Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för elmarknad

Tag Archive for elmarknad

Havsvind debatterar i Ny Teknik: Det räcker inte att bara forska om energi

Igår debatterade Havsvind tillsammans med företrädare för Chalmers, Svenskt Vindkraftstekniskt centrum samt Ocean Energy center i Ny Teknik om regeringens satsning på energiforskning. Våra med-debattörer och vi tycker att regeringens och Anna-Karin Hatts satsning på energiforskning är välkommen men vi saknar en strategi för att försäkra oss om att de lösningar som utvecklas kan tas om hand, introduceras på marknaden och ge energi, jobb och exportintäkter.

Vi har tidigare bloggat om just gapet som uppstår mellan forskning av exempelvis nya förnybara energislag och elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet är konstruerat så att de billigaste förnybara energislagen byggs ut först. Många lovande tekniker, däribland havsbaserad vindkraft i innanhavet, går därmed inte att förverkliga inom ramen för elcertifikatsystemet. Ytterligare något incitament behövs för att denna och andra tekniker ska kunna kommersialiseras, dess kostnader reduceras och senare kunna konkurrera med mer mogna tekniker.

Ett bra exempel är när vindkraften i början av 2000-talet tilldelades en särskild miljöbonus utöver ersättningen för elcertifikaten. Stödet var tidsbegränsat och inom ett par år kunde detta teknikspecifika stöd fasas ut. Resultatet är ju idag att den landbaserade vindkraften är en av de mest konkurrenskraftiga av de förnybara energislagen.

En risk med svensk energiforskning är att den forskning som sker i Sverige, i enlighet med regeringens satsning, inte kommersialiseras i Sverige utan istället exporteras till ett land där förutsättningar för kommersialisering finns. Resultatet blir då att det samhällsekonomiska värdet i form av tillväxt och arbetstillfällen tillfaller ett annat land, trots att Sverige hade möjligheten att själv dra nytta av sin investering i energiforskning.

Specifikt för den havsbaserade vindkraften vill vi se att stamnätet förlängs ut i havet. Denna förändring innebär att de mest kostnadseffektiva projekten kan byggas inom ramen för elcertifikatsystemet.

Havsbaserad vindkraft

 

Energidebatten missar tidsperspektivet

Stefan Löfven sträckte idag ut handen till nya förhandlingar om hur man ska lösa Sveriges framtida energibehov. Detta i en tid när Sveriges energiproduktion baseras till stor del på åldrande reaktorer som börjar gå på övertid. Branschen själv har gjort bedömningen att nuvarande reaktorer har ca 10-15 år kvar. Därför är det inget realistiskt alternativ att tro att kärnkraften kommer att lösa det vi står inför.

Varför vi tycker att diskussionen om kärnkraft eller inte kärnkraft faller på eget grepp är framförallt tidsperspektivet. Tiden det tar att projektera en ny reaktor är lång bland annat med tanke på tillståndsprocessen.

Miljöprövningsprocessen kring miljöfarliga verksamheter är en lagstiftning som är generell och kan appliceras oavsett vilken typ av anläggning som prövas. Vi har stor erfarenhet och kompentens inom tillståndsprövning av havsbaserad vindkraft, som faller under tidigare nämnda lagstiftning. Erfarenheten säger oss att det tar minst 7 år från projektstart till miljötillstånd. Detta baserat på ett flertal projektprocesser som wpd och personal på wpd har varit delaktiga i. Processen innefattar miljöstudier, tekniska studier, skapa acceptans och förståelse och ge förutsättningar för att använda bästa möjliga teknik samt erhålla minsta möjliga miljöpåverkan. Som exempel kan nämnas att miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsprojektet Storgrundet omfattar tre A4 pärmar med diverse studier och därtill korrespondens med myndigheter samt Mark- och Miljödomstolen under prövningsprocessen. I bästa fall ges tillstånd i första instans, i sämre fall fortsätter prövningen i flera led innan (vanligast), förhoppningsvis ett positivt besked. När tillstånd väl har erhållits påbörjas en byggprocess som också den tar lång tid.

I detta sammanhang hoppas vi att Socialdemokraterna och Alliansen tillsammans öppnar upp för en utveckling som ger oss förutsättningar att skapa storskalig elproduktion i havet. Havsbaserad vindkraft kan ge Sverige ett mycket kraftfullt tillskott av el till låg kostnad under den period som åldrande kärnkraft kommer att tas ur drift.

Sett till våra projekt (med vindmätningar) kan ett vindkraftverk till havs producera uppemot dubbelt vad motsvarande vindkraftverk kan göra på land. Produktionen kan också, många gånger, ske närmare konsumtionen. Våra svenska förutsättningar skiljer sig kostnadsmässigt positivt ifrån den utveckling som ligger till grund för den enorma expansion som pågår i Nordsjön. Vi har förutsättningar för att bygga billigare genom t.ex. annan installationsteknik, bättre tillgänglighet genom generellt lägre vågor och bättre servicemöjligheter. Det finns havsbaserade vindkraftprojekt på ca 2500 MW i Sverige som redan har färdiga tillstånd och vi är redo att anta utmaningen.

En bättre elmarknad genom ett diversifierat ägande

I dagarna har vi sett hur kyla och högt elpris återigen korrelerar. Fem av tio kärnkraftsreaktorer står stilla eller kör med nedsatt kapacitet och elpriset höjs rejält. Det ger många tankar kring hur elmarknaden är uppbyggd och vad vi kan göra annorlunda framåt för att förbättra situationen.

Idag läser vi i SvD att ministern ställer elbolagen mot väggen och igår kunde vi läsa på Anna-Karin Hatts blogg:

En dag som denna blir det väldigt, väldigt tydligt hur viktigt och brådskande det är att bredda och stärka den svenska elproduktionen och att bygga ut det svenska elnätet. Därför är det bra att energiöverenskommelsen så tydligt pekar ut att Sverige måste minska sitt beroende av vattenkraften och kärnkraften och bygga ut ett tredje starkt förnybart ben i elproduktionen. En bredare och mer diversifierad elproduktion är nämligen mindre störningskänslig än några få stora anläggningar.

Det sistnämnda är oerhört viktigt. Eon, Vattenfall och Fortum äger tillsammans 99,3 % av den svenska kärnkraften, sett till effekt (resterande 0,7 % ägs av Skellefteå Kraft). Samma aktörer äger 81 % av den svenska vattenkraften. Norska Statkraft äger, efter en affär med E.ON 2008, ca 8 %, Skellefteå kraft äger drygt 4 % och resterande aktörer totalt 7 %. Samtliga de tio största vattenkraftverken (varav åtta är Luleälven) ägs av Vattenfall.

Det är värt att notera att utbyggnaden av vindkraft bidrar till ett väsentligt mer differentierat ägande av kraftproduktion. Av de 1074 MW (i anläggningar större än 10 MW) som är driftsatta, äger Vattenfall 206 MW och E.ON 25 MW, d.v.s. totalt 21,5 % av kapaciteten.

Genom alliansregeringens uppgörelse om kärnkraften är det i praktiken omöjligt för andra aktörer att bidra till ett diversifierat ägande genom nybyggnation av kärnkraft. Ifråga om vattenkraften är det i praktiken omöjligt att bygga nya storskaliga anläggningar givet det skydd som finns för de orörda älvarna. Därmed måste en ökad differentiering av ägandet komma till stånd genom utbyggnad av andra energislag, däribland vindkraft.

Förutsättningen för att ett mer spritt ägande ska få verklig effekt är att det sker i så pass stor skala att det kan påverka dynamiken på elmarknaden. Därför är det angeläget att villkoren är sådana att stora anläggningar, på land och till havs kan komma till stånd. Endast genom möjlighet att marknadsintroducera ny teknik kan vi få långsiktigt miljövänlig och kostnadseffektiv elproduktion.

Stormen sänkte elpriset – realtidsekonomi för vindkraften

Svensk vindkraft står för en allt större del av svensk elproduktion. Under de senaste 18 månaderna har produktionen fördubblats. I dagarna debatteras vindkraftens kostnader och konsekvenser för elpriset. Vi har i tidigare blogginlägg beskrivit detta utifrån hur vindkraften pressar elpriset.

Nu har vi också kunnat bevittna i realtid hur elmarknaden påverkas när energi-innehållet i vinden är stort. Den sista tidens stormar som dragit in över Sverige har gett god produktion från Sveriges vindkraftverk. Branschorganisationen Svensk Vindenergi presenterade resultatet av förra veckans storm där vindkraften producerade totalt 268 gigawattimmar, en siffra motsvarande produktionen i 2 kärnkraftsreaktorer.

Vad hände då med elpriset i Sverige under förra veckans storm? Det sjönk. Mellan vecka 46 och 48 sjönk det så kallade spot-veckopriset på el i södra Sverige från 53 öre/kwh till 37 öre/kwh.

Sambandet mellan god vind och ett pressat elpris har också studerats bland annat i Danmark. Enligt uppgifter från Risø-laboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet framgår att elpriset vid de tidpunkter då det blåser mycket kan påverkas med så mycket som 30-40 %. Detta illustreras i figuren nedan.

Figur som visar sambandet mellan god tillgång till vind och elpris

Samband mellan tillgång på vind och elpris i Danmark

Figuren visar två olika scenarier, ett med god vind och ett med ingen vind. Graferna visar hur god vind ger ett lägre elpris, och det motsatta när det inte blåser. Korrelationen mellan inmatad effekt och elpris är alltså tydlig.