Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för havsbaserad

Tag Archive for havsbaserad

Energibranschens potential: Havsbaserad vindkraft viktig för framtiden

Idag har Vinnova släppt en rapport om energibranschen som visar att den är mer betydande för svensk ekonomi än vad som tidigare varit känt. Energibranschen står idag för 15 procent av Sveriges BNP trots att bara 1 procent av den arbetsföra befolkningen sysselsätts i energibranschen.

En annan mycket intressant uppgift är att företagen växte med 7% under åren 2007-2011 vilket betyder att trots pågående finanskris så befann sig energibranschen i en stark tillväxt.

Ska energibranschen fortsätta att växa och ge betydelsefulla bidrag till svensk ekonomi måste vi fortsätta satsa. Vi vill mena att nästa teknik med stor chans till samhällsekonomiskt bidrag är just den havsbaserade vindkraften. Vi har tidigare bloggat om att branschen exempelvis under 2012 växte globalt med 31 %.

Sverige har extra goda förutsättningar att bygga havsbaserad vindkraft i Östersjön med så kallad ”innanhavsteknik” där teknik anpassas till Östersjöns förhållanden. Då det finns ett par tillståndsgivna projekt har Sverige möjlighet att starta denna utveckling i Östersjön och sedan exportera kompetens och koncept till andra länder runt Östersjön och andra innanhav.

Baltic 1 - Östersjöns första kommersiella havsbaserade vindkraftpark

Baltic 1/ Siemens press picture

Seminarium: Havsbaserad vindkraft – en del av framtidens energiförsörjning?

Vindkraften byggs ut i snabb takt på land i Sverige samtidigt som möjligheterna i havet är stora och outnyttjade. Som vi tidigare berättat om på bloggen så har Östersjön särskilt goda förutsättningar för en kostnadseffektiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Vi vill därför tipsa er som följer denna blogg om ett seminarium i riksdagen där Havsvind deltar och ska diskutera detta tema.

Från inbjudan:

I takt med att världens energibehov ökar tilltar också behovet av en breddad elproduktion. Riksdagsledamöterna Johan Hultberg (M) och Jonas Jacobsson Gjörtler (M) bjuder in till en diskussion om framtiden för havsbaserade vindkraft. Den marina och särskilt den flytande vindkraften har en enorm global potential. Eller?

Övriga deltagare, förutom jag själv, är Johan Sandberg från DNV och Elisabeth Norgren från Svenska Kraftnät.

Frågor som ska diskuteras är vilken roll den flytande vindkraften spelar för framtidens energiförsörjning? Vilka är möjligheterna i Sverige och Norden? Är det för dyrt med havsbaserad vindkraft eller är den ett framtida alternativ till kärnkraften?

Praktiska detaljer:

Tid: Onsdagen den 15 maj, kl.13-15
Plats: Riksdagen, Skandiasalen, Mynttorget 1, Stockholm

Anmälan senast 7 maj till Johan Söderström, politisk sekreterare i Riksdagen.

Jag hoppas vi ses!

Baltic 1 - Östersjöns första kommersiella havsbaserade vindkraftpark

Baltic 1/ Siemens press picture

Provborrningarna är genomförda!

Nu är hela kampanjen med att göra bottenprovsundersökningar på wpd’s havsbaserade vindkraftsprojekt Storgrundet utanför Söderhamn och Suurhiekka i Finland färdiga. Sedan den 2 augusti har borrplattformen Deep Diver 1, understött av bostadsfartyget SPS Oulu och bogserfartyget MTS Vengeance, borrat och tagit upp prover på totalt fyra platser på Storgrundet. Resultaten är goda och bekräftar tidigare genomförda ytliga s.k. geofysiska undersökningar som visar på att botten är tillräckligt hård för att kunna använda sig av en typ av fundament som kallas  gravitationsfundament. Gravitationsfundament är vanliga för havsbaserade vindkraftsparker i och omkring Sverige och Danmark, se på Lillgrund, Rödsand 2 och även Kårehamn som byggs i detta nu.

Nästa steg nu när själva borrarbetet är klart är att genomföra labtester på de upptagna borrproverna och genom det få fram ett konstruktionsunderlag för de ingenjörer som skall konstruera och dimensionera fundamenten.

Själva arbetet flöt på friktionsfritt tack vare goda förberedelser och en ytterst erfaren besättning på borrplattformen. Personalen ombord Deep Diver från England har gjort detta flera gånger förut inför byggandet av havsbaserade vindkraftsparker och i andra  infrastrukturprojekt över hela världen.  Denna typ av spetskompetens är svår att finna i Sverige och därav anlitades kompetens och besättning från England.

Kampanjen fick även stort genomslag i media med reportage i Söderhamnskuriren, Sveriges Radio, SVT lokalnyheter och framförallt i Rapports nationella 19:30 sändning den 2 augusti, där omnämns som ”Sveriges största havsbaserade vindkraftsprojekt”, vilket kommer stämma väl när Storgrundet har kommit i drift.

Borrplattform Deep Diver

Borrplattformen Deep Diver

Unik mätmast till det havsbaserade vindkraftsprojektet Södra Midsjöbanken

E.ON installerar en unik mätmast till det framtida havsbaserade vindkraftprojektet, Södra Midsjöbanken.

I torsdags döptes mätmasten under högtidliga former i Landskrona och wpd närvarade under ceremonin. Konceptet är framtaget av Marcongruppen och är tillverkad vid Öresund Steel Construction AB (före detta Öresundsvarvet) i samarbete med Bassö Technology AB och Teknikgruppen AB, som ansvarat för konstruktionsberäkningarna.

Konceptet är unikt och bygger i princip på en så kallad jack up-lösning som innebär att enheten kan utrustas helt färdig vid kaj och bogseras ut till Södra Midsjöbanken. Den installeras genom att benen sänks ner till botten och plattformen lyfts upp med hjälp av hydrauldon till lämplig höjd som medger säker drift utan att vågor m.m. kan slå mot plattformen. Efter mätningarna kan plattformen lätt flyttas till nya platser.

Konceptet är egentligen tänkt som fundament för ett komplett vindkraftverk och tillämpningen som mätmast vid Södra Midsjöbanken är en utmärkt test av ett nytt spännande koncept som kan förenkla installationen av framtida havsbaserade vindkraftverk.

Detta är ett bra exempel på hur vi kan minska kostnaderna för framtida havsbaserade vindkraftprojekt i Östersjön. Denna typ av demonstrationsprojekt stämmer väl överens med wpd´s satsning på ”innanhavsteknik” och vi ser fram mot att ta del av kommande erfarenheter.

Mätmäst för installation på Södra Midsjöbanken

Mätmäst för installation på Södra Midsjöbanken/ Bild E.ON

 

 

Kärnkraften har ett slutdatum – havsbaserad vindkraft är en del av lösningen

Att kärnkraften har ett slutdatum börjar bli vedertaget. Branschen själv anger att reaktorerna har cirka 10-15 år kvar. Det är kort tid i infrastruktursammanhang. Eva Flyborg (Fp) lyfter idag på Second Opinion det angelägna i att komma vidare. Hon efterfrågar en bredare allians att en gång för alla möjliggöra för nya kärnkraftsreaktorer.

Till detta behöver vi lägga ett tidsperspektiv. Det tar lång tid att bygga nya elproduktionsanläggningar och det inkluderar nya kärnkraftverk. Tillståndsprocessen för ett kärnkraftverk förväntas ta ca 7-8 år i anspråk. Om vi antar att byggprocessen tar lika lång tid är vi redan förbi senaste datumet för utfasningen av alla de nuvarande svenska reaktorerna.

Det handlar om en betydande del av den svenska elproduktionen som successivt kommer att behöva ersättas med annan kraft de närmsta 10-15 åren. Under 2010 var den totala elproduktionen i Sverige 145 TWh varav kärnkraftsproduktionen svarade för 55,6 TWh. Om inte denna ”andra” kraft kommer till kommer Sverige att bli importberoende och elpriserna kommer att vara därefter.

Runt hörnet väntar dock en möjlighet med storskalig vindkraftsproduktion i havet. I Sverige har vi idag drygt 8 TWh tillståndsgiven havsbaserad vindkraft. Denna kvantitet kan, om den politiska viljan finns, vara i drift innan 2020. Ytterligare 18 TWh är under tillståndsprövning. Beslut om dessa projekt förväntas inom de närmsta åren.

Vi bedömer att det tar cirka tre år att realisera ett tillståndsgivet havsbaserat vindkraftsprojekt.  Vi kan alltså inom kort tid mata in den mängd förnybar el som vi vet att elsystemet klarar och i den takt som krävs för att påbörja utfasningen av gamla reaktorer. På sikt, tack vare ny kunskap om exempelvis smarta nät och en effektmarknad, kan systemen säkert klara mer. Vi skulle nästan våga oss på att säga att gör vi inte detta, så kommer Sveriges elförsörjning att mer och mer behöva baseras på import de kommande åren och det är ingen utveckling som är önskvärd.

Därtill vill vi gärna lyfta Sveriges unika möjligheter att bygga havsbaserad vindkraft betydligt billigare än i ex Nordsjön. Detta med hjälp av vad som kan kallas “innanhavsteknik” – havsbaserad vindkraft anpassad till våra förutsättningar. Får vi fart på denna utveckling kan Sverige bli ledande inom området och uppnå följande:

  • Vi tillför en stor mängd förnybar el i det svenska systemet.
  • Vi fasar ut delar av kärnkraften utan att bli beroende av dyr fossilel.
  • Vi skapar möjligheter för svenska företag att ta ledningen i utvecklingen av innanhavsteknik.
  • Vi bygger elproduktionen där den behövs. Tillståndsgivna havsbaserade vindkraftparker finns i närheten av konsumtionsområden.

 

 

Innanhavsteknik, elproduktion i stor skala

Vindresurserna över havet i Europa räcker för att täcka Europas elbehov sju gånger om. Utvecklingen mot havsbaserad vindkraft är därför ett naturligt steg och tekniken står inför en enorm expansion. Från ca 4000 MW totalt installerad kapacitet år 2011 till uppemot 40 000 MW år 2020. Den sammanställning som den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA gjort visar att det redan idag finns ca 26 000 MW med färdiga tillstånd varav vissa redan är under uppförande. Detta betyder att den europeiska offshore marknaden stod för ca 10 % av produktionen och ca 20 % av investeringarna under år 2011.

De länder som har den snabbaste utvecklingen är de med tydliga och långsiktiga ersättningssystem som möjliggör användandet av ny teknik, främst i Storbritannien och Tyskland. Den snabba utvecklingen, relativt få tillverkare och osäker riskbild har inte bara medfört en snabb expansion utan också snabbt ökade kostnader. Kostnadsökningarna är ett problem ur ett skandinaviskt perspektiv om vi vill utnyttja resursen eftersom våra ersättningssystem inte matchar de ersättningsnivåer som finns på kontinenten.  Sammantaget påverkar detta möjligheterna att utnyttja vindresurserna i Sverige.  Den bristande konkurrensen gör att priserna anpassas till den kontinentala högre nivån. Teknikutvecklingen blir mer specialiserad och anpassad efter de förutsättningar som finns framförallt i Nordsjön och Atlanten.

All kunskap hitintills visar att vindkraftverk måste anpassas till de lokala förutsättningarna för att fungera bäst. Detta innebär att vindkraftverk med stor turbindiameter är mer kostnadseffektiva i lågvindsområden än i högvindsområden, anpassningar till drift i kallt klimat behövs i norra Europa liksom anpassning till skogsmiljö etc. Anpassningen av tekniken kommer inte av sig själv utan förutsätter att det finns en efterfrågan.

Vad driver då efterfrågan?

Vindkraft i svenska vatten kan, om den utvecklas i rätt riktning, konkurrera väl med bra platser på land och kraftfullt bidra till elproduktion i stor skala. Oberoende av om vi anser att behovet av ny elproduktion finns idag eller om 10 eller 20 år så krävs långsiktighet i beslutsfattandet för att vi som konsumenter ska få så kostnadseffektiv elproduktion som möjligt. En anläggning för produktion av el är beslut som vi ska leva med i 20-30 år. Till detta kommer en planerings och tillståndsprocess som kan ta upp till 10 år. Utvecklingsprocesser på 10 år innebär en lång och osäker process som få företag kan hantera.  Eftersom utvecklingen av teknik som passar oss, inte heller kommer av sig själv betyder det att vi aktivt måste arbeta för att möjliggöra satsningar av ny teknik. Om inget görs så kommer behovet att tillgodoses av något som troligen är dyrare. Vi går miste inte enbart av produktionskapacitet utan också av teknikutveckling och nya arbetstillfällen. Dagens ersättning- och tillståndssystem är därför en effektiv broms som hindrar nya aktörer att utveckla ny teknik och komma in på elmarknaden i stor skala.

Sverige har stolta traditioner inom energiområdet; utvecklingen av vattenkraft lade grunden för den svenska industrins framgångsrika utveckling, politiska styrmedel gjorde det möjligt att drastiskt sänka användningen av fossila bränslen, utvecklingen av HVDC och HVDC Light är exempel på framsynta satsningar som lagt grunden till en värdefull exportindustri. Låt oss nu inte göra samma misstag som under 1990 och 2000-talet när svensk vindkraft i princip förvann. Låt oss vara lika framsynta nu som vi var en gång och skapa de förutsättningar som behövs för att ta vara på den stora resurs som havsbaserad vindkraft innebär. Till gagn för svensk industri och kommande generationers välbefinnande.

Havsbaserad vindkraftpark

Supplybåt vid havsbaserat vindkraftverk

Sveriges största vindkraftverk

Just nu uppförs Sveriges största vindkraftverk i Göteborgs hamninlopp. Vindkraftverket är designat för havsbaserade projekt och den första prototypen placeras nu i Göteborg.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är Göteborg Energi i samarbete med General Electric, SKFoch Chalmers som just nu skapar en test arena för havsbaserad vindkraftsteknik i Göteborg.

Det nya vindkraftverket är enormt med en navhöjd på 85 meter och en rotordiameter på 113 meter. När i drift kommer det att kunna leverera 15 miljoner kilowatttimmar per år motsvarande vad som behövs för att värma upp 3 000 villor (som förbrukar 5 000 kWh). Eller vad som behövs för att ladda och driva 7 500 elbilar i 1 000 mil. Vindkraftverket invigs vid en ceremoni den 27 januari.

Havsbaserade vindkraftverk kan byggas betydligt större än de som kan uppföras på land. På land begränsas bland annat bladens längd av möjligheterna att transportera dem till site. Vindkraftverk på land når idag en effekt om ca 2-3 MW. Havsbaserade vindkraftverk tillverkas och sammansätts ofta i närheten av hamnar och skeppas sedan direkt till plats för uppförande. Havsbaserade vindkraftverk är idag så stora som 6 MW. Denna GE turbin har en effekt på 4,1 MW.

Vi på wpd ser vi mycket positivt på att aktörer på den svenska marknaden engagerar sig för att driva teknikutvecklingen framåt.

Bilden är lånad från Göteborg Energi.

Stormen sänkte elpriset – realtidsekonomi för vindkraften

Svensk vindkraft står för en allt större del av svensk elproduktion. Under de senaste 18 månaderna har produktionen fördubblats. I dagarna debatteras vindkraftens kostnader och konsekvenser för elpriset. Vi har i tidigare blogginlägg beskrivit detta utifrån hur vindkraften pressar elpriset.

Nu har vi också kunnat bevittna i realtid hur elmarknaden påverkas när energi-innehållet i vinden är stort. Den sista tidens stormar som dragit in över Sverige har gett god produktion från Sveriges vindkraftverk. Branschorganisationen Svensk Vindenergi presenterade resultatet av förra veckans storm där vindkraften producerade totalt 268 gigawattimmar, en siffra motsvarande produktionen i 2 kärnkraftsreaktorer.

Vad hände då med elpriset i Sverige under förra veckans storm? Det sjönk. Mellan vecka 46 och 48 sjönk det så kallade spot-veckopriset på el i södra Sverige från 53 öre/kwh till 37 öre/kwh.

Sambandet mellan god vind och ett pressat elpris har också studerats bland annat i Danmark. Enligt uppgifter från Risø-laboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet framgår att elpriset vid de tidpunkter då det blåser mycket kan påverkas med så mycket som 30-40 %. Detta illustreras i figuren nedan.

Figur som visar sambandet mellan god tillgång till vind och elpris

Samband mellan tillgång på vind och elpris i Danmark

Figuren visar två olika scenarier, ett med god vind och ett med ingen vind. Graferna visar hur god vind ger ett lägre elpris, och det motsatta när det inte blåser. Korrelationen mellan inmatad effekt och elpris är alltså tydlig.