Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för havsbaserad vindkraft

Tag Archive for havsbaserad vindkraft

Viktiga argument för den havsbaserade vindkraften

Miljöpartiet meddelar idag att de vill öka trycket på utbyggnaden av förnybart genom att sätta tydliga mål för vad Vattenfall ska bidra med. Miljöpartiet vill att Vattenfall bygger minst 10 TWh på land och 10 TWh till havs till 2030.

Det är inget orimligt mål. Till idag har vi byggt 10 TWh vindkraft i Sverige och häromdagen fick vi också veta att den siffran förväntas fördubblas inom fyra år.

Det är tydligt att Sverige har en enorm potential att bygga ut den havsbaserade vindkraften, vilket vi flertalet gånger också har lyft på denna blogg.

Låt oss lista ett par viktiga anledningar:

1. Stor tillgänglig resurs av tillståndsgivna projekt

Idag finns redan tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8 TWh och till det kommer projekt omfattande ytterligare drygt 10 TWh under utveckling. Det är viktigt att komma ihåg att tillståndsprövningen av dessa projekt har tagit mellan 5-10 år och detta samtidigt som de är begränsade i tid, vilket gör att politiska beslut brådskar för att undvika att tillstånden makuleras istället för att nyttjas för Sveriges energiförsörjning.

TIllståndsgivna havsbaserade projekt i Sverige

TIllståndsgivna havsbaserade projekt i Sverige

 

2.  Kostnadseffektiva projekt i Östersjön

Vi har unika möjligheter att i Östersjön bygga den havsbaserade vindkraften mycket mer kostnadseffektivt än där den idag byggts ut, framförallt i Nordsjön. Det finns också många projekt som på kort tid kan förverkligas.

3. Behov av el

Det finns ett stort behov av ny elproduktion inom 10-15 år både i Europa och i Sverige. Volymerna som de havsbaserade vindkraftparkerna kan erbjuda måste i det sammanhanget ses som ett attraktivt alternativ att fylla behovet. Både tidsmässigt och ekonomiskt vill vi påstå att valet inte står mellan ny kärnkraft eller ny förnybar energi utan snarare mellan mer förnybart eller fossil energi. Detta beror på att tidsåtgången för tillståndsprocesser samt byggnation av nya kärnkraftverk är svår att förutse. Även kärnkraftens kostnader är svåra att förutsäga samtidigt som kostnaden för förnybara energislag kontinuerligt sjunker.

Bilden nedan visar en beräkning gjord av professor Staffan Jacobsson på Chalmers där han visar hur brant utbudskurvan dyker om kärnkraftverken fasar ut efter 50 års driftstid.

Framtida produktions gap

Framtida produktions gap
– Sverige förutsatt 50 års livslängd för kärnkraften/ Källa: Staffan Jacobsson, Chalmer

Nyckeln i detta sammanhang är tidsperspektivet. Om det är så att reaktorerna varar 50 år är det mycket bråttom att ersätta den kapacitet som fasar ut cirka 2030.

4. Havsbaserad vindkraft erbjuder säkra elleveranser

Den havsbaserade vindkraften producerar mera elektricitet och jämnare än vindkraftparker på land. Detta har bland annat dansk statistik tydligt visat.Nike Pas Cher France, Anledningen är främst att det blåser mer och jämnare då det finns färre hinder som bromsar vindens kraft över havet.

Förläng stamnätet ut i havet—odos-karate.fr

Det behövs framförallt satsningar på gemensam infrastruktur ex i form av att förlänga stamnätet ut i havet för att få igång utvecklingen. Om detta har vi tidigare både debatterat och bloggat om.

Vi ser nu ett tydligt intresse från politiskt håll om att den havsbaserade vindkraften är en viktig resurs framåt. Idag har Miljöpartiet visat tydligt var de står och tidigare har både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tydligt uttryckt att de ser den havsbaserade vindkraften som del av framtidens energimix.

Vi ser framemot den fortsatta diskussionen!

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 1

I kommande blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

”Vi behöver inte vindkraft ”

De som inte vill ha någon satsning på vindkraft pekar ofta på att vi har ett elöverskott, att vi exporterar el och därmed inte behöver några nya investeringar. Att beskriva svensk elmarknad på detta vis är att ge en ”ögonblicksbild” och beskriver inte att vi vissa år har torrår, vissa år våtår, vissa år har fler eller färre kärnkraftsstopp än andra år och så vidare. Av olika skäl varierar elproduktionen.

Samtidigt är det svenska välståndet i stor utsträckning byggt på tillgång till mycket och förhållandevis billig energi. För stora delar av den svenska industrin är energin en råvara bland många andra som bidrar till ett högt förädlings- och exportvärde. Att trygga den framtida energiförsörjningen är därmed en nationell politisk angelägenhet.

Vad gäller den svenska kärnkraften är det sannolikt så att den under lång tid kommer att ha en roll i den svenska energiförsörjningen. Det kan också vara så att en eller några nya reaktorer ersätter de befintliga men att argumentera för att det är en universallösning inför framtiden är förknippat med stora ekonomiska risker. En central fråga är ju också naturligtvis hur länge de kommer finnas kvar.

Debatten om befintliga reaktorers livslängd blir lätt märklig. Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är istället den ekonomiska livslängden; hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

De flesta är överens om att Sverige inom 10-20 år står inför ett omfattande behov av ny elproduktion. I det sammanhanget erbjuder inte kärnkraften en lösning, oavsett hur man ser på dess roll i det svenska energisystemet på sikt. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om 20 år. Ledtiderna är mycket långa och även i tider av produktionsöverskott behövs därför satsningar på ny kapacitet för att undvika ett framtida produktionsgap.

Att tala om olika tidsperspektiv är därför ett alltför vanligt fel i debatten, främst från dem som förordar investeringar i kärnkraft.

Vindkraften levererade de senaste tolv månaderna 9 TWh vindkraftsel och potentialen är fortsatt stor både på land och i havet. Exempelvis finns idag tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8TWh runt Sveriges kuster och mycket mer är under utveckling. Östersjön har speciellt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft tack vare goda vindar och en mindre påfrestande miljö såsom lägre salthalt, lägre vågor osv. Med högre den högre medelvinden till havs når man en högre mängd s.k. fulllasttimmar, som för havsbaserad vindkraft brukar variera från 40 % upp till så mycket som 50 %. Det betyder att den havsbaserade vindkraften generellt sett kan leverera mer och jämnare än vindkraftverk på land och den kan också placeras i närheten av konsumtionsområden såsom storstäder och i södra Sverige.

Håll utkik, snart kommer nästa inlägg om varför Sverige bör satsa på vindkraft som handlar om vindkraftens ekonomi. Tills dess, titta gärna på detta inslag på #actonfacts om hur lite de flesta kan om vad vindkraft kostar.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

Havsbaserad vindkraft på agendan när super-valåret kickstartar

”Framtidens energiteknik är världens just nu viktigaste industri.” Så avslutas debattartikeln “Havsvind framtidens energi” skriven av Johan Sandberg från DNV GL om möjligheterna med flytande havsbaserad vindkraft i Dagens industri idag.

Ett av debattartikelns viktigaste argument är att det finns en förutsägbarhet kring kostnader som varken kärnkraft eller fossila alternativ kan erbjuda samtidigt som det ger en möjlighet att ta positioner i en starkt växande ny industri. Vindkraftsteknikens kostnader har sedan 1980-talet har minskat med över 40 % och detta samtidigt som kärnkraft visar en motsatt trend. Artikeln refererar bland annat till kärnkraftverket som ska byggas i Hinkley Point i England och vars kostnader rusar i höjden.

Vi har tidigare på denna blogg fokuserat mycket på ett närliggande steg d.v.s att bygga ut lämpliga och grunda områden av Östersjön med bottenfast innanhavsteknik. Vi vill tro att detta krävs för att mobilisera kompetens och erfarenhet för att senare bygga ännu längre ut till havs. Att visa möjligheten med flytande teknik ger en än tydligare bild om den oändliga potentialen i havet för energiproduktion.

Tidpunkten för denna debatt är helt rätt. Nu är ”supervalåret” igång med ett antal stora viktiga frågor som måste lösas. De flesta av energibranschens företrädare önskar en tydligare energipolitik för att säkra elförsörjningen i Sverige på längre sikt, det vill säga den dag reaktorerna börjar fasa ut. Till dessa ansluter sig inte bara den traditionella kraftbranschen och företrädare för det förnybara utan också tunga företrädare för Sveriges basindustri. Det som enar är insikten om att storskaliga energiprojekt tar lång tid att genomföra och att dessa, oavsett energiform, behöver finnas på plats inom 10-15 år. Tiden går och politikerna har låst in sig i en energiöverenskommelse som inte ger de svar som behövs.

Dagens debattinlägg är därmed mer än välkommet! Vi måste dra upp visionen för Sverige och se att en satsning på havsbaserad vindkraft ger oss två saker; en ökad och välbehövd elproduktion i Sverige och möjligheter att ta positioner i en starkt växande industri! Havsvind är definitivt en stark kandidat som kan ge ett viktigt bidrag!

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL.

Montel: “Upp till tre vindkraftparker i Östersjön innan 2020”

Idag har Montel publicerat en artikel kring havsbaserad vindkraft i Östersjön och utgått från en skrivning som wpd överlämnat till Näringsdepartementet.

Nedan text är ett utdrag, artikeln i sin helhet kan läsas på www.montel.no. (Det går att prova 1 månads prenumeration gratis.)

Upp till tre vindkraftparker i Östersjön innan 2020

Två till tre havsbaserade vindkraftparker med en årlig produktion på 0,8-1,5 TWh skulle kunna byggas vid Sveriges Östersjökust innan 2020, men för en större utbyggnad längre fram krävs ett riktat stöd, enligt en rapport från wpd som överlämnats till Näringsdepartementet.

Sammanlagt finns det tillstånd för att bygga sju nya vindkraftparker till havs i Sverige med en sammanlagd effekt på 2.450 MW och ytterligare fem vindkraftparker med en sammanlagd effekt på 5.040 MW har sökt tillstånd. 

Högst två till tre av dessa kan byggas innan 2020 och enbart om Svenska Kraftnät förlänger stamnätet ut i havet och erbjuder anslutningspunkter närmare parkerna, enligt Göran Dalén, vd för vindkraftsbolaget wpd Offshore Stockholm AB i Sverige.

– Det här handlar om de allra bästa projekten nära land som skulle kunna uppföras innan 2020 om de får stöd till anslutningarna från SvK. För större projekt längre ut till havs krävs det ett mer riktat stöd för att få till en utbyggnad, säger Göran Dalén.

Enligt wpd handlar det om deras eget projekt Storgrundet (265 MW) samt ytterligare två kustnära projekt som skulle kunna stå klart innan 2020. För övriga projekt kommer tiden inte att räcka till innan 2020 när elcertifikatsystemet börjar fasas ut.

(….)

Vi hoppas att ni loggar in och läser artikeln i sin helhet på Montel.

Socialdemokraterna lyfter den havsbaserade vindkraften

Under förra veckan beslutade riksdagen om energibudgeten för 2014. Den innehåller inga överraskningar och det gjorde inte heller den föregående energidebatten i riksdagen med ett undantag. Oppositionen yrkade på högre ambitioner i utbyggnaden av det förnybara och Ingemar Johansson (S) lyfte specifikt möjligheterna med havsbaserad vindkraft. Han menade att Svenska Kraftnäts roll är mycket viktig för den kommande utvecklingen och menade att regeringen borde ge Svenska Kraftnät rätt förutsättningar för att kunna bidra till att underlätta denna utveckling.

Även om det inte togs upp i gårdagens debatt, känner vi sedan tidigare till att såväl Moderaterna som Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gärna utvärderar denna möjlighet för att få igång en utveckling på kort sikt, som ett tidsbegränsat komplement till elcertifikatsystemet.

En tillförlitlig och säkrad elanslutning är helt avgörande för möjligheterna att bygga havsbaserad vindkraft och många länder som har en utbyggnad av havsbaserad vindkraft idag har valt att i princip förlänga sina stamnät ut i havet och erbjuda anslutningspunkter där. På det här sättet kan infrastrukturen optimeras och kombineras med exempelvis anslutningar till andra länder. En gemensam infrastruktur kan också på sikt användas av annan havsbaserad energiproduktion.

Möjligheterna med vindkraft till havs är stora, inte minst runt Sveriges kuster. Vi har tidigare många gånger bloggat om Östersjön och innanhavsteknik som kan göra den havsbaserade vindkraften minst 30 % billigare än där den idag byggs ut i framförallt Nordsjön. Orsakerna är främst de mildare förhållandena som råder i Östersjön med bräckt vatten, små vågor, inget tidvatten och många potentiella projekt som ligger relativt nära land.

Ett dilemma är att det svenska elcertifikatsystemet inte premierar teknikutveckling. Systemet är bra på det sätt att det försäkrar att de billigaste projekten byggs först, men när det kommer till att introducera ny teknik behöver det kompletteras under en tidsbegränsad tid. Så har skett med exempelvis den landbaserade vindkraften via den s.k. miljöbonusen, tidigare investeringsstöd och så görs idag vad gäller utbyggnad av solceller.

Det är viktigt att få igång en utbyggnad på grund av att vi i Sverige inom 10-20 år kommer att ha ett stort behov av storskalig elproduktion då kärnkraftsreaktorerna faller för åldersstrecket. Möjligen behövs även nya reaktorer för att fylla det gap som kommer att uppstå, men vi är övertygade om att den havsbaserade vindkraften har goda möjligheter att förse Sverige med kostnadseffektiv, förnybar el.

Vi ser framemot att fortsätta utvärdera dessa möjligheter vidare och tackar Ingemar Johansson för att han valde att lyfta den havsbaserade vindkraften i förra veckans debatt.

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

 

 

Regeringen på plats när den havsbaserade vindkraftsindustrin samlas i Frankfurt

Imorgon samlas den havsbaserade vindkraftsindustrin på konferensen ”EWEA Offshore Wind 2013” i Frankfurt.

Det är många frågor som är högaktuella för årets upplaga. Delvis kommer det handla om vägen framåt för Tyskland där den politiska debatten nu kretsar kring hur finansiera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Detta samtidigt som beslutet att avveckla kärnkraften till 2022 står fast.

Ett annat högaktuellt tema är naturligtvis diskussionerna på EU nivå där EU just nu diskuterar målen till 2030. Ska 2030-målen innefatta mål för utbyggnaden av förnybart eller ska det bara finnas ett utsläppsminskningsmål?

Samtidigt som det finns politiska osäkerheter framåt går många av projekten i Nordsjön på högvarv där flertalet byggen förbereds och genomförs just nu. Ett av dessa är wpd’s projekt Butendiek där byggstart är planerad till tidigt 2014.

Vad som är extra spännande ur ett svenskt perspektiv är att Näringsdepartementets statssekreterare Daniel Johansson deltar i konferensens öppningssession. Den svenska vindbranschen är naturligtvis nyfiken på vad den svenska regeringen vill lyfta under konferensen, framförallt vad gäller de specifika möjligheterna i Östersjön.

Havsvind har uppvaktat departementet och berättat om de konkreta möjligheter som finns framförallt i Östersjön. yamaha fairings,Vi har lyft idéerna kring en gemensam infrastruktur där ett sätt skulle vara att förlänga stamnätet ut i havet. Detta skulle också kunna kombineras med anslutningar till andra länder för att på så sätt skapa större och mer välfungerande marknader.

Under konferensen kommer specifika seminarier hållas kring nya marknader och där utmärker sig Östersjön särskilt. Havsvind deltar via Göran Dalén och Charlotte Bergqvist, som ordförande respektive talare i seminariet med titeln ”The next boom –  new market possibilities in Europe”. Seminariet sker dag 2, den 20 november kl 9.

Vi ser framemot konferensen och vi hoppas bidra till att ytterligare öka intresset för Sverige och Östersjön som en spännande framtidsmarknad för havsbaserad vindkraft! Kawasaki Fairings

Följ gärna konferensen på twitter #EWEAOFFSHORE2013

Havsvind återkommer med rapport!

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Hög kapacitetsfaktor för havsbaserad vindkraft

En dansk studie har med hjälp av elproduktionsstatistik räknat ut kapacitetsfaktorn för danska havsbaserade vindkraftsparker. Resultatet visar på en betydligt högre utnyttjandegrad än vad man tidigare har antagit. Vindkraftparken Horns Rev 2 hade en kapacitetsfaktor på 52 %, vilket är anmärkningsvärt.Air max 90 pas cher France

Hela listan över de danska vindkraftsparkerna som har sammanställts finns här:

Kapacitetsfaktor för havsbaserade vindkraftsparker i Danmark

Kapacitetsfaktor för havsbaserade vindkraftsparker i Danmark

Vi kan alltså dra slutsatsen att den havsbaserade vindkraften producerar jämnare än många vindkraftparker på land.Nike Air Max 1 pas cher, Anledningen är främst att det blåser jämnare och finns mindre hinder som kan påverka vindens kraft över havet.Nike Pas Cher

Vad är kapacitetsfaktor och hur räknas den ut?

Kapacitetsfaktor är ett nyckeltal som används för att jämföra olika kraftverks verkliga produktion under ett helt år, i relation till den teoretiska produktionen.Nike Air Max 90 pas cher, Det vill säga verklig produktion per år dividerad med produktion per år vid 100% kapacitetsutnyttjande under alla dagar i ett helt år, 24 timmar per dygn. Formeln för hur kapacitetsfaktorn räknas ut finns här.

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

 

Nu byggs världens största vindkraftverk

Utvecklingen av både landbaserade och havsbaserade vindkraftverk har gått rasande fort. Även om grundprincipen för ett konventionellt kommersiellt vindkraftverk har varit densamma sedan 80-talet, (horisontalaxlad, 3 blad, rotor monterad upp vind) har teknikutvecklingen inom konstruktion/dimensionering, tillverkning, logistik och installation inneburit att man kunnat öka rotordiametern och effektuttaget allt mer. Idag är det vanligt att vindkraftverk som byggs på land har en effekt på ca 2-3MW och en rotordiameter mellan 80-120m. En utmaning till den fortsatta utvecklingen mot större och större vindkraftverk på land är vissa praktiska hinder, till exempel får ingen del överstiga 4,7m i tvärsnitt eftersom man då ej kan ta sig under vanliga vägbroar, men även långa blad och tunga maskinhus innebär logistiska utmaningar där transportvägarna sätter gränser.

Till havs finns dock inte dessa gränser, utan här kan man tillåta sig att bygga så stora vindkraftverk som tekniken mäktar med. Länge ansågs vindkraftverk med en effekt på 5MW och ca 125m rotordiameter vara så stora som vindkraftverk kunde bli. För bara 3-4 år sedan ansågs rotordiametrar på 150m som science fiction, något av en oöverstiglig gräns. Men marknaden efterfrågade allt större vindkraftverk i sin jakt på mer kostnadseffektiva lösningar, så idag finns det fem vindkraftverksmodeller med över 150 meters rotor diameter antingen resta eller under tillverkning.

Senast i raden är Samsung Heavy Industries 7MW vindkraftverk som just nu uppförs och färdigställs utanför Skotska staden Fife. Den turbinen har en diameter på 171m och har världens längsta blad! Detta kan jämföras med ett av Sveriges största vindkraftverk, ”Big Glenn” i hamninloppet i Göteborg som har en rotordiameter på 113m och en effekt på 4.1MW.

Vad innebär det här i praktiken? Eftersom mängden möjlig energi man kan plocka ut ur vinden med ett vindkraftverk följer ekvationen P = 1/2  Cp p A v3, innebär en ökning av den svepta rotor arean  A = pi r2 att en ökning av rotor diametern med 10% ger en ökning av den svepta arean på 21%. Alltså innebär det att man för samma vindhastighet kan ta ut mer effekt ur vinden.

En enkel räkneövning med två fiktiva turbiner med 100m respektive 150m rotordiameter (och Cp på 0,5) visar att en 50% större rotordiameter ger oss 125% mer effekt ur vinden. Därmed kan varje plats utnyttja vinden effektivare. Detta i kombination med den generellt högre medelvinden till havs innebär att man får ut väldigt mer effekt per vindkraftverk i havet jämfört med på land. En normal medelvind på land är ca 7,5m/s, medan man till havs längs Sveriges kuster har medelvindar på ca 9m/s . I praktiken innebär det att ett vindkraftverk på land kommer producera 1MW vid 7,5m/s, medan det större vindkraftverket till havs kommer producera 3,9MW vid 9m/s. Det är en tydlig skillnad.

Jämförelse vindeffektkurva landbaserat och havsbaserat vindkraftverk

Jämförelse vindeffektkurva landbaserat och havsbaserat vindkraftverk

Det ska bli intressant att följa den tekniska utvecklingen framöver!

Havsbaserad vindkraft – fortfarande en outnyttjad möjlighet

Den havsbaserade vindkraften står inför ett omfattande Europeiskt genombrott. Fortfarande kommer mer än hälften av EU:s elanvändning från fossila bränslen samtidigt som ambitionen till 2050 är att göra alla Europas utsläpp koldioxidneutrala. Det kräver en kolsnål energiproduktion. Om vi tittar på Sverige som en del av den nordiska elmarknaden, består utmaningen i att besluta vad som kommer då den nuvarande kärnkraften ska fasas ut, vilket påbörjas inom cirka 10 år. En stor del av den svenska elproduktionen ska då förnyas.

Havsbaserad vindkraft erbjuder den största möjligheten att snabbt bygga ut effekt i den skala som krävs. Det har många länder redan insett och senast i raden är Holland som nu satsar tydligt på havsbaserad vindkraft.

Trots detta är marknaden för havsbaserad vindkraft fortfarande begynnande, precis som marknaden för landbaserad vindkraft var för 20 år sedan. Sedan dess har den landbaserade vindkraften vuxit med 32 % årligen. Havsbaserad vindkraft en omogen marknad där det står öppet vilka leverantörer som blir vinnare, vilken teknik som ska användas och hur systemen ska planeras.

Det skapar en möjlighet för svenska aktörer. Inte minst skapar det möjligheter eftersom förutsättningarna för havsbaserad vindkraft skiljer sig åt. Östersjön är ett innanhav med goda vindresurser, få extremvågor och extremvindar, bräckt vatten, enklare tillgänglighet till platserna vilket sammantaget påverkar kostnadsbilden. Vi kommer att bygga den havsbaserade vindkraft i Östersjön till liknande kostnader som på land när marknaden väl dragit igång.

Möjligheterna skulle då också sträcka sig utanför Sverige. Enligt den Europeiska miljömyndigheten är det just Östersjö-regionen som har den största potentialen för havsbaserad vindkraft i Europa. Bedömningen har gjorts utifrån aspekter såsom vattendjup och vindhastighet och förhållandena beskrivna ovan.

Potential för havsbaserad vindkraft i olika hav (TWh)

Potential för havsbaserad vindkraft i olika hav (TWh)

Vi på wpd ser mycket stora möjligheter med att bygga havsbaserad vindkraft i Östersjön. Allt tyder på att vi mer kostnadseffektivt än på andra platser kan få våra projekt tillstånd. Vår projektkalkyl för vårt projekt Storgrundet visar på en kostnadsreducering med minst 30% i jämförelse med de projekt som nu drivs fram i Nordsjön. Detta i sig ger ju en enorm exportmöjlighet om vi kan få affärsmodellen rätt.

Vi ser med spänning framemot fortsättningen!

Energipolitiken och tidsperspektivet

Idag kan vi läsa i flertalet medier (Aftonbladet, Expressen, Ny Teknik, DI) att Socialdemokraterna ”kovänder” om kärnkraften. I själva verket är det ingen kovändning. Mer ett förtydligande av var Socialdemokratin står i energifrågan och vad som pågår, eller inte pågår, i energipolitiken just nu. Sverige har en åldrande kärnkraftsflotta och det saknas beslut om hur ny produktionskapacitet ska finansieras.

Med nuvarande politiska låsningar går vi i snabb takt mot ett produktionsgap som kan chockhöja elpriset och ge ödesdigra konsekvenser för elkunder och svensk industri. Samma resonemang lyftes av den internationella energiorganisationen IEA i sin genomgång av svensk energipolitik. IEA gav Sverige mycket beröm men höjde en varningsflagg för att svensk energipolitik saknade strategi för den utfasning av reaktorer som påbörjas inom 10 år. Den fråga IEA ställde till Näringsdepartementet och svenska politiker var: What will you do?

När frågan ställs till Anna-Karin Hatt och regeringen pekar de ofta på den historiska energiöverenskommelsen som gett en utbyggnad av förnybart i Sverige och öppnat upp för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Orden saknar dock mening eftersom det inte går att bygga ny kärnkraft utan ett politiskt beslut på hur dessa ska finansieras. Elcertifikatsystemet ökar andelen förnybart i systemet, men det går alldeles för långsamt.

Varför går det för långsamt?

Därför att ledtiderna för att bygga ny kraftproduktion är för långa. Vattenfall menar att det tar 10-15 år att bygga en ny reaktor med förutsättning att den politiska diskussionen är uttömd och beslut fattat kring hur finansieringen ska gå till. Så, om reaktorerna ska börja fasas ut om 10 år, om än till en början de mindre och äldsta, brådskar besluten. Det krävs beslut som inte bara gör det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer, de finns redan, utan beslut kring hur den nya produktionskapaciteten ska finansieras.

Varför måste då politiken, indirekt elkunderna, skapa dessa incitament? Kan vi inte släppa marknaden fri och låta marknadskrafterna råda?

Dilemmat är igen tidsperspektivet. Om politiken tar sin hand ifrån att reglera och skapa incitament för nyinvesteringar i energiproduktion, kommer inga nyinvesteringar att ske. Detta så länge kärnkraftsrektorerna levererar och utbud balanserar efterfrågan och priset hålls lågt. Men den dagen reaktorerna fasas ur och elpriset sticker i höjden kommer det att dröja länge innan ny produktionskapacitet finns på plats. Det är i detta gap det skapas problem för svenska elkunder och industri eftersom det höga elpriset kvarstår till dess ny ersättningsproduktion finns på plats. I det perspektivet är 10-15 år mycket lång tid och tillräckligt lång tid för att den energiintensiva industrin lämnar Sverige. Sammanfattningsvis behövs alltså beslut som möjliggör investeringar i ny kraftproduktion. Magdalena Andersson är helt rätt i sin analys när hon säger att ”potentiella investeringar” uteblir på grund av dödläge i energipolitiken.

Vi är beredda att bygga storskalig, havsbaserad vindkraft i Östersjön baserad på ”innanhavsteknik” som gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här än där den idag byggs ut, exempelvis i Nordsjön. Det är en outnyttjad resurs som tack vare goda, jämna vindar ger jämn elleverans och inte kostar mycket mer än vindkraft på land. Runt Sveriges kust finns idag havsbaserade vindkraftsprojekt motsvarande 8 TWh helt tillståndsgivna och klara för att byggas.

Vidare utvecklas ytterligare projekt motsvarande 25 TWh. När detta kommer igång skapas en ny industri i Sverige där kompetens som redan finns kan återanvändas. En industri som kommer att leverera havsbaserad vindkraftsteknik för Östersjöns förhållanden. Konceptet ”innanhavsteknik” har utvecklats av oss på wpd och vi är övertygade om att då Sverige tar första steget i en satsning, kan vi senare exportera ”innanhavsteknik” till andra länder runt Östersjön och även andra innanhav. Potentialen är enorm men de politiska besluten saknas. Beslut om hur vi gemensamt går vidare för att trigga dessa investeringar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Havsbaserad vindkraft i Baltic 1