Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för energipolitik

Tag Archive for energipolitik

Energipolitiken och tidsperspektivet

Idag kan vi läsa i flertalet medier (Aftonbladet, Expressen, Ny Teknik, DI) att Socialdemokraterna ”kovänder” om kärnkraften. I själva verket är det ingen kovändning. Mer ett förtydligande av var Socialdemokratin står i energifrågan och vad som pågår, eller inte pågår, i energipolitiken just nu. Sverige har en åldrande kärnkraftsflotta och det saknas beslut om hur ny produktionskapacitet ska finansieras.

Med nuvarande politiska låsningar går vi i snabb takt mot ett produktionsgap som kan chockhöja elpriset och ge ödesdigra konsekvenser för elkunder och svensk industri. Samma resonemang lyftes av den internationella energiorganisationen IEA i sin genomgång av svensk energipolitik. IEA gav Sverige mycket beröm men höjde en varningsflagg för att svensk energipolitik saknade strategi för den utfasning av reaktorer som påbörjas inom 10 år. Den fråga IEA ställde till Näringsdepartementet och svenska politiker var: What will you do?

När frågan ställs till Anna-Karin Hatt och regeringen pekar de ofta på den historiska energiöverenskommelsen som gett en utbyggnad av förnybart i Sverige och öppnat upp för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Orden saknar dock mening eftersom det inte går att bygga ny kärnkraft utan ett politiskt beslut på hur dessa ska finansieras. Elcertifikatsystemet ökar andelen förnybart i systemet, men det går alldeles för långsamt.

Varför går det för långsamt?

Därför att ledtiderna för att bygga ny kraftproduktion är för långa. Vattenfall menar att det tar 10-15 år att bygga en ny reaktor med förutsättning att den politiska diskussionen är uttömd och beslut fattat kring hur finansieringen ska gå till. Så, om reaktorerna ska börja fasas ut om 10 år, om än till en början de mindre och äldsta, brådskar besluten. Det krävs beslut som inte bara gör det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer, de finns redan, utan beslut kring hur den nya produktionskapaciteten ska finansieras.

Varför måste då politiken, indirekt elkunderna, skapa dessa incitament? Kan vi inte släppa marknaden fri och låta marknadskrafterna råda?

Dilemmat är igen tidsperspektivet. Om politiken tar sin hand ifrån att reglera och skapa incitament för nyinvesteringar i energiproduktion, kommer inga nyinvesteringar att ske. Detta så länge kärnkraftsrektorerna levererar och utbud balanserar efterfrågan och priset hålls lågt. Men den dagen reaktorerna fasas ur och elpriset sticker i höjden kommer det att dröja länge innan ny produktionskapacitet finns på plats. Det är i detta gap det skapas problem för svenska elkunder och industri eftersom det höga elpriset kvarstår till dess ny ersättningsproduktion finns på plats. I det perspektivet är 10-15 år mycket lång tid och tillräckligt lång tid för att den energiintensiva industrin lämnar Sverige. Sammanfattningsvis behövs alltså beslut som möjliggör investeringar i ny kraftproduktion. Magdalena Andersson är helt rätt i sin analys när hon säger att ”potentiella investeringar” uteblir på grund av dödläge i energipolitiken.

Vi är beredda att bygga storskalig, havsbaserad vindkraft i Östersjön baserad på ”innanhavsteknik” som gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här än där den idag byggs ut, exempelvis i Nordsjön. Det är en outnyttjad resurs som tack vare goda, jämna vindar ger jämn elleverans och inte kostar mycket mer än vindkraft på land. Runt Sveriges kust finns idag havsbaserade vindkraftsprojekt motsvarande 8 TWh helt tillståndsgivna och klara för att byggas.

Vidare utvecklas ytterligare projekt motsvarande 25 TWh. När detta kommer igång skapas en ny industri i Sverige där kompetens som redan finns kan återanvändas. En industri som kommer att leverera havsbaserad vindkraftsteknik för Östersjöns förhållanden. Konceptet ”innanhavsteknik” har utvecklats av oss på wpd och vi är övertygade om att då Sverige tar första steget i en satsning, kan vi senare exportera ”innanhavsteknik” till andra länder runt Östersjön och även andra innanhav. Potentialen är enorm men de politiska besluten saknas. Beslut om hur vi gemensamt går vidare för att trigga dessa investeringar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Havsbaserad vindkraft i Baltic 1

Havsvind debatterar: ”Därför ska Sverige satsa på vindkraft”

Igår publicerades av Newsmill en replik till Eva Flyborgs debattinlägg (17/5) skriven av Göran Dalén och mig. Debattartikeln diskuterar många av de antaganden som Flyborg använder i sitt resonemang och som enligt oss tenderar att ge intrycket att vindkraften inte är att räkna med.

En viktig utgångspunkt är att dagens överskott av el kommer bytas mot ett mycket stort underskott när befintliga kärnkraftreaktorer faller för åldersstrecket. För att hantera denna förändring måste vi planera för ny elproduktion nu. Havsbaserad vindkraft kan spela en avgörande roll i denna omställning.

Vårt huvudargument handlar om just tidsperspektivet. Hur säkrar vi tillgång på el till rimliga priser för Sverige och svensk industri när reaktorerna stängs ner? Kärnkraftsägarna och Eva Flyborg bedömer att utfasningen ska påbörjas inom 10-15 år. Vi vänder oss i artikeln mot tron att ny kärnkraft är en universallösning då det tar lång tid att både projektera och bygga ny kärnkraft.

I de framtida besluten om Sveriges energiförsörjning behöver vi väga in möjligheten att få fram ny produktionskapacitet i takt med att reaktorerna behöver ersättas med annan produktion. Strategin behöver bygga på en fungerande mix av flera energislag där vi hoppas och tror att havsbaserad vindkraft har en naturlig plats.

Havsbaserad vindkraft/ EWEA

Energisamarbete i Östersjön siktar på havsbaserad vindkraft

För några veckor sedan presenterades en studie som tagits fram via energisamarbetet BASREC(Baltic Sea Region Energy Co-operation) som än en gång visar på den enorma potential för havsbaserad vindkraft som finns i Östersjön. Dessvärre anser vi att den svenska potentialen för havsbaserad vindkraft kraftigt har underskattats i rapporten, men att satsa på ökat samarbete över gränserna är en mycket vettig väg framåt.

Igår träffades ländernas ministrar för att diskutera hur staterna bäst ska samarbeta framöver. Resultatet av mötet gav ett par tydliga prioriteringar. Ett samarbete med länderna runt Östersjön ska inriktas både på energieffektivisering och en ökad användning av förnybar energi. Länderna kom överens om att analysera vilka energiinfrastrukturprojekt i regionen som är mest angelägna och hur dessa ska finansieras.

I samarbetet deltar de fem nordiska länderna, de tre baltiska staterna, Polen, Ryssland och Tyskland samt EU-kommissionen. Energiminister Anna-Karin Hatt deltog från Sverige.

Vi på wpd ser förhoppfullt framemot en konkretisering av dessa mål för att se hur vi på bästa sätt får detta att hända. Förmodligen handlar den mest effektiva satsningen om att ytterligare bygga ihop ländernas elnät och se till att vi kan koppla på havsbaserad vindkraftsproduktion på vägen. Vi tror också att vi behöver fundera över affärsmodellen. Tyskland, Polen och de baltiska staterna har ett enormt stort behov av förnybar el och vi kan i vår del av Östersjön producera den på ett kostnadseffektivt sätt.

Låt kreativiteten flöda!

BASREC delegates

Energidebatten missar tidsperspektivet

Stefan Löfven sträckte idag ut handen till nya förhandlingar om hur man ska lösa Sveriges framtida energibehov. Detta i en tid när Sveriges energiproduktion baseras till stor del på åldrande reaktorer som börjar gå på övertid. Branschen själv har gjort bedömningen att nuvarande reaktorer har ca 10-15 år kvar. Därför är det inget realistiskt alternativ att tro att kärnkraften kommer att lösa det vi står inför.

Varför vi tycker att diskussionen om kärnkraft eller inte kärnkraft faller på eget grepp är framförallt tidsperspektivet. Tiden det tar att projektera en ny reaktor är lång bland annat med tanke på tillståndsprocessen.

Miljöprövningsprocessen kring miljöfarliga verksamheter är en lagstiftning som är generell och kan appliceras oavsett vilken typ av anläggning som prövas. Vi har stor erfarenhet och kompentens inom tillståndsprövning av havsbaserad vindkraft, som faller under tidigare nämnda lagstiftning. Erfarenheten säger oss att det tar minst 7 år från projektstart till miljötillstånd. Detta baserat på ett flertal projektprocesser som wpd och personal på wpd har varit delaktiga i. Processen innefattar miljöstudier, tekniska studier, skapa acceptans och förståelse och ge förutsättningar för att använda bästa möjliga teknik samt erhålla minsta möjliga miljöpåverkan. Som exempel kan nämnas att miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsprojektet Storgrundet omfattar tre A4 pärmar med diverse studier och därtill korrespondens med myndigheter samt Mark- och Miljödomstolen under prövningsprocessen. I bästa fall ges tillstånd i första instans, i sämre fall fortsätter prövningen i flera led innan (vanligast), förhoppningsvis ett positivt besked. När tillstånd väl har erhållits påbörjas en byggprocess som också den tar lång tid.

I detta sammanhang hoppas vi att Socialdemokraterna och Alliansen tillsammans öppnar upp för en utveckling som ger oss förutsättningar att skapa storskalig elproduktion i havet. Havsbaserad vindkraft kan ge Sverige ett mycket kraftfullt tillskott av el till låg kostnad under den period som åldrande kärnkraft kommer att tas ur drift.

Sett till våra projekt (med vindmätningar) kan ett vindkraftverk till havs producera uppemot dubbelt vad motsvarande vindkraftverk kan göra på land. Produktionen kan också, många gånger, ske närmare konsumtionen. Våra svenska förutsättningar skiljer sig kostnadsmässigt positivt ifrån den utveckling som ligger till grund för den enorma expansion som pågår i Nordsjön. Vi har förutsättningar för att bygga billigare genom t.ex. annan installationsteknik, bättre tillgänglighet genom generellt lägre vågor och bättre servicemöjligheter. Det finns havsbaserade vindkraftprojekt på ca 2500 MW i Sverige som redan har färdiga tillstånd och vi är redo att anta utmaningen.

En bättre elmarknad genom ett diversifierat ägande

I dagarna har vi sett hur kyla och högt elpris återigen korrelerar. Fem av tio kärnkraftsreaktorer står stilla eller kör med nedsatt kapacitet och elpriset höjs rejält. Det ger många tankar kring hur elmarknaden är uppbyggd och vad vi kan göra annorlunda framåt för att förbättra situationen.

Idag läser vi i SvD att ministern ställer elbolagen mot väggen och igår kunde vi läsa på Anna-Karin Hatts blogg:

En dag som denna blir det väldigt, väldigt tydligt hur viktigt och brådskande det är att bredda och stärka den svenska elproduktionen och att bygga ut det svenska elnätet. Därför är det bra att energiöverenskommelsen så tydligt pekar ut att Sverige måste minska sitt beroende av vattenkraften och kärnkraften och bygga ut ett tredje starkt förnybart ben i elproduktionen. En bredare och mer diversifierad elproduktion är nämligen mindre störningskänslig än några få stora anläggningar.

Det sistnämnda är oerhört viktigt. Eon, Vattenfall och Fortum äger tillsammans 99,3 % av den svenska kärnkraften, sett till effekt (resterande 0,7 % ägs av Skellefteå Kraft). Samma aktörer äger 81 % av den svenska vattenkraften. Norska Statkraft äger, efter en affär med E.ON 2008, ca 8 %, Skellefteå kraft äger drygt 4 % och resterande aktörer totalt 7 %. Samtliga de tio största vattenkraftverken (varav åtta är Luleälven) ägs av Vattenfall.

Det är värt att notera att utbyggnaden av vindkraft bidrar till ett väsentligt mer differentierat ägande av kraftproduktion. Av de 1074 MW (i anläggningar större än 10 MW) som är driftsatta, äger Vattenfall 206 MW och E.ON 25 MW, d.v.s. totalt 21,5 % av kapaciteten.

Genom alliansregeringens uppgörelse om kärnkraften är det i praktiken omöjligt för andra aktörer att bidra till ett diversifierat ägande genom nybyggnation av kärnkraft. Ifråga om vattenkraften är det i praktiken omöjligt att bygga nya storskaliga anläggningar givet det skydd som finns för de orörda älvarna. Därmed måste en ökad differentiering av ägandet komma till stånd genom utbyggnad av andra energislag, däribland vindkraft.

Förutsättningen för att ett mer spritt ägande ska få verklig effekt är att det sker i så pass stor skala att det kan påverka dynamiken på elmarknaden. Därför är det angeläget att villkoren är sådana att stora anläggningar, på land och till havs kan komma till stånd. Endast genom möjlighet att marknadsintroducera ny teknik kan vi få långsiktigt miljövänlig och kostnadseffektiv elproduktion.