Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för elpriser

Tag Archive for elpriser

En bättre elmarknad genom ett diversifierat ägande

I dagarna har vi sett hur kyla och högt elpris återigen korrelerar. Fem av tio kärnkraftsreaktorer står stilla eller kör med nedsatt kapacitet och elpriset höjs rejält. Det ger många tankar kring hur elmarknaden är uppbyggd och vad vi kan göra annorlunda framåt för att förbättra situationen.

Idag läser vi i SvD att ministern ställer elbolagen mot väggen och igår kunde vi läsa på Anna-Karin Hatts blogg:

En dag som denna blir det väldigt, väldigt tydligt hur viktigt och brådskande det är att bredda och stärka den svenska elproduktionen och att bygga ut det svenska elnätet. Därför är det bra att energiöverenskommelsen så tydligt pekar ut att Sverige måste minska sitt beroende av vattenkraften och kärnkraften och bygga ut ett tredje starkt förnybart ben i elproduktionen. En bredare och mer diversifierad elproduktion är nämligen mindre störningskänslig än några få stora anläggningar.

Det sistnämnda är oerhört viktigt. Eon, Vattenfall och Fortum äger tillsammans 99,3 % av den svenska kärnkraften, sett till effekt (resterande 0,7 % ägs av Skellefteå Kraft). Samma aktörer äger 81 % av den svenska vattenkraften. Norska Statkraft äger, efter en affär med E.ON 2008, ca 8 %, Skellefteå kraft äger drygt 4 % och resterande aktörer totalt 7 %. Samtliga de tio största vattenkraftverken (varav åtta är Luleälven) ägs av Vattenfall.

Det är värt att notera att utbyggnaden av vindkraft bidrar till ett väsentligt mer differentierat ägande av kraftproduktion. Av de 1074 MW (i anläggningar större än 10 MW) som är driftsatta, äger Vattenfall 206 MW och E.ON 25 MW, d.v.s. totalt 21,5 % av kapaciteten.

Genom alliansregeringens uppgörelse om kärnkraften är det i praktiken omöjligt för andra aktörer att bidra till ett diversifierat ägande genom nybyggnation av kärnkraft. Ifråga om vattenkraften är det i praktiken omöjligt att bygga nya storskaliga anläggningar givet det skydd som finns för de orörda älvarna. Därmed måste en ökad differentiering av ägandet komma till stånd genom utbyggnad av andra energislag, däribland vindkraft.

Förutsättningen för att ett mer spritt ägande ska få verklig effekt är att det sker i så pass stor skala att det kan påverka dynamiken på elmarknaden. Därför är det angeläget att villkoren är sådana att stora anläggningar, på land och till havs kan komma till stånd. Endast genom möjlighet att marknadsintroducera ny teknik kan vi få långsiktigt miljövänlig och kostnadseffektiv elproduktion.

Därför ger vindkraft ett lägre elpris

Det finns många argument för att satsa på vindkraft. Ofta nämns de viktiga klimatförbättrande effekterna med möjlighet för en CO2-fri elproduktion. Ett argument som lyfts fram mer och mer är på vilket sätt vindkraften, eller andra förnybara energislag med låga rörliga kostnader, bidrar till lägre elpriser. Detta argument talar så starkt för för vindkraftens utbyggnad och därför tar jag tillfället att inviga er i detta resonemang.

Det råder ingen tvekan om att det svenska elpriset på lång sikt kommer att öka. Både som en följd av den europeiska integrationen och på grund av behovet av nyinvesteringar för att ersätta en åldrande reaktorpark. Ett sätt att dämpa utvecklingen mot högre elpriser är att satsa på energislag med låga, rörliga kostnader, exempelvis vindkraft. På den nordiska elbörsen tillämpas marginalprissättning. Priset sätts alltid efter den sist inmatade kilowattimmen; på vintern är det ofta kol- eller oljekondenskraft som avgör elpriset. Förhållandet illustreras tydligt med den vanligt förekommande utbudskurvan, som visar såväl rangordningen för driftsättande som de rörliga kostnaderna för varje produktionsslag.

 

 

Figuren visar hur elpriset sätts där utbud möter efterfrågan. Priserna styrs av marginalkostnaden d.v.s. kostnaden för att producera ytterligare en kWh. Sambandet mellan vindkraft och elpris blir då tydligt; ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, ju mindre behov av dyrare produktionsslag och ju lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma.

I fråga om vindkraft förväxlas ofta den relativt dyra investeringen och stödet i form av certifikat med dyr el. I praktiken förhåller det sig annorlunda; de rörliga kostnaderna för vindkraft är låga och det lönar sig aldrig för en vindkraftsproducent att avstå från att producera el då priset sjunker. Det incitament som finns i form av certifikat påverkar inte den rörliga kostnaden, utan innebär en genomsnittligt högre ersättning som möjliggör investeringen.

Energimyndigheten har i en ny rapport (Sept 2011) om Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet presenterat en graf byggd på modellsimuleringar utförda av Pöyry Management Consulting som beskriver elpriset på en marknad med gemensamma elcertifikat med Norge och effekten av ytterligare certifikat:

Energimyndigheten konstaterar i rapporten att marginalpriset på kontinenten sätts av priset på kolkondens och att stigande överföringskapacitet (vid sidan av stigande bränslepriser) är en orsak till att priset väntas stiga under perioden. Från 2030 påverkas priset också av att äldre reaktorer väntas ställas av. Det som dämpar prisökningen är en otillräcklig överföringskapacitet till kontinenten. Det som graferna visar är att vi kan minska prisökningen med 50% genom en kraftig satsning på förnybar el, i detta exemplet i form av havsbaserad vindkraft. Pyöry och Energimyndigheten ser alltså samma samband som vi – vindkraft ger lägre elpriser.