Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för anna-karin hatt

Tag Archive for anna-karin hatt

Energipolitiken och tidsperspektivet

Idag kan vi läsa i flertalet medier (Aftonbladet, Expressen, Ny Teknik, DI) att Socialdemokraterna ”kovänder” om kärnkraften. I själva verket är det ingen kovändning. Mer ett förtydligande av var Socialdemokratin står i energifrågan och vad som pågår, eller inte pågår, i energipolitiken just nu. Sverige har en åldrande kärnkraftsflotta och det saknas beslut om hur ny produktionskapacitet ska finansieras.

Med nuvarande politiska låsningar går vi i snabb takt mot ett produktionsgap som kan chockhöja elpriset och ge ödesdigra konsekvenser för elkunder och svensk industri. Samma resonemang lyftes av den internationella energiorganisationen IEA i sin genomgång av svensk energipolitik. IEA gav Sverige mycket beröm men höjde en varningsflagg för att svensk energipolitik saknade strategi för den utfasning av reaktorer som påbörjas inom 10 år. Den fråga IEA ställde till Näringsdepartementet och svenska politiker var: What will you do?

När frågan ställs till Anna-Karin Hatt och regeringen pekar de ofta på den historiska energiöverenskommelsen som gett en utbyggnad av förnybart i Sverige och öppnat upp för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Orden saknar dock mening eftersom det inte går att bygga ny kärnkraft utan ett politiskt beslut på hur dessa ska finansieras. Elcertifikatsystemet ökar andelen förnybart i systemet, men det går alldeles för långsamt.

Varför går det för långsamt?

Därför att ledtiderna för att bygga ny kraftproduktion är för långa. Vattenfall menar att det tar 10-15 år att bygga en ny reaktor med förutsättning att den politiska diskussionen är uttömd och beslut fattat kring hur finansieringen ska gå till. Så, om reaktorerna ska börja fasas ut om 10 år, om än till en början de mindre och äldsta, brådskar besluten. Det krävs beslut som inte bara gör det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer, de finns redan, utan beslut kring hur den nya produktionskapaciteten ska finansieras.

Varför måste då politiken, indirekt elkunderna, skapa dessa incitament? Kan vi inte släppa marknaden fri och låta marknadskrafterna råda?

Dilemmat är igen tidsperspektivet. Om politiken tar sin hand ifrån att reglera och skapa incitament för nyinvesteringar i energiproduktion, kommer inga nyinvesteringar att ske. Detta så länge kärnkraftsrektorerna levererar och utbud balanserar efterfrågan och priset hålls lågt. Men den dagen reaktorerna fasas ur och elpriset sticker i höjden kommer det att dröja länge innan ny produktionskapacitet finns på plats. Det är i detta gap det skapas problem för svenska elkunder och industri eftersom det höga elpriset kvarstår till dess ny ersättningsproduktion finns på plats. I det perspektivet är 10-15 år mycket lång tid och tillräckligt lång tid för att den energiintensiva industrin lämnar Sverige. Sammanfattningsvis behövs alltså beslut som möjliggör investeringar i ny kraftproduktion. Magdalena Andersson är helt rätt i sin analys när hon säger att ”potentiella investeringar” uteblir på grund av dödläge i energipolitiken.

Vi är beredda att bygga storskalig, havsbaserad vindkraft i Östersjön baserad på ”innanhavsteknik” som gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här än där den idag byggs ut, exempelvis i Nordsjön. Det är en outnyttjad resurs som tack vare goda, jämna vindar ger jämn elleverans och inte kostar mycket mer än vindkraft på land. Runt Sveriges kust finns idag havsbaserade vindkraftsprojekt motsvarande 8 TWh helt tillståndsgivna och klara för att byggas.

Vidare utvecklas ytterligare projekt motsvarande 25 TWh. När detta kommer igång skapas en ny industri i Sverige där kompetens som redan finns kan återanvändas. En industri som kommer att leverera havsbaserad vindkraftsteknik för Östersjöns förhållanden. Konceptet ”innanhavsteknik” har utvecklats av oss på wpd och vi är övertygade om att då Sverige tar första steget i en satsning, kan vi senare exportera ”innanhavsteknik” till andra länder runt Östersjön och även andra innanhav. Potentialen är enorm men de politiska besluten saknas. Beslut om hur vi gemensamt går vidare för att trigga dessa investeringar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Havsbaserad vindkraft i Baltic 1

Havsvind debatterar i Ny Teknik: “Anslut den havsbaserade vindkraften”

Idag debatterar Havsvind’s Göran Dalen (tillika VD på wpd Offshore Stockholm) tillsammans med Stefan Karlsson från SKF, Matthias Rapp från Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum och Birgitta Losman, Regionråd i Västra Götalandsregionen om vikten att ansluta den havsbaserade vindkraften på ett lämpligt sätt genom att förlänga stamnätet ut i havet.

Argumenten är tydliga. Den havsbaserade vindkraftens potential i Sverige är stor och helt outnyttjad samtidigt som Sverige står inför stora utmaningar att förnya sin elproduktion i takt med att reaktorerna pensioneras.Nike Air Max 90 pas cher, Det finns projekt motsvarande 25 TWh på gång runt Sveriges kuster varav 8 TWh är helt tillståndsgivna.

Debattörerna lyfter också den rapport från 2012 som togs fram av innovationsnätverket, IUC Sverige AB, som visar att en utbyggnad av 25 TWh havsbaserad vindkraft skulle ge positiva samhällsekonomiska effekter.

Debattörerna skriver:

Studien visar att de åtta projekt som är byggklara eller i tillståndsprocess skulle generera mer än 60 000 helårsarbeten och skapa mer än 19 miljarder i samhällsintäkter i form av skatter.Air max 95 pas cher, Fördelningen skulle bli 40 procent till kommuner och regioner och 60 procent till staten under projektens livslängd.

Ett sätt att få igång utbyggnaden är att ge Svenska Kraftnät i uppdrag att förlänga stamnätet ut i havet och erbjuda en anslutningspunkt närmare parkerna. Logiken känns rimlig när man betänker att Svenska Kraftnät redan idag betalar för anslutningar till kraftproducenter som ligger över hundra mil från de största kunderna.”

Idéerna har också redan lyfts av Socialdemokrafterna och Moderaterna. Anna-Karin Hatt har också nämnt att regeringen i första hand borde se över hur parkerna ansluts till elnätet.

Vi har tidigare på denna blogg också lyft de specifika svenska möjligheterna i Östersjön att bygga betydligt mer kostnadseffektivt än i de länder där den havsbaserade vindkraften idag byggs ut. För Sveriges del kan också den havsbaserade vindkraften byggas där elen behövs som bäst, Nike Pas Cher Femme,bland annat i södra Sverige där bristen på el emellanåt driver upp elpriserna. Air max 90 pas cher France,Det borde då vara mer samhällsekonomiskt lönsamt för staten att ansluta ett par stora parker i områden där strömmen behövs och inte bara betala för anslutningar för att flytta ström från ett prisområde till ett annat.

Vi ser framemot den kommande diskussionen!

Havsbaserad vindkraftpark

Supplybåt vid havsbaserat vindkraftverk

Havsbaserad vindkraft sänker elpriserna i prisområde fyra

Igår mottog Anna-Karin Hatt utredningen om vad som kortsiktigt kan göras för att utjämna elpriserna mellan prisområdena 3 och 4 i Sverige. Rapporten föreslår på vilket sätt det, rent handelstekniskt, kan skapas en utjämning mellan elpriserna mellan framförallt prisområde 3 och 4.

Anna-Karin Hatt inledde med att säga att det finns två långsiktiga lösningar för att komma tillrätta med prisdifferenserna:

  1. Bygga mer överföring och därmed bygga bort flaskhalsarna i systemet
  2. Bygga ny elproduktionskapacitet i prisområde 4

Att bygga mer kapacitet i prisområde 4 är något som vi tidigare lyft här på bloggen och också debatterat på DN Debatt. Detta eftersom havsbaserad vindkraft snabbt skulle kunna förbättra situationen i södra Sverige. Flera projekt har redan sina tillstånd klara och projekten inväntar rätt förutsättningar för att dra igång.

Anledningen att dessa projekt inte byggs inom ramen för elcertifikatsystemet är framförallt att tekniken behöver utvecklas jämfört med landbaserad vindkraft framförallt genom en anpassning till de förhållanden som råder i Östersjön. Samtidigt talar allt för att tack vare de gynnsamma förhållandena med starkare och jämnare vindar och därmed en stadigare produktion så kommer kostnaderna för havsbaserad vindkraft snabbt att minska. (Liknande vad som hände med landbaserad vindkraft när den drog igång i stor skala för ett par år sedan.)

En idé som vi på wpd ofta lyfter fram och som med stor sannolikhet hade gjort att ett par av de mest kustnära och kostnadseffektiva projekten hade byggts, är att se till att stamnätet förlängs ut i havet. Flera politiska partier, däribland moderaterna har också lyft ideen och vill utreda detta vidare.

Ett viktigt argument är att en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft t.ex. i prisområde 4 ger en omedelbar effekt på elpriset (se sid 27 i denna rapport “Simulering av elprispåverkan vid utbyggnad av havsbaserad vindkraft”). Telge Kraft som genomfört simuleringen visar att elpriset kan minska med 7-8 öre/kWh vid en kraftfull satsning. Då kan också slutsatsen dras att den ytterligare kostnad som tillkommer havsbaserad vindkraft för utbyggnad av näten samt certifikaten, kompenseras genom en besparing för elkunden. I samma studie, som är framtagen av Västra Götalandsregionen i samarbete med delar av industrin, visas detta samband, nämligen att en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft skulle vara samhällsekonomiskt lönsam.

Vi ser framemot den kommande debatten!

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund/ Fotograf: Hans Blomberg

Inga klara besked om energipolitiken

Igår lyssnade jag på delar av den flera timmar långa energidebatten från riksdagen. Kent Persson (V) var den som bäst lyckades belysa den enkla och tydliga skiljelinjen:

”Det som skiljer nuvarande energiöverenskommelse från den förra är att den nuvarande tillåter ny kärnkraft.”

Anna-Karin Hatt (C) och alliansen försvarar sig med att ”ja, kärnkraft är tillåten om den byggs på egna meriter och utan stöd.”

Lise Nordin satte huvudet på spiken:

”Det är regeringens ansvar att tala om vilken energiproduktion som nu behöver börja byggas för att ersätta gamla kärnkraftverk.”

Lise Nordin (Mp) fortsatte och utmanande Anna-Karin Hatt med den öppna frågan:

Varför inte låta Energimyndigheten utreda ett scenario med 100 % förnybart?

En mycket befogad fråga som valdes att inte besvaras.   

Det är detta som är roten till att energipolitiken beskylls för att inte peka ut riktningen. Vi som vill bygga storskalig, havsbaserad vindkraft och utveckla teknik och metoder för att göra detta så kostnadseffektivt som möjligt tvekar i investeringsskedet. Projekten är tillståndsgivna, skulle ge betydande samhällsekonomiska vinster, är lokalt och regionalt förankrade, tekniken finns men – investeringarna sker inte på nuvarande premisser.

Vad det handlar om är att få igång ett par första projekt. Testa idéerna, få leverantörer och andra att organisera sig och få tekniken beprövad. I de första projekten kommer vi att behöva ta höjd för en del osäkerheter och vissa leverantörer behöver lite extra framkörningstid. Så var det för den landbaserade vindkraften för 10 år sedan. Så är det för den innanhavsbaserade vindkraften idag. Vi på wpd drivs av övertygelsen att den havsbaserade vindkraften inom bara några år kan konkurrera utan extra stöd. Framförallt i Östersjön där förutsättningarna är betydligt bättre än på många andra håll där den havsbaserade vindkraften idag byggs ut. Idag finns förutsättningarna i Nordsjön och all utveckling sker för att passa dessa förhållanden.  Våra förutsättningar skiljer sig dock så mycket från Nordsjön att lösningarna varken ger effektiva vindkraftverk eller är möjliga att finansiera i Östersjön.

Möjligheterna till att bygga industri och skapa arbetstillfällen är också stora. Om vi tittar på ett landbaserat vindkraftsprojekt utgörs 80 % av värdet av investeringen av vindkraftverket. I ett havsbaserat projekt utgör turbinen cirka 50 %. Resten utgörs av framförallt fundament, logistik och maritima operationer. Det senare anpassade till svenska förhållanden. På sikt kan teknik och kompetens exporteras till andra länder med liknande förhållanden tex kring Östersjön och Bottenhavet samt de stora sjöarna i USA.

Vad som händer när nuvarande reaktorer stängs ner och när detta sker är en joker i leken som endast ägarna av kärnkraftverken idag kan bedöma. Det känns riskfyllt att politiker inte funderar över ett scenario där kärnkraftsbolagen helt enkelt inte nyinvesterar i takt med att nuvarande reaktorer stängs ner. Icke beslut är också beslut som riskerar att underminera för framtida konkurrenskraftiga elpriser för svensk industri. Den mentaliteten tar också död på entreprenörsandan och på oss som vill bevisa att mognande teknik kan ge goda bidrag i framtidens energimix!

Vi väntar på besked och vi hoppas att den som väntar på något gott inte väntar alldeles för länge…

Lise Nordin debatterade med Anna-Karin Hatt i gårdagens energidebatt i riksdagen (Fotograf: Fredrik Hjerling)

Havsvind debatterar i Ny Teknik: Det räcker inte att bara forska om energi

Igår debatterade Havsvind tillsammans med företrädare för Chalmers, Svenskt Vindkraftstekniskt centrum samt Ocean Energy center i Ny Teknik om regeringens satsning på energiforskning. Våra med-debattörer och vi tycker att regeringens och Anna-Karin Hatts satsning på energiforskning är välkommen men vi saknar en strategi för att försäkra oss om att de lösningar som utvecklas kan tas om hand, introduceras på marknaden och ge energi, jobb och exportintäkter.

Vi har tidigare bloggat om just gapet som uppstår mellan forskning av exempelvis nya förnybara energislag och elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är konstruerat så att de billigaste förnybara energislagen byggs ut först. Många lovande tekniker, däribland havsbaserad vindkraft i innanhavet, går därmed inte att förverkliga inom ramen för elcertifikatsystemet. Ytterligare något incitament behövs för att denna och andra tekniker ska kunna kommersialiseras, dess kostnader reduceras och senare kunna konkurrera med mer mogna tekniker.

Ett bra exempel är när vindkraften i början av 2000-talet tilldelades en särskild miljöbonus utöver ersättningen för elcertifikaten. Stödet var tidsbegränsat och inom ett par år kunde detta teknikspecifika stöd fasas ut. Resultatet är ju idag att den landbaserade vindkraften är en av de mest konkurrenskraftiga av de förnybara energislagen.

En risk med svensk energiforskning är att den forskning som sker i Sverige, i enlighet med regeringens satsning, inte kommersialiseras i Sverige utan istället exporteras till ett land där förutsättningar för kommersialisering finns. Resultatet blir då att det samhällsekonomiska värdet i form av tillväxt och arbetstillfällen tillfaller ett annat land, trots att Sverige hade möjligheten att själv dra nytta av sin investering i energiforskning.

Specifikt för den havsbaserade vindkraften vill vi se att stamnätet förlängs ut i havet. Denna förändring innebär att de mest kostnadseffektiva projekten kan byggas inom ramen för elcertifikatsystemet.

Havsbaserad vindkraft

 

En energilös budgetproposition av regeringen

Igår gick vi på wpd, som står bakom Havsvind, ut med ett pressmeddelande i samband med att budgetpropositionen presenterades.

Energibranschen, inklusive oss själva, har uppenbarligen misslyckats att kommunicera till Anna-Karin Hatt och hennes medarbetare hur viktigt det är att forskning kopplas ihop med stöd till marknadsintroduktion och demonstration av nya framforskade lösningar. Detta har vi tidigare också bloggat om.

Regeringen anslår 1,3 miljarder till energiforskning. Så långt allt gott. Men när man samtidigt drar ned stödet för marknadsintroduktion från redan blygsamma 70 miljoner kronor till 10 miljoner hänger ekvationen inte ihop.

Vi är besvikna men inte energilösa. Arbetet fortsätter i oförminskad takt för att visa på möjligheterna som är enorma!

Nedan några andra reaktioner på energipropositionen:

Åsa Romson (Mp): Energiministern och elementär logik

Supermiljöbloggen: Alliansens bluffsatsningar

Svensk Energi: Skatt på kraftvärme tas bort men vattenkraften får betala

Vindkraftparken Baltic 1 utanför Tyskland

Vindkraftparken Baltic 1 utanför Tyskland

 

Energisamarbete i Östersjön siktar på havsbaserad vindkraft

För några veckor sedan presenterades en studie som tagits fram via energisamarbetet BASREC(Baltic Sea Region Energy Co-operation) som än en gång visar på den enorma potential för havsbaserad vindkraft som finns i Östersjön. Dessvärre anser vi att den svenska potentialen för havsbaserad vindkraft kraftigt har underskattats i rapporten, men att satsa på ökat samarbete över gränserna är en mycket vettig väg framåt.

Igår träffades ländernas ministrar för att diskutera hur staterna bäst ska samarbeta framöver. Resultatet av mötet gav ett par tydliga prioriteringar. Ett samarbete med länderna runt Östersjön ska inriktas både på energieffektivisering och en ökad användning av förnybar energi. Länderna kom överens om att analysera vilka energiinfrastrukturprojekt i regionen som är mest angelägna och hur dessa ska finansieras.

I samarbetet deltar de fem nordiska länderna, de tre baltiska staterna, Polen, Ryssland och Tyskland samt EU-kommissionen. Energiminister Anna-Karin Hatt deltog från Sverige.

Vi på wpd ser förhoppfullt framemot en konkretisering av dessa mål för att se hur vi på bästa sätt får detta att hända. Förmodligen handlar den mest effektiva satsningen om att ytterligare bygga ihop ländernas elnät och se till att vi kan koppla på havsbaserad vindkraftsproduktion på vägen. Vi tror också att vi behöver fundera över affärsmodellen. Tyskland, Polen och de baltiska staterna har ett enormt stort behov av förnybar el och vi kan i vår del av Östersjön producera den på ett kostnadseffektivt sätt.

Låt kreativiteten flöda!

BASREC delegates

Kan basindustrin bevara sin konkurrenskraft utan mer förnybar energi?

Klarar basindustrin den framtida konkurrenskraften om man väljer bort den förnybara energin? Trots den snabba utvecklingen av vindkraft och andra förnybara energislag är fortfarande baskraft synonymt med kärnkraft för många företag. Men vad händer när Tyskland och Danmark satsar på förnybar och på sikt billigare el än Sverige?

EONs seminarium ”Svensk basindustris konkurrenskraft i en globaliserad värld” visar tydligt att den svenska debatten sitter fast i gamla låsningar.

IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt inledde seminariet och beskrev idén med energiöverenskommelsen som ett sätt att lägga korten på bordet vad gäller energimix, försörjningstrygg och långsiktighet inkluderande spelregler för vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. ”Efterfrågas långsiktiga spelregler av basindustrin skulle de som nu ligger framme vara något att bygga vidare på” sa ministern. Jag uppfattade det som att Anna-Karin Hatt sökte stöd i tanken att vi tillsammans borde försöka värna och vårda spelreglerna istället för att vi, som enskilda företag eller aktörer, arbetar för att riva upp och ändra alltför ofta. ”Det är det som skulle kunna skapa långsiktig trygghet och tillit till överenskommelsen” sa ministern.

Jonas Abrahamson, VD EON Sverige, kommenterade ministerns anförande med att säga att ”när visionen tas ner till praktisk handling blir det inte alltid samma sak”. Han menade att den nuvarande politiken lämnar ett antal frågetecken och att basindustrins behov måste beaktas särskilt när det kommer till energipolitiken.

En panel bestående av Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, Annika Lundius, vice VD på Svenskt Näringsliv, Magnus Hall, VD Holmen AB, Karl-Petter Thorwaldsson, ombudsman IF Metall, PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet och Jonas Abrahamsson möttes sedan i en dialog vad som är särskilt viktigt att beakta när det kommer till basindustrins konkurrenskraft.

Ett dilemma inom basindustrin, enligt Annika Lundius, är att de svenska företagen investerar för dåligt. Hon funderade kring hur Sverige ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga utan en större nyinvesteringstakt. Jonas Abrahamsson refererade till att om energiföretagen börjar vackla på långsiktigheten i energiinvesteringarna ger detta att basindustrin inte heller investerar.

Magnus Hall poängterade att el är en råvara i deras process och att cirka 40 % av deras ingående råvaror består av el. Magnus Hall menade vidare att eftersom Holmen är mycket beroende av export definieras deras konkurrenskraft utifrån god tillgång till konkurrenskraftiga råvaror.

Under diskussionen nämndes ordet ”baskraft” många gånger och att säkerställa tillgången på densamma på lång sikt är en nödvändighet för basindustrins fortsatta konkurrenskraft.

På slutet kom eftermiddagens mest intressanta fråga av Isadora Wronski från Greenpeace som rörde varför basindustrin tillåter sig uppleva denna osäkerhet. En idé enligt Isadora kan vara basindustrin omfamner den enorma utveckling som nu sker inom förnybar energi och ser till att lösa sin elförsörjning på ett förnybart sätt.

Hon fick direkt svar från panelen att förnybar energi är framtiden men att tekniken inte är tillräckligt väl utvecklad ännu för att utgöra baskraft för Sverige.

Seminariet lämnar fler frågor än det besvarar. Vad menar vi med baskraft? Är det bara kärnkraft som kan utgöra industrins baskraft? Är det bara i Sverige som många debattörer tror sig sitta på en universallösning i form av kärnkraft när andra länder strävar efter att diversifiera sin baskraft?

Det är för mig en gåta varför inte möjligheterna med ett system med mer förnybar energi lyfts i ett sådant här sammanhang? Att förnybar energi, tack vare låga rörliga kostnader, skulle ge tillgång till billig el?

Risken med en ensidig strategi är att Sveriges konkurrenskraft till och med skulle kunna försämras då exempelvis både Danmark och Tyskland kraftigt bygger ut den förnybara energin med långsiktigt lägre elpriser för industrin och konsumenterna.

Paneldeltagare / Bild EON

Ersättningssystem för marknadsintroduktion – en felande länk i svensk energipolitik

Energiminister Anna-Karin Hatt klargör på DN Debatt regeringens politik för energiomställning. Bland annat slås fast att elcertifikaten kommer att utgöra  basen för introduktion av förnybara energislag också framöver. Det är i sig ett viktigt besked, eftersom marknadens aktörer därmed får stabila spelregler.

Samtidigt lyfter Hatt upp satsningarna på energiforskning för att lägga grunden till kommande exportframgångar. Bland annat framhålls pilotanläggningar för biodrivmedel och vågkraft. Det är i sig spännande satsningar och inte minst vågkraften är lovande inför framtiden.

Som engagerad i havsbaserad vindkraft måste man dock ställa sig frågan varför energiministern inte framhåller möjligheten att exploatera denna lågt hängande frukt för en snabb omställning. Östersjön är det område inom EU som har den största potentialen för havsbaserad vindkraft. Genom användning av innanhavsteknik kan kostnaderna pressas till att bli närmast likvärdiga med landbaserad kraft för produktionen. För Sverige skulle det innebära såväl billigare el, som exportmöjligheter av energi och tekniskt kunnande.

Energiministerns fokus på certifikatsystemet och forskningsnära satsningar på teknik som ännu inte är mogen sätter också fingret på en grundläggande brist i den svenska politiken för energiomställning. Det saknas idag ett sammanhållet ersättningssystem som bryggar över mellan forskning och storskalig introduktion av ny teknik. Elcertifikatsystemet gynnar helt etablerad teknik som redan är utvecklad samtidigt som forskningsstödet vänder sig till tekniker som möjligen kan bli storskaliga om 15-20 år. Det innebär att när  tekniken är redo för kommersialisering så kommer den inte heller att kunna introduceras i Sverige inom ramen för dagens ersättningssystem.

Den internationella energiorganet IEA, som också Hatt hänvisar till, har i en rapport lyft upp behovet av specifika och riktade satsningar för att stödja kommersialisering av tekniker som befinner sig nära marknadsintroduktion, men som inte kan konkurrera inom ramen för t.ex. certifikatsystemet. Här hittar vi exempelvis innanhavsteknik, havsbaserad vindkraft i Östersjön. Det är idag en felande länk i den svenska politiken för energiomställning, som snarast borde åtgärdas.

En satsning av innanhavsteknik skulle ge ett signifikant tillskott av förnybar el som kommer kommande generationer till gagn. Idag finns det tillståndsgivna projekt för havsbaserad vindkraft i svenska vatten som motsvarar 10 TWh.

Låt oss utnyttja denna resurs nu.