett viktigt tillfälle att diskutera möjligheten med havsbaserad vindkraft i olika forum. Havsvind deltog i en debatt med Svenska Kraftnät kring idén att förlänga stamnätet ut i havet. Under året har politiker från olika partier lyft denna fråga som en möjlig väg framåt för att få igång de mest kustnära, kostnadseffektiva projekten. En dialog med Svenska Kraftnät har visat att det däremot krävs specifika politiska beslut för att denna utveckling ska ske.

I september invigde EON sin havsbaserade vindkraftpark utanför Öland, ett projekt baserad på incitament via elcertifikatsystemet. Det är en god bekräftelse på att vi har unika förutsättningar att bygga den havsbaserade vindkraften billigare än på andra platser. Aldrig förr har ett havsbaserat projekt byggts inom samma stödsystem som landbaserad vindkraft.

Under hösten släpptes rapporten ”Färdplan för havsbaserad vindkraft” som skrivits av Fredrik Dolff, Ecoplan och Staffan Jacobsson, professor på Chalmers. Rapporten ger en bra beskrivning till möjligheter och utmaningar och vilka beslut som behövs framåt.

I november inledningstalade Näringsdepartementets statssekreterare, Daniel Johansson, på den internationella havsbaserade konferensen i Frankfurt. En diskussion kring de viktiga 2030-målen följde hans anförande.

På wpd har vi under året i oförminskad takt arbetat vidare med innanhavsteknik till vårt projekt Storgrundet och ytterligare verifierat vår projektmodell kring teknikval, logistik- och installationskoncept samt drift och underhåll. Bland annat har vi lyckats få ett flertal turbinleverantörer att bekräfta att s.k. klass II turbiner kan användas även i havet. Detta är ett stort steg framåt som optimerar projektet och ger bättre kostnadseffektivitet.

Vi hoppas att ni som läser bloggen är nöjda med dess innehåll och vi tar naturligtvis gärna emot önskemål om teman inför 2014. Havsvind ser framemot 2014 med spänning med både ett antal val men också ett par viktiga inriktningsbeslut på EU-nivå såsom 2030-målen.

Vi önskar alla en energigivande jul och ett gott nytt år!    

Horns Rev (Credit: © Elsam A-S 640)

Horns Rev (Credit: © Elsam A-S 640)

 

Socialdemokraterna lyfter den havsbaserade vindkraften

Under förra veckan beslutade riksdagen om energibudgeten för 2014. Den innehåller inga överraskningar och det gjorde inte heller den föregående energidebatten i riksdagen med ett undantag. Oppositionen yrkade på högre ambitioner i utbyggnaden av det förnybara och Ingemar Johansson (S) lyfte specifikt möjligheterna med havsbaserad vindkraft. Han menade att Svenska Kraftnäts roll är mycket viktig för den kommande utvecklingen och menade att regeringen borde ge Svenska Kraftnät rätt förutsättningar för att kunna bidra till att underlätta denna utveckling.

Även om det inte togs upp i gårdagens debatt, känner vi sedan tidigare till att såväl Moderaterna som Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gärna utvärderar denna möjlighet för att få igång en utveckling på kort sikt, som ett tidsbegränsat komplement till elcertifikatsystemet.

En tillförlitlig och säkrad elanslutning är helt avgörande för möjligheterna att bygga havsbaserad vindkraft och många länder som har en utbyggnad av havsbaserad vindkraft idag har valt att i princip förlänga sina stamnät ut i havet och erbjuda anslutningspunkter där. På det här sättet kan infrastrukturen optimeras och kombineras med exempelvis anslutningar till andra länder. En gemensam infrastruktur kan också på sikt användas av annan havsbaserad energiproduktion.

Möjligheterna med vindkraft till havs är stora, inte minst runt Sveriges kuster. Vi har tidigare många gånger bloggat om Östersjön och innanhavsteknik som kan göra den havsbaserade vindkraften minst 30 % billigare än där den idag byggs ut i framförallt Nordsjön. Orsakerna är främst de mildare förhållandena som råder i Östersjön med bräckt vatten, små vågor, inget tidvatten och många potentiella projekt som ligger relativt nära land.

Ett dilemma är att det svenska elcertifikatsystemet inte premierar teknikutveckling. Systemet är bra på det sätt att det försäkrar att de billigaste projekten byggs först, men när det kommer till att introducera ny teknik behöver det kompletteras under en tidsbegränsad tid. Så har skett med exempelvis den landbaserade vindkraften via den s.k. miljöbonusen, tidigare investeringsstöd och så görs idag vad gäller utbyggnad av solceller.

Det är viktigt att få igång en utbyggnad på grund av att vi i Sverige inom 10-20 år kommer att ha ett stort behov av storskalig elproduktion då kärnkraftsreaktorerna faller för åldersstrecket. Möjligen behövs även nya reaktorer för att fylla det gap som kommer att uppstå, men vi är övertygade om att den havsbaserade vindkraften har goda möjligheter att förse Sverige med kostnadseffektiv, förnybar el.

Vi ser framemot att fortsätta utvärdera dessa möjligheter vidare och tackar Ingemar Johansson för att han valde att lyfta den havsbaserade vindkraften i förra veckans debatt.

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

 

 

Regeringen på plats när den havsbaserade vindkraftsindustrin samlas i Frankfurt

Imorgon samlas den havsbaserade vindkraftsindustrin på konferensen ”EWEA Offshore Wind 2013” i Frankfurt.

Det är många frågor som är högaktuella för årets upplaga. Delvis kommer det handla om vägen framåt för Tyskland där den politiska debatten nu kretsar kring hur finansiera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Detta samtidigt som beslutet att avveckla kärnkraften till 2022 står fast.

Ett annat högaktuellt tema är naturligtvis diskussionerna på EU nivå där EU just nu diskuterar målen till 2030. Ska 2030-målen innefatta mål för utbyggnaden av förnybart eller ska det bara finnas ett utsläppsminskningsmål?

Samtidigt som det finns politiska osäkerheter framåt går många av projekten i Nordsjön på högvarv där flertalet byggen förbereds och genomförs just nu. Ett av dessa är wpd’s projekt Butendiek där byggstart är planerad till tidigt 2014.

Vad som är extra spännande ur ett svenskt perspektiv är att Näringsdepartementets statssekreterare Daniel Johansson deltar i konferensens öppningssession. Den svenska vindbranschen är naturligtvis nyfiken på vad den svenska regeringen vill lyfta under konferensen, framförallt vad gäller de specifika möjligheterna i Östersjön.

Havsvind har uppvaktat departementet och berättat om de konkreta möjligheter som finns framförallt i Östersjön. yamaha fairings,Vi har lyft idéerna kring en gemensam infrastruktur där ett sätt skulle vara att förlänga stamnätet ut i havet. Detta skulle också kunna kombineras med anslutningar till andra länder för att på så sätt skapa större och mer välfungerande marknader.

Under konferensen kommer specifika seminarier hållas kring nya marknader och där utmärker sig Östersjön särskilt. Havsvind deltar via Göran Dalén och Charlotte Bergqvist, som ordförande respektive talare i seminariet med titeln ”The next boom –  new market possibilities in Europe”. Seminariet sker dag 2, den 20 november kl 9.

Vi ser framemot konferensen och vi hoppas bidra till att ytterligare öka intresset för Sverige och Östersjön som en spännande framtidsmarknad för havsbaserad vindkraft! Kawasaki Fairings

Följ gärna konferensen på twitter #EWEAOFFSHORE2013

Havsvind återkommer med rapport!

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion