Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för elcertifikatsystemet

Tag Archive for elcertifikatsystemet

Havsvind debatterar i Ny Teknik: Det räcker inte att bara forska om energi

Igår debatterade Havsvind tillsammans med företrädare för Chalmers, Svenskt Vindkraftstekniskt centrum samt Ocean Energy center i Ny Teknik om regeringens satsning på energiforskning. Våra med-debattörer och vi tycker att regeringens och Anna-Karin Hatts satsning på energiforskning är välkommen men vi saknar en strategi för att försäkra oss om att de lösningar som utvecklas kan tas om hand, introduceras på marknaden och ge energi, jobb och exportintäkter.

Vi har tidigare bloggat om just gapet som uppstår mellan forskning av exempelvis nya förnybara energislag och elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är konstruerat så att de billigaste förnybara energislagen byggs ut först. Många lovande tekniker, däribland havsbaserad vindkraft i innanhavet, går därmed inte att förverkliga inom ramen för elcertifikatsystemet. Ytterligare något incitament behövs för att denna och andra tekniker ska kunna kommersialiseras, dess kostnader reduceras och senare kunna konkurrera med mer mogna tekniker.

Ett bra exempel är när vindkraften i början av 2000-talet tilldelades en särskild miljöbonus utöver ersättningen för elcertifikaten. Stödet var tidsbegränsat och inom ett par år kunde detta teknikspecifika stöd fasas ut. Resultatet är ju idag att den landbaserade vindkraften är en av de mest konkurrenskraftiga av de förnybara energislagen.

En risk med svensk energiforskning är att den forskning som sker i Sverige, i enlighet med regeringens satsning, inte kommersialiseras i Sverige utan istället exporteras till ett land där förutsättningar för kommersialisering finns. Resultatet blir då att det samhällsekonomiska värdet i form av tillväxt och arbetstillfällen tillfaller ett annat land, trots att Sverige hade möjligheten att själv dra nytta av sin investering i energiforskning.

Specifikt för den havsbaserade vindkraften vill vi se att stamnätet förlängs ut i havet. Denna förändring innebär att de mest kostnadseffektiva projekten kan byggas inom ramen för elcertifikatsystemet.

Havsbaserad vindkraft

 

”Sverige går mot ett glapp i energiproduktionen” – Havsvind debatterar på SvD Brännpunkt

Idag debatterar Havsvind på SvD Brännpunkt om att Sverige riskerar gå mot ett framtida produktionsgap om regeringen fortsätter ducka för de aktiva beslut som krävs för att säkra den framtida energiförsörjningen.

Vi baserar vår argumentation på följande antaganden:

  • Kärnkraftsbranschen uttalar med tydlighet att reaktorerna börjar nå ålderstrecket. Vattenfall har lämnat in en ”ansökan om att få ansöka” om ny kärnkraft. De skriver bland annat att 20 TWh kärnkraft kommer att fasas ut mellan åren 2025-2035. Även på kortare sikt kan ett projekterat överskott snabbt bli ett underskott om kärnkraften fortsätter dras med omfattande tekniska och ekonomiska problem.
  • Det krävs politiska beslut för att nyinvesteringar ska ske därför att dessa konkurrerar med avskrivna kärnkrafts- och vattenkraftsanläggningar.
  • Nuvarande certifikatsystem gör det inte möjligt att införa ny teknik, något som behövs för att på längre sikt sänka kostnaderna.
  • SvK har i sin perspektivplan pekat på flaskhalsar i att bygga ytterligare kärnkraft på befintliga platser, förutom Ringhals. Det betyder med stor sannolikhet att processen att etablera ny kärnkraft kommer att vara längre än tidigare förutspått.
  • Ledtiderna för att bygga ny produktionskapacitet är mycket långa.
  • Ny kärnkraft är inte det enda svaret på en framtida, storskalig energiförsörjning.
  • Wpd önskar att diskussionen om nya energislag görs utifrån de alternativ som finns. Havsbaserad vindkraft är del av svaret. Det finns redan 8 TWh tillståndsgivna projekt som väntar på förutsättningar för att byggas. Allt tyder på att detta är mer kostnadseffektivt än ny kärnkraft samt att den kan byggas där elen behövs, exempelvis i södra Sverige.

Vi välkomnar den kommande debatten!

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund/ Fotograf: Hans Blomberg

 

 

Innanhavsteknik, elproduktion i stor skala

Vindresurserna över havet i Europa räcker för att täcka Europas elbehov sju gånger om. Utvecklingen mot havsbaserad vindkraft är därför ett naturligt steg och tekniken står inför en enorm expansion. Från ca 4000 MW totalt installerad kapacitet år 2011 till uppemot 40 000 MW år 2020. Den sammanställning som den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA gjort visar att det redan idag finns ca 26 000 MW med färdiga tillstånd varav vissa redan är under uppförande. Detta betyder att den europeiska offshore marknaden stod för ca 10 % av produktionen och ca 20 % av investeringarna under år 2011.

De länder som har den snabbaste utvecklingen är de med tydliga och långsiktiga ersättningssystem som möjliggör användandet av ny teknik, främst i Storbritannien och Tyskland. Den snabba utvecklingen, relativt få tillverkare och osäker riskbild har inte bara medfört en snabb expansion utan också snabbt ökade kostnader. Kostnadsökningarna är ett problem ur ett skandinaviskt perspektiv om vi vill utnyttja resursen eftersom våra ersättningssystem inte matchar de ersättningsnivåer som finns på kontinenten.  Sammantaget påverkar detta möjligheterna att utnyttja vindresurserna i Sverige.  Den bristande konkurrensen gör att priserna anpassas till den kontinentala högre nivån. Teknikutvecklingen blir mer specialiserad och anpassad efter de förutsättningar som finns framförallt i Nordsjön och Atlanten.

All kunskap hitintills visar att vindkraftverk måste anpassas till de lokala förutsättningarna för att fungera bäst. Detta innebär att vindkraftverk med stor turbindiameter är mer kostnadseffektiva i lågvindsområden än i högvindsområden, anpassningar till drift i kallt klimat behövs i norra Europa liksom anpassning till skogsmiljö etc. Anpassningen av tekniken kommer inte av sig själv utan förutsätter att det finns en efterfrågan.

Vad driver då efterfrågan?

Vindkraft i svenska vatten kan, om den utvecklas i rätt riktning, konkurrera väl med bra platser på land och kraftfullt bidra till elproduktion i stor skala. Oberoende av om vi anser att behovet av ny elproduktion finns idag eller om 10 eller 20 år så krävs långsiktighet i beslutsfattandet för att vi som konsumenter ska få så kostnadseffektiv elproduktion som möjligt. En anläggning för produktion av el är beslut som vi ska leva med i 20-30 år. Till detta kommer en planerings och tillståndsprocess som kan ta upp till 10 år. Utvecklingsprocesser på 10 år innebär en lång och osäker process som få företag kan hantera.  Eftersom utvecklingen av teknik som passar oss, inte heller kommer av sig själv betyder det att vi aktivt måste arbeta för att möjliggöra satsningar av ny teknik. Om inget görs så kommer behovet att tillgodoses av något som troligen är dyrare. Vi går miste inte enbart av produktionskapacitet utan också av teknikutveckling och nya arbetstillfällen. Dagens ersättning- och tillståndssystem är därför en effektiv broms som hindrar nya aktörer att utveckla ny teknik och komma in på elmarknaden i stor skala.

Sverige har stolta traditioner inom energiområdet; utvecklingen av vattenkraft lade grunden för den svenska industrins framgångsrika utveckling, politiska styrmedel gjorde det möjligt att drastiskt sänka användningen av fossila bränslen, utvecklingen av HVDC och HVDC Light är exempel på framsynta satsningar som lagt grunden till en värdefull exportindustri. Låt oss nu inte göra samma misstag som under 1990 och 2000-talet när svensk vindkraft i princip förvann. Låt oss vara lika framsynta nu som vi var en gång och skapa de förutsättningar som behövs för att ta vara på den stora resurs som havsbaserad vindkraft innebär. Till gagn för svensk industri och kommande generationers välbefinnande.

Havsbaserad vindkraftpark

Supplybåt vid havsbaserat vindkraftverk

Ersättningssystem för marknadsintroduktion – en felande länk i svensk energipolitik

Energiminister Anna-Karin Hatt klargör på DN Debatt regeringens politik för energiomställning. Bland annat slås fast att elcertifikaten kommer att utgöra  basen för introduktion av förnybara energislag också framöver. Det är i sig ett viktigt besked, eftersom marknadens aktörer därmed får stabila spelregler.

Samtidigt lyfter Hatt upp satsningarna på energiforskning för att lägga grunden till kommande exportframgångar. Bland annat framhålls pilotanläggningar för biodrivmedel och vågkraft. Det är i sig spännande satsningar och inte minst vågkraften är lovande inför framtiden.

Som engagerad i havsbaserad vindkraft måste man dock ställa sig frågan varför energiministern inte framhåller möjligheten att exploatera denna lågt hängande frukt för en snabb omställning. Östersjön är det område inom EU som har den största potentialen för havsbaserad vindkraft. Genom användning av innanhavsteknik kan kostnaderna pressas till att bli närmast likvärdiga med landbaserad kraft för produktionen. För Sverige skulle det innebära såväl billigare el, som exportmöjligheter av energi och tekniskt kunnande.

Energiministerns fokus på certifikatsystemet och forskningsnära satsningar på teknik som ännu inte är mogen sätter också fingret på en grundläggande brist i den svenska politiken för energiomställning. Det saknas idag ett sammanhållet ersättningssystem som bryggar över mellan forskning och storskalig introduktion av ny teknik. Elcertifikatsystemet gynnar helt etablerad teknik som redan är utvecklad samtidigt som forskningsstödet vänder sig till tekniker som möjligen kan bli storskaliga om 15-20 år. Det innebär att när  tekniken är redo för kommersialisering så kommer den inte heller att kunna introduceras i Sverige inom ramen för dagens ersättningssystem.

Den internationella energiorganet IEA, som också Hatt hänvisar till, har i en rapport lyft upp behovet av specifika och riktade satsningar för att stödja kommersialisering av tekniker som befinner sig nära marknadsintroduktion, men som inte kan konkurrera inom ramen för t.ex. certifikatsystemet. Här hittar vi exempelvis innanhavsteknik, havsbaserad vindkraft i Östersjön. Det är idag en felande länk i den svenska politiken för energiomställning, som snarast borde åtgärdas.

En satsning av innanhavsteknik skulle ge ett signifikant tillskott av förnybar el som kommer kommande generationer till gagn. Idag finns det tillståndsgivna projekt för havsbaserad vindkraft i svenska vatten som motsvarar 10 TWh.

Låt oss utnyttja denna resurs nu.

Innanhavsteknik – havsbaserad vindkraft till lägre kostnad än i Nordsjön

 

”If we do not cut costs, we kill our industry”

Citatet är hämtat från inledningsanförandet på den Europeiska Offshore konferensen som gick av stapeln i Amsterdam förra veckan (30/11-1/12) där industrin samlades och diskuterade gemensamma utmaningar. Anders Söe-Jenson, vd för Vestas Offshore målade upp ett scenario där industrins kostnader behöver reduceras dramatiskt för att kunna växa ytterligare. På industrins meritlista finns nu byggnationen av 1247 turbiner motsvarande 3294 MW i 9 länder. Havsbaserad vindkraft försörjer just nu drygt 3 miljoner europeiska hushåll. Och har potential att växa lavinartat.

I Sverige går utvecklingen långsamt. Elcertifikatsystemet ger som känt möjligheten för de billigaste projekten att byggas ut först. Detta ger projekt byggt på traditionell teknik möjligheter att förverkligas. Systemet är sunt men driver inte utveckling av miljöteknik. Systemet ger ingen möjlighet för svenska aktörer med potential att positionera sig inom havsbaserad vindkraft att tack vare en hemma-marknad utveckla koncept som senare kan exporteras.

Samtidigt tyder allt på att vi i Sverige har revolutionerande möjligheter att åstadkomma något storslaget. Vi har möjlighet att utveckla en outnyttjad möjlighet – nämligen innanhavsteknik. Innanhavsteknik är teknik anpassad för innanhav såsom Östersjön och en utveckling som just nu drivs av wpd via utvecklingen av vårt projekt Storgrundet. Våra beräkningar tyder på att det vi kallar ”innanhavs-teknik” ger nya möjligheter. Möjligheter att bygga havsbaserad vindkraft med kraftigt reducerad kostnad. Detta tack vare Östersjöns mildare miljö. I en jämförelse mellan Nordsjön, som idag är kostnadsdrivande för havsbaserad vindkraft, blir bilden tydlig.

 

 

 

 

 


Östersjöns mildare klimat ger andra förutsättningar för en utbyggnad av havsbaserad vindkraft än vad som till idag är norm. Vi får en helt annan tillgänglighet, färre tillfällen med extrema vindar och vågor och bräckt vatten. Detta gör att leverantörer av teknik, utrustning och logistik ser förenklingar vilket ger kostnadsbesparingar.

Vi ser oss kunna förverkliga vårt projekt inom ramen för elcertifikatet så länge nätanslutningen läggs utanför projektbudgeten och istället anses tillhöra stamnätet. Ingen orimlighet om vi tittar på våra grannländer där Danmark och Tyskland har liknande upplägg. Inte heller någon orimlighet om vi tittar på utbyggnaden av andra nät i Sverige där exempelvis Gotlands-kabeln som ska föra mer vindkraft-sel från Gotland till fastlandet bekostas av kollektivet genom Svenska Kraftnät.

Vi ser att Östersjön har enorma möjligheter att förverkliga havsbaserad vindkraft betydligt mer kostnadseffektivt än på andra håll. Vi ser en möjlig industri som senare kan exporteras till andra innanhav i världen. Vi ser en stor möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till energiförsörjningen i Sverige.