Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Alla inlägg av Göran Dalén - havsvind.nu

Archive for Göran Dalén

Kostnadsutveckling för havsbaserad vindkraft

Att bygga vindkraft till havs kommer alltid vara dyrare än på land. Men produktionen är i gengäld högre tack vare stark och jämn vind. Bedömningen har varit, och är fortfarande, att havsbaserad vindkraft på sikt kan producera el till samma kostnad som på land.

Bilden nedan illustrerar vad olika projekt har kostat, när och var dessa har byggts.

Kostnadsutveckling havsbaserad vindkraft

Kostnadsutveckling havsbaserad vindkraft

Det finns en tydlig trend i att kostnaderna har ökat de senaste åren mycket beroende på Nordsjöns tuffa förhållanden, ökande avstånd till land tillsammans med ökade krav på tillgänglighet och säkerhet. Bedömningen är dock att ett trendbrott kommer att ske. Detta tack vare att fler aktörer kommer in på marknaden samt att tekniken mognar med lägre kostnader som följd.

I England pågår arbete hos Crown Estate med att hitta nya drivkrafter som ska sänka kostnaden och mål är uppsatta att nå en reduktion på 30 % jämfört med dagens kostnader. Större vindkraftverk med rotorer anpassade till rådande förutsättningar kommer också pressa priset per producerad kilowattimme.

Kostnadsutvecklingen i bilden kommer med stor sannolikhet plana ut och enligt vissa beömmare även sjunka på 5 års sikt.

Allt tyder på att den så kallade innanhavstekniken kommer att kunna ta oss tillbaka till nivåer i paritet med de tidiga projekten och att Östersjön har särskilt goda förhållanden för denna utveckling.

Om innanhavsteknik på “Chalmers Energy conference – Electricity for tomorrow”

Chalmers Energy Conference-Electricty for tomorrow. Så var titeln på den konferens Chalmers anordnade 28-29 Mars. Drygt 200 personer deltog inklusive undertecknad. Kännetecknande för denna konferans var att man behandlade såväl förnybar elproduktion såsom kärnkraft och framtida fordonsteknik. Ett bra tillfälle med andra ord att skaffa sig en överblick över området.

Bland talarna fanns bland annat Thomas Kåberger, Chalmers;  Helge Madsen, DTU; Ola Carlsson, Chalmers;  Mats Leijon, Uppsala Universitet; Lennart Söder, KTH;  Janne Wallenius, KTH och Bo Normark, Power Circle.

wpd deltog och jag höll en presentation om möjligheter med innanhavsteknik i Östersjön.

Några personliga reflektioner från konferensens innehåll:

Vindkraften är nu uppe i 250 GW installerad effekt och svarar för 2,3 % av Europas förbrukning. År 2021 förväntas den installerade effekten vara 1000 GW och svara för 8 % av Europas förbrukning. Klarar vi 30 TWh vindkraft i Sverige? Svaret är ja enligt professor  Lennart Söder som bland annat jämför med Portugal, Spanien och Irland som har motsvarande procentuella andel redan idag. Och det utan de goda möjligheter Sverige har att exportera eventuellt överskott. Man ska också betänka att variationen i den nordiska vattenkraften under ett år kan uppgå till 86 TWh!! Kan ”innanhavsteknik” vara något för Sverige? Absolut – här har vi en möjlighet att tillföra ny elproduktion där den bäst behövs och i stort sett omgående.

Vågkraft. Det händer mycket nu men det kommer dröja lång tid innan den är kommersiell. I Östersjön är det ytterst tveksamt om den någonsin får någon större betydelse.

Var står kärnkraften idag? Generation 3 kan byggas idag men tillståndsprocessen förväntas bli långdragen. Generation 4 som bland annat använder plutonium (från kärnavfall) som bränsle och flytande bly som kylmedium behöver minst 10 år innan en första demonstrationsanläggning kan uppföras och ytterligare 20 år innan den kan tas i kommersiell drift.

Teknikneutral – vad är det? Flera talare påpekade att det inte finns ett sådant uttryck. (Och temat har nyligen debatterats i flera medier.) Allt hänger samman med det energisystem vi vill bygga  och den politiska viljan. All ny teknik behöver infogas i existerande system alternativt behöver systemen anpassas till tekniken. En kul jämförelse gjordes med Zlatan; även “teknik behöver fostras innan den fungerar riktigt bra”.

Installationsfartyg vid det havsbaserade vindkraftsprojektet Baltic 1

Installationsfartyg vid det havsbaserade vindkraftsprojektet Baltic 1

Unik mätmast till det havsbaserade vindkraftsprojektet Södra Midsjöbanken

E.ON installerar en unik mätmast till det framtida havsbaserade vindkraftprojektet, Södra Midsjöbanken.

I torsdags döptes mätmasten under högtidliga former i Landskrona och wpd närvarade under ceremonin. Konceptet är framtaget av Marcongruppen och är tillverkad vid Öresund Steel Construction AB (före detta Öresundsvarvet) i samarbete med Bassö Technology AB och Teknikgruppen AB, som ansvarat för konstruktionsberäkningarna.

Konceptet är unikt och bygger i princip på en så kallad jack up-lösning som innebär att enheten kan utrustas helt färdig vid kaj och bogseras ut till Södra Midsjöbanken. Den installeras genom att benen sänks ner till botten och plattformen lyfts upp med hjälp av hydrauldon till lämplig höjd som medger säker drift utan att vågor m.m. kan slå mot plattformen. Efter mätningarna kan plattformen lätt flyttas till nya platser.

Konceptet är egentligen tänkt som fundament för ett komplett vindkraftverk och tillämpningen som mätmast vid Södra Midsjöbanken är en utmärkt test av ett nytt spännande koncept som kan förenkla installationen av framtida havsbaserade vindkraftverk.

Detta är ett bra exempel på hur vi kan minska kostnaderna för framtida havsbaserade vindkraftprojekt i Östersjön. Denna typ av demonstrationsprojekt stämmer väl överens med wpd´s satsning på ”innanhavsteknik” och vi ser fram mot att ta del av kommande erfarenheter.

Mätmäst för installation på Södra Midsjöbanken

Mätmäst för installation på Södra Midsjöbanken/ Bild E.ON

 

 

Vi fick en fråga: varför satsa på vindkraft om den är dyrare än kärnkraft?

Vi fick en fråga som löd:

Varför satsa på vindkraft när vi får kärnkraft för 44 öre/kWh och havsbaserad vindkraft för 1 kr/kWh?

Det är en mycket bra fråga och istället för att kommentera i kommentarstråden väljer vi att bemöta i detta inlägg.

Vi antar att utgångspunkten för frågan ovan kommer ifrån den jämförelse Elforsk har gjort mellan kostnaden för olika produktionsslag och det finns anledning att kommentera det som rapporten kommer fram till.

Exempelvis är det kärnkraftverk som använts som underlag för beräkningen och som effektmässigt motsvarar den anläggning som nu byggs i Finland uppskattad till 40 miljarder SEK i modellen. Nu visar det sig dessvärre att kostnaden i Finland kommer att landa på mellan 60-70 miljarder SEK. Elforsk-modellen utgår alltså ifrån en fiktiv kostnad för kraftverk baserat på en bedömning vid tidpunkten för rapporten. Detta måste man vara medveten om. I praktiken uppstår skillnader tex i bedömning av kostnader för kärnkraft vilka inte överensstämmer med de referenser som finns idag.

På samma sätt stämmer inte modellen heller vad gäller havsbaserad vindkraft. De vindkraftverk som ingår i kalkylen är utvecklade för Nordsjöförhållanden med en relativt liten turbin (i förhållande till generatoreffekten) och därmed inte anpassad för våra generellt lägre vindhastigheter. Likaså är konstruktionen tung och kräver dyrare installationsutrustning. Allt tyder nämligen på att Sverige, tack vare Östersjöns mildare klimat, har möjligheter att bygga betydligt mer kostnadseffektivt än i Nordsjön.

wpd vet av erfarenhet att ett vindkraftverk måste väljas med omsorg och med en utformning som passar den plats man ska bygga på. Därför kan man inte heller använda de förutsättningar som Elforsk har i sin kalkyl för att bedöma vad så kallad innanhavsteknik kommer att kosta.

Innanhavsteknik – vad är det?

wpd har länge arbetat med havsbaserad vindkraft. Vi tog bland annat fram kompletta tillstånd för Kriegers Flak i såväl Sverige som i Tyskland. Södra Midsjöbanken och Kårehamn är andra projekt som utvecklats av wpd´s medarbetare.

Att bygga havsbaserade vindkraftanläggningar ställer stora krav på kompetens. Detta gäller såväl miljö och teknik som kommersiella aspekter. En uppfattning av alla krafter som man måste ta hänsyn till åskådliggörs på ett bra sätt i nedanstående figur.

En modell över de krafter som påverkar ett vindkraftverk

Krafter som påverkar ett havsbaserad vindkraftverk

Att bygga vindkraft ute till havs har många fördelar; det blåser bättre, produktionen kan i regel ske närmare konsumenterna, det är möjligt att bygga stora anläggningar och det är lättare att hitta lokaliseringar som inte stör de som bor i närheten. En nackdel är att kostnaderna är högre och tendensen är att kostnaden ökar alltmer för projekt i Nordsjön och Atlanten.

Med innanhavsteknik avser vi tekniklösningar som är anpassade till de förutsättningar som vi har i bland annat Östersjön; mindre vattendjup, kortare avstånd till kusten, lägre våghöjder, lägre extremvindar, inget tidvatten, mindre korrosiv miljö mm. Detta innebär att konstruktionerna blir mer kostnadseffektiva, att installationen kan ske utan specialfartyg och att driftkostnaderna blir lägre. Enkelt uttryckt; billigare elproduktion.

Att utnyttja dessa möjligheter kräver dock både kompetens och erfarenhet. Havsbaserad vindkraft ställer stora krav på projektören oavsett om det sker utanför franska Atlantkusten eller i Bottenviken.

Det finns idag många intressanta projekt som undersöker förutsättningarna för flytande anläggningar. Dessa projekt kommer med all sannolikhet spela stor betydelse i framtiden. Idag är kostnaderna dock för höga och vi ska inte gå ”över ån efter vatten”; Östersjön är en enorm resurs som på ett kostnadseffektivt sätt kan utnyttjas med hjälp av innanhavsteknik.

Vi är redo att börja detta arbete som på ett påtagligt sätt kan öka andelen förnybar elproduktion i vårt närområde och skapa en ny industrigren med tillhörande arbetstillfällen.

Bilden är lånad av NREL.