Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för Ekonomi

Archive for Ekonomi

Vindkraft driver fram rekordlåga elpriser

Vi kunde igår höra om att vindkraft driver fram rekordlåga elpriser och idag att skogsindustrin inte ser någon framtid i kärnkraft. Vi har tidigare skrivit om hur vindkraft genom sina låga driftskostnader har pressar elpriset. Energimyndigheten pekar också på att kostnaden för att främja förnybar energi genom elcertifikatsystemet blir låga.

Sveriges avlånga land ger oss en bra spridning av vindkraftverks driftförutsättningar dvs det slutar inte blåsa överallt samtidigt. På land bygger man idag vindkraft med en produktion som omräknat till att motsvara tid med full effekt innebär en drifttid på ca 3000 timmar. Till havs blåser vindarna dels mer och dels jämnare. Det innebär att om motsvarande vindkraftverk står i havsmiljö ( vårt fall utanför Söderhamn) så producerar den i mer än 4000 timmar. Med turbiner anpassade för våra förhållanden så kan motsvarande tid till och med bli över 4500 timmar.

Siffrorna kan jämföras med vad vi i Sverige använder för att bedöma produktionsförmågan i till exempel  vattenkraftverk (4000 timmar) och kraftvärme (4500 timmar) (http://elforsk.se/Rapporter/?rid=07_50).

 

 

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 2

I dessa blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

“Vindkraftens kostnader”

En förutsättning för den snabba utbyggnaden av förnybar energi t.ex. vindkraft i Sverige har varit de gröna certifikaten. Kostnaden för certifikaten läggs på elpriset för alla konsumenter, med undantag för den elintensiva industrin. I så måtto är det sant att det förekommer en subvention av förnybar energi. Det är dock bara halva sanningen.

Ifråga om vindkraften finns goda argument för att utbyggnaden bidragit till att pressa priset med ungefär samma belopp som certifikaten kostar. Det är möjligt därför att vindkraftsel präglas av låga driftskostnader (det lönar sig i princip alltid att köra vindkraftverk, oavsett elpriset). Utformningen av certifikatsystemet bidrar också till att det billigaste förnybara produktionsslagen byggs ut först.

Störst påverkan på elpriset har vindkraft när tillgången på vind är stor. Priset på el pressas då ner och det har hänt vid ett flertal tillfällen ex under höstens stormar. Den prispressande påverkan har också studerats vetenskapligt vid Risølaboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet, där man påvisat att priset kan påverkas med så mycket som 30-40 procent beroende av elsystemets produktionssammansättning. I Sverige är förutsättningarna bra för att vindkraft ofta ska få en prispressande effekt. Produktionen har idag en geografisk spridning vilket tillsammans med ett väl utbyggt elnät gör att vindenergi alltid kan tas tillvara någonstans i systemet.

I de ekonomiska resonemangen behöver vi också lyfta den trendmässiga kostnadsutvecklingen. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt billigare i takt med att marknaden mognar och konkurrensen ökar.

REpower 6M - ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

REpower 6M – ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

Hög kapacitetsfaktor för havsbaserad vindkraft

En dansk studie har med hjälp av elproduktionsstatistik räknat ut kapacitetsfaktorn för danska havsbaserade vindkraftsparker. Resultatet visar på en betydligt högre utnyttjandegrad än vad man tidigare har antagit. Vindkraftparken Horns Rev 2 hade en kapacitetsfaktor på 52 %, vilket är anmärkningsvärt.Air max 90 pas cher France

Hela listan över de danska vindkraftsparkerna som har sammanställts finns här:

Kapacitetsfaktor för havsbaserade vindkraftsparker i Danmark

Kapacitetsfaktor för havsbaserade vindkraftsparker i Danmark

Vi kan alltså dra slutsatsen att den havsbaserade vindkraften producerar jämnare än många vindkraftparker på land.Nike Air Max 1 pas cher, Anledningen är främst att det blåser jämnare och finns mindre hinder som kan påverka vindens kraft över havet.Nike Pas Cher

Vad är kapacitetsfaktor och hur räknas den ut?

Kapacitetsfaktor är ett nyckeltal som används för att jämföra olika kraftverks verkliga produktion under ett helt år, i relation till den teoretiska produktionen.Nike Air Max 90 pas cher, Det vill säga verklig produktion per år dividerad med produktion per år vid 100% kapacitetsutnyttjande under alla dagar i ett helt år, 24 timmar per dygn. Formeln för hur kapacitetsfaktorn räknas ut finns här.

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

 

Kostnadsutveckling för havsbaserad vindkraft

Att bygga vindkraft till havs kommer alltid vara dyrare än på land. Men produktionen är i gengäld högre tack vare stark och jämn vind. Bedömningen har varit, och är fortfarande, att havsbaserad vindkraft på sikt kan producera el till samma kostnad som på land.

Bilden nedan illustrerar vad olika projekt har kostat, när och var dessa har byggts.

Kostnadsutveckling havsbaserad vindkraft

Kostnadsutveckling havsbaserad vindkraft

Det finns en tydlig trend i att kostnaderna har ökat de senaste åren mycket beroende på Nordsjöns tuffa förhållanden, ökande avstånd till land tillsammans med ökade krav på tillgänglighet och säkerhet. Bedömningen är dock att ett trendbrott kommer att ske. Detta tack vare att fler aktörer kommer in på marknaden samt att tekniken mognar med lägre kostnader som följd.

I England pågår arbete hos Crown Estate med att hitta nya drivkrafter som ska sänka kostnaden och mål är uppsatta att nå en reduktion på 30 % jämfört med dagens kostnader. Större vindkraftverk med rotorer anpassade till rådande förutsättningar kommer också pressa priset per producerad kilowattimme.

Kostnadsutvecklingen i bilden kommer med stor sannolikhet plana ut och enligt vissa beömmare även sjunka på 5 års sikt.

Allt tyder på att den så kallade innanhavstekniken kommer att kunna ta oss tillbaka till nivåer i paritet med de tidiga projekten och att Östersjön har särskilt goda förhållanden för denna utveckling.

Havsbaserad vindkraft i Östersjön är inte dyrare än kärnkraft

I måndags kunde vi läsa i en slutkläm i en artikel i Ny Teknik att kärnkraft är billigare än havsbaserad vindkraft. Ny Teknik hänvisar till att investeringskostnaden är 30-35 miljoner per MW men att utnyttjandegraden (kapacitetsfaktorn) för kärnkraftverken är mycket högre och drar därför slutsatsen att kärnkraften blir billigare.

Artikelförfattaren har rätt i att havsbaserad vindkraft om den placeras i Nordsjön har en investeringskostnad på 30-35 miljoner per installerad MW. Vidare att kapacitetsfaktorn är 30-40 % (eller större beroende av turbinval) och att finsk kärnkraft har en kapacitetsfaktor på drygt 90 %. Däremot betyder inte detta att kärnkraft blir ett billigare sätt att producera electricitet. Den intressanta jämförelsen bör göras med tanke på produktionskostnad d.v.s. öre/kWh. Produktionskostnaden varierar beroende på gjorda antaganden avseende investeringskostnad och i kärnkraftens fall den totala kostnaden inklusive bränsle, transport och slutförvar m.m.

Låt oss ge vår syn på kapacitetsfaktor och kostnaden för havsbaserad vindkraft.

Kapacitetsfaktorn beskriver hur mycket elektricitet som en anläggning kan producera med full effekt. För vindkraft missuppfattas kapacitetsfaktorn ofta som den mängd av årets timmar som ett vindkraftverk  producerar, vilket är fel. Ett normalt vindkraftverk producerar elektricitet under 80- 90% av året beroende av lokalisering och val av vindkraftverk . Det högre värdet förväntas på en lokalisering som innanhavsprojektet Storgrundet, enligt våra vindmätningar.

Kostnaden för havsbaserad vindkraft i Nordsjön ska inte översättas rakt av med vad det kostar att bygga i Östersjön. Vi har tidigare i många blogginlägg berättat om de unika möjligheter vi har i Östersjön att kraftigt få ner kostnaderna genom så kallad “innanhavsteknik“. Vår bedömning är att kostnaden kan reduceras med ca 30 % mot vad det kostar att bygga havsbaserad vindkraft i Nordsjön.

Vad gäller en jämförelse mellan vindkraft och kärnkraft tillkommer för kärnkraft troligtvis kostnader i form av ökade säkerhetskrav. Detta argument lyftes nyligen i The Economist i deras reportage “The dream that failed“. I reportaget argumententeras för att betydelsen av kärnkraft successivt kommer att minska i världen på grund av ökade kostnader och speciellt ytterligare säkerhetskrav. I Frankrike har en dom vid en domstol visat hur de franska kärnkraftverken varit nästintill subventionerade av staten och helt enkelt inte behövt att stå för sina egna kostnader.

Debatten fortsätter troligen och när dessa aspekter tas med i jämförelsen har vindkraft visat sig varit billigare.

Havsbaserad vindkraft kan tillföra produktion i elprisområde 4

I morse lyssnade vi på P1 morgon och ett inslag som berörde Blekinge Offshore. Blekinge Offshore kan bli världens största havsbaserade vindkraftpark och förväntas leverera 7 TWh el i prisområde 4. Projektet ligger just nu för prövning på regeringens bord och en konflikt har blossat upp mellan projektägarna och försvaret. Försvaret menar att projektet omöjliggör spaning och övning i området.

Efter inslaget möttes Andreas Hansson från Sölvesborg, som är en av de hårdaste lokala kritikerna och riksdagsledamoten Peter Jeppsson (S) , också från Sölvesborg i en debatt. I debatten lyftes också frågan om elpriserna i elprisområde fyra. Även om prisfrågan kan vara komplex, så är det värt att notera att det finns bra evidens på att elpriset faktiskt påverkat. Havsvind.se har tidigare skrivit om vindkraftens påverkan på elpriset. Peter Jeppsson lyfte också fram sysselsättningen. Även om det inte finns tydliga svenska siffror, så är det värt att läsa vad Greenpeace skrivit om den havsbaserade vindkraftens möjligheter i Storbritannien.

När det gäller den stora frågan, utöver försvarets invändningar, om påverkan på sikten, så handlar det naturligtvis ytterst om en estetisk bedömning. Klart är i alla fall att den havsbaserade vindkraften generellt påverkar människors närområde betydligt mindre än landbaserad vindkraft och att det i det tätbefolkade södra Sverige sannolikt är den enklaste möjligheten att tillföra ny produktion, som wpd tillsammans med Blekinge Offshore, industrins vindkraftsbolag VindIn, Blekinge Offshore och Vestas nyligen skrev på DN Debatt

Vi fick en fråga: varför satsa på vindkraft om den är dyrare än kärnkraft?

Vi fick en fråga som löd:

Varför satsa på vindkraft när vi får kärnkraft för 44 öre/kWh och havsbaserad vindkraft för 1 kr/kWh?

Det är en mycket bra fråga och istället för att kommentera i kommentarstråden väljer vi att bemöta i detta inlägg.

Vi antar att utgångspunkten för frågan ovan kommer ifrån den jämförelse Elforsk har gjort mellan kostnaden för olika produktionsslag och det finns anledning att kommentera det som rapporten kommer fram till.

Exempelvis är det kärnkraftverk som använts som underlag för beräkningen och som effektmässigt motsvarar den anläggning som nu byggs i Finland uppskattad till 40 miljarder SEK i modellen. Nu visar det sig dessvärre att kostnaden i Finland kommer att landa på mellan 60-70 miljarder SEK. Elforsk-modellen utgår alltså ifrån en fiktiv kostnad för kraftverk baserat på en bedömning vid tidpunkten för rapporten. Detta måste man vara medveten om. I praktiken uppstår skillnader tex i bedömning av kostnader för kärnkraft vilka inte överensstämmer med de referenser som finns idag.

På samma sätt stämmer inte modellen heller vad gäller havsbaserad vindkraft. De vindkraftverk som ingår i kalkylen är utvecklade för Nordsjöförhållanden med en relativt liten turbin (i förhållande till generatoreffekten) och därmed inte anpassad för våra generellt lägre vindhastigheter. Likaså är konstruktionen tung och kräver dyrare installationsutrustning. Allt tyder nämligen på att Sverige, tack vare Östersjöns mildare klimat, har möjligheter att bygga betydligt mer kostnadseffektivt än i Nordsjön.

wpd vet av erfarenhet att ett vindkraftverk måste väljas med omsorg och med en utformning som passar den plats man ska bygga på. Därför kan man inte heller använda de förutsättningar som Elforsk har i sin kalkyl för att bedöma vad så kallad innanhavsteknik kommer att kosta.

En bättre elmarknad genom ett diversifierat ägande

I dagarna har vi sett hur kyla och högt elpris återigen korrelerar. Fem av tio kärnkraftsreaktorer står stilla eller kör med nedsatt kapacitet och elpriset höjs rejält. Det ger många tankar kring hur elmarknaden är uppbyggd och vad vi kan göra annorlunda framåt för att förbättra situationen.

Idag läser vi i SvD att ministern ställer elbolagen mot väggen och igår kunde vi läsa på Anna-Karin Hatts blogg:

En dag som denna blir det väldigt, väldigt tydligt hur viktigt och brådskande det är att bredda och stärka den svenska elproduktionen och att bygga ut det svenska elnätet. Därför är det bra att energiöverenskommelsen så tydligt pekar ut att Sverige måste minska sitt beroende av vattenkraften och kärnkraften och bygga ut ett tredje starkt förnybart ben i elproduktionen. En bredare och mer diversifierad elproduktion är nämligen mindre störningskänslig än några få stora anläggningar.

Det sistnämnda är oerhört viktigt. Eon, Vattenfall och Fortum äger tillsammans 99,3 % av den svenska kärnkraften, sett till effekt (resterande 0,7 % ägs av Skellefteå Kraft). Samma aktörer äger 81 % av den svenska vattenkraften. Norska Statkraft äger, efter en affär med E.ON 2008, ca 8 %, Skellefteå kraft äger drygt 4 % och resterande aktörer totalt 7 %. Samtliga de tio största vattenkraftverken (varav åtta är Luleälven) ägs av Vattenfall.

Det är värt att notera att utbyggnaden av vindkraft bidrar till ett väsentligt mer differentierat ägande av kraftproduktion. Av de 1074 MW (i anläggningar större än 10 MW) som är driftsatta, äger Vattenfall 206 MW och E.ON 25 MW, d.v.s. totalt 21,5 % av kapaciteten.

Genom alliansregeringens uppgörelse om kärnkraften är det i praktiken omöjligt för andra aktörer att bidra till ett diversifierat ägande genom nybyggnation av kärnkraft. Ifråga om vattenkraften är det i praktiken omöjligt att bygga nya storskaliga anläggningar givet det skydd som finns för de orörda älvarna. Därmed måste en ökad differentiering av ägandet komma till stånd genom utbyggnad av andra energislag, däribland vindkraft.

Förutsättningen för att ett mer spritt ägande ska få verklig effekt är att det sker i så pass stor skala att det kan påverka dynamiken på elmarknaden. Därför är det angeläget att villkoren är sådana att stora anläggningar, på land och till havs kan komma till stånd. Endast genom möjlighet att marknadsintroducera ny teknik kan vi få långsiktigt miljövänlig och kostnadseffektiv elproduktion.

Ersättningssystem för marknadsintroduktion – en felande länk i svensk energipolitik

Energiminister Anna-Karin Hatt klargör på DN Debatt regeringens politik för energiomställning. Bland annat slås fast att elcertifikaten kommer att utgöra  basen för introduktion av förnybara energislag också framöver. Det är i sig ett viktigt besked, eftersom marknadens aktörer därmed får stabila spelregler.

Samtidigt lyfter Hatt upp satsningarna på energiforskning för att lägga grunden till kommande exportframgångar. Bland annat framhålls pilotanläggningar för biodrivmedel och vågkraft. Det är i sig spännande satsningar och inte minst vågkraften är lovande inför framtiden.

Som engagerad i havsbaserad vindkraft måste man dock ställa sig frågan varför energiministern inte framhåller möjligheten att exploatera denna lågt hängande frukt för en snabb omställning. Östersjön är det område inom EU som har den största potentialen för havsbaserad vindkraft. Genom användning av innanhavsteknik kan kostnaderna pressas till att bli närmast likvärdiga med landbaserad kraft för produktionen. För Sverige skulle det innebära såväl billigare el, som exportmöjligheter av energi och tekniskt kunnande.

Energiministerns fokus på certifikatsystemet och forskningsnära satsningar på teknik som ännu inte är mogen sätter också fingret på en grundläggande brist i den svenska politiken för energiomställning. Det saknas idag ett sammanhållet ersättningssystem som bryggar över mellan forskning och storskalig introduktion av ny teknik. Elcertifikatsystemet gynnar helt etablerad teknik som redan är utvecklad samtidigt som forskningsstödet vänder sig till tekniker som möjligen kan bli storskaliga om 15-20 år. Det innebär att när  tekniken är redo för kommersialisering så kommer den inte heller att kunna introduceras i Sverige inom ramen för dagens ersättningssystem.

Den internationella energiorganet IEA, som också Hatt hänvisar till, har i en rapport lyft upp behovet av specifika och riktade satsningar för att stödja kommersialisering av tekniker som befinner sig nära marknadsintroduktion, men som inte kan konkurrera inom ramen för t.ex. certifikatsystemet. Här hittar vi exempelvis innanhavsteknik, havsbaserad vindkraft i Östersjön. Det är idag en felande länk i den svenska politiken för energiomställning, som snarast borde åtgärdas.

En satsning av innanhavsteknik skulle ge ett signifikant tillskott av förnybar el som kommer kommande generationer till gagn. Idag finns det tillståndsgivna projekt för havsbaserad vindkraft i svenska vatten som motsvarar 10 TWh.

Låt oss utnyttja denna resurs nu.

Vindkraftens kostnader – elräkningen mår gott av mer vindkraft

Vindkraftens kostnader har under hösten debatterats ihärdigt i media (SvD, Ny Teknik) och på bloggar (Ekologistas, Supermiljöbloggen). I slutet på förra veckan vidgades också perspektiven när EU i en ny färdplan mot 2050 presenterade att det inte kostar något extra att ställa om till förnybar energi.

På denna blogg har jag tidigare skrivit om varför vindkraften ger ett lägre elpris. Det handlar både om den prognos som finns om elprisets utveckling och hur vindkraften (eller alla energislag med låga rörliga kostnader) pressar elpriset på marknaden. Om vi höjer ambitionsnivån i certifikatsystemet med exempelvis 15 TWh minskar prisökningen på el med 50% fram till 2035.

Varför måste vi då satsa ytterligare?

Jo, Sveriges elkonsumenter drar idag stor nytta av de enorma satsningar på kraftproduktion som svenska staten genomförde under andra halvan av 1900-talet. Tack vare dessa satsningar har vi idag tillgång till billig el. För att också i framtiden säkra tillgången på kostnadseffektiv el bör vi satsa ytterligare. Det finns en enorm potential i den havsbaserade vindkraften och projekten har mycket enklare att få acceptans hos närboende. Sveriges unika förutsättningar med lång kuststräcka och grunda vatten ger oss möjligheten att ta tillvara vindresursen utmed kusterna på ett bra sätt. Alldeles nyligen släpptes en rapport från den Europeiska vindkraftsorganisationen som menar att den 80% av Europas elbehov kan täckas av vindkraft år 2030. Den och andra bedömningar visar att potentialen är enorm och vi i Sverige har bra förutsättningar. Då kan vi säkra att möjligheten finns också då behovet blir som störst – nämligen när alla våra gamla produktionsanläggningar ska ersättas.

Havsbaserad vindkraft i Baltic 1