Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för innanhavsteknik

Tag Archive for innanhavsteknik

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 1

I kommande blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

”Vi behöver inte vindkraft ”

De som inte vill ha någon satsning på vindkraft pekar ofta på att vi har ett elöverskott, att vi exporterar el och därmed inte behöver några nya investeringar. Att beskriva svensk elmarknad på detta vis är att ge en ”ögonblicksbild” och beskriver inte att vi vissa år har torrår, vissa år våtår, vissa år har fler eller färre kärnkraftsstopp än andra år och så vidare. Av olika skäl varierar elproduktionen.

Samtidigt är det svenska välståndet i stor utsträckning byggt på tillgång till mycket och förhållandevis billig energi. För stora delar av den svenska industrin är energin en råvara bland många andra som bidrar till ett högt förädlings- och exportvärde. Att trygga den framtida energiförsörjningen är därmed en nationell politisk angelägenhet.

Vad gäller den svenska kärnkraften är det sannolikt så att den under lång tid kommer att ha en roll i den svenska energiförsörjningen. Det kan också vara så att en eller några nya reaktorer ersätter de befintliga men att argumentera för att det är en universallösning inför framtiden är förknippat med stora ekonomiska risker. En central fråga är ju också naturligtvis hur länge de kommer finnas kvar.

Debatten om befintliga reaktorers livslängd blir lätt märklig. Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är istället den ekonomiska livslängden; hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

De flesta är överens om att Sverige inom 10-20 år står inför ett omfattande behov av ny elproduktion. I det sammanhanget erbjuder inte kärnkraften en lösning, oavsett hur man ser på dess roll i det svenska energisystemet på sikt. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om 20 år. Ledtiderna är mycket långa och även i tider av produktionsöverskott behövs därför satsningar på ny kapacitet för att undvika ett framtida produktionsgap.

Att tala om olika tidsperspektiv är därför ett alltför vanligt fel i debatten, främst från dem som förordar investeringar i kärnkraft.

Vindkraften levererade de senaste tolv månaderna 9 TWh vindkraftsel och potentialen är fortsatt stor både på land och i havet. Exempelvis finns idag tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8TWh runt Sveriges kuster och mycket mer är under utveckling. Östersjön har speciellt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft tack vare goda vindar och en mindre påfrestande miljö såsom lägre salthalt, lägre vågor osv. Med högre den högre medelvinden till havs når man en högre mängd s.k. fulllasttimmar, som för havsbaserad vindkraft brukar variera från 40 % upp till så mycket som 50 %. Det betyder att den havsbaserade vindkraften generellt sett kan leverera mer och jämnare än vindkraftverk på land och den kan också placeras i närheten av konsumtionsområden såsom storstäder och i södra Sverige.

Håll utkik, snart kommer nästa inlägg om varför Sverige bör satsa på vindkraft som handlar om vindkraftens ekonomi. Tills dess, titta gärna på detta inslag på #actonfacts om hur lite de flesta kan om vad vindkraft kostar.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

Havsbaserad vindkraft på agendan när super-valåret kickstartar

”Framtidens energiteknik är världens just nu viktigaste industri.” Så avslutas debattartikeln “Havsvind framtidens energi” skriven av Johan Sandberg från DNV GL om möjligheterna med flytande havsbaserad vindkraft i Dagens industri idag.

Ett av debattartikelns viktigaste argument är att det finns en förutsägbarhet kring kostnader som varken kärnkraft eller fossila alternativ kan erbjuda samtidigt som det ger en möjlighet att ta positioner i en starkt växande ny industri. Vindkraftsteknikens kostnader har sedan 1980-talet har minskat med över 40 % och detta samtidigt som kärnkraft visar en motsatt trend. Artikeln refererar bland annat till kärnkraftverket som ska byggas i Hinkley Point i England och vars kostnader rusar i höjden.

Vi har tidigare på denna blogg fokuserat mycket på ett närliggande steg d.v.s att bygga ut lämpliga och grunda områden av Östersjön med bottenfast innanhavsteknik. Vi vill tro att detta krävs för att mobilisera kompetens och erfarenhet för att senare bygga ännu längre ut till havs. Att visa möjligheten med flytande teknik ger en än tydligare bild om den oändliga potentialen i havet för energiproduktion.

Tidpunkten för denna debatt är helt rätt. Nu är ”supervalåret” igång med ett antal stora viktiga frågor som måste lösas. De flesta av energibranschens företrädare önskar en tydligare energipolitik för att säkra elförsörjningen i Sverige på längre sikt, det vill säga den dag reaktorerna börjar fasa ut. Till dessa ansluter sig inte bara den traditionella kraftbranschen och företrädare för det förnybara utan också tunga företrädare för Sveriges basindustri. Det som enar är insikten om att storskaliga energiprojekt tar lång tid att genomföra och att dessa, oavsett energiform, behöver finnas på plats inom 10-15 år. Tiden går och politikerna har låst in sig i en energiöverenskommelse som inte ger de svar som behövs.

Dagens debattinlägg är därmed mer än välkommet! Vi måste dra upp visionen för Sverige och se att en satsning på havsbaserad vindkraft ger oss två saker; en ökad och välbehövd elproduktion i Sverige och möjligheter att ta positioner i en starkt växande industri! Havsvind är definitivt en stark kandidat som kan ge ett viktigt bidrag!

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL

Flytande havsbaserade vindkraftverk. Bild lånad av NREL.

Havsvinds årskrönika 2013 – Året som gick!

Det är dags att summera året som har gått. Det har varit ett intensivt år med ett par händelser som är särskilt värda att uppmärksammas.

I februari anordnades en intressant konferens i Stockholm på temat ”Havsbaserad vindkraft i Östersjön” som lockade över 100 deltagare. I fokus var framförallt hur Östersjöns gynnsamma förhållanden kan möjliggöra en utveckling där vi sänker kostnaderna. På plats fanns entreprenörer från Östersjöländerna men också de etablerade teknikleverantörerna inom havsbaserad vindkraft som ser Östersjön som en intressant framtida nischmarknad. Den svenska utvecklingen är beroende av att locka med sig erfarna aktörer för att få dessa att studera våra förhållanden och komma med idéer på kostnadseffektiva lösningar.  Konferensen skapade en verklig ”market-push” som vi bedömer är avgörande för utvecklingen i Östersjön.

Under våren arrangerade Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och Johan Hultberg (M) ett spännande seminarie i riksdagen med temat “Havsbaserad vindkraft – en del av framtidens energisystem.” Diskussionen handlade framförallt om hur den havsbaserade vindkraften kan anslutas vilket är en nyckelfråga för utvecklingen framåt.

Almedalen var som vanligt ett viktigt tillfälle att diskutera möjligheten med havsbaserad vindkraft i olika forum. Havsvind deltog i en debatt med Svenska Kraftnät kring idén att förlänga stamnätet ut i havet. Under året har politiker från olika partier lyft denna fråga som en möjlig väg framåt för att få igång de mest kustnära, kostnadseffektiva projekten. En dialog med Svenska Kraftnät har visat att det däremot krävs specifika politiska beslut för att denna utveckling ska ske.

I september invigde EON sin havsbaserade vindkraftpark utanför Öland, ett projekt baserad på incitament via elcertifikatsystemet. Det är en god bekräftelse på att vi har unika förutsättningar att bygga den havsbaserade vindkraften billigare än på andra platser. Aldrig förr har ett havsbaserat projekt byggts inom samma stödsystem som landbaserad vindkraft.

Under hösten släpptes rapporten ”Färdplan för havsbaserad vindkraft” som skrivits av Fredrik Dolff, Ecoplan och Staffan Jacobsson, professor på Chalmers. Rapporten ger en bra beskrivning till möjligheter och utmaningar och vilka beslut som behövs framåt.

I november inledningstalade Näringsdepartementets statssekreterare, Daniel Johansson, på den internationella havsbaserade konferensen i Frankfurt. En diskussion kring de viktiga 2030-målen följde hans anförande.

På wpd har vi under året i oförminskad takt arbetat vidare med innanhavsteknik till vårt projekt Storgrundet och ytterligare verifierat vår projektmodell kring teknikval, logistik- och installationskoncept samt drift och underhåll. Bland annat har vi lyckats få ett flertal turbinleverantörer att bekräfta att s.k. klass II turbiner kan användas även i havet. Detta är ett stort steg framåt som optimerar projektet och ger bättre kostnadseffektivitet.

Vi hoppas att ni som läser bloggen är nöjda med dess innehåll och vi tar naturligtvis gärna emot önskemål om teman inför 2014. Havsvind ser framemot 2014 med spänning med både ett antal val men också ett par viktiga inriktningsbeslut på EU-nivå såsom 2030-målen.

Vi önskar alla en energigivande jul och ett gott nytt år!    

Horns Rev (Credit: © Elsam A-S 640)

Horns Rev (Credit: © Elsam A-S 640)

 

Socialdemokraterna lyfter den havsbaserade vindkraften

Under förra veckan beslutade riksdagen om energibudgeten för 2014. Den innehåller inga överraskningar och det gjorde inte heller den föregående energidebatten i riksdagen med ett undantag. Oppositionen yrkade på högre ambitioner i utbyggnaden av det förnybara och Ingemar Johansson (S) lyfte specifikt möjligheterna med havsbaserad vindkraft. Han menade att Svenska Kraftnäts roll är mycket viktig för den kommande utvecklingen och menade att regeringen borde ge Svenska Kraftnät rätt förutsättningar för att kunna bidra till att underlätta denna utveckling.

Även om det inte togs upp i gårdagens debatt, känner vi sedan tidigare till att såväl Moderaterna som Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gärna utvärderar denna möjlighet för att få igång en utveckling på kort sikt, som ett tidsbegränsat komplement till elcertifikatsystemet.

En tillförlitlig och säkrad elanslutning är helt avgörande för möjligheterna att bygga havsbaserad vindkraft och många länder som har en utbyggnad av havsbaserad vindkraft idag har valt att i princip förlänga sina stamnät ut i havet och erbjuda anslutningspunkter där. På det här sättet kan infrastrukturen optimeras och kombineras med exempelvis anslutningar till andra länder. En gemensam infrastruktur kan också på sikt användas av annan havsbaserad energiproduktion.

Möjligheterna med vindkraft till havs är stora, inte minst runt Sveriges kuster. Vi har tidigare många gånger bloggat om Östersjön och innanhavsteknik som kan göra den havsbaserade vindkraften minst 30 % billigare än där den idag byggs ut i framförallt Nordsjön. Orsakerna är främst de mildare förhållandena som råder i Östersjön med bräckt vatten, små vågor, inget tidvatten och många potentiella projekt som ligger relativt nära land.

Ett dilemma är att det svenska elcertifikatsystemet inte premierar teknikutveckling. Systemet är bra på det sätt att det försäkrar att de billigaste projekten byggs först, men när det kommer till att introducera ny teknik behöver det kompletteras under en tidsbegränsad tid. Så har skett med exempelvis den landbaserade vindkraften via den s.k. miljöbonusen, tidigare investeringsstöd och så görs idag vad gäller utbyggnad av solceller.

Det är viktigt att få igång en utbyggnad på grund av att vi i Sverige inom 10-20 år kommer att ha ett stort behov av storskalig elproduktion då kärnkraftsreaktorerna faller för åldersstrecket. Möjligen behövs även nya reaktorer för att fylla det gap som kommer att uppstå, men vi är övertygade om att den havsbaserade vindkraften har goda möjligheter att förse Sverige med kostnadseffektiv, förnybar el.

Vi ser framemot att fortsätta utvärdera dessa möjligheter vidare och tackar Ingemar Johansson för att han valde att lyfta den havsbaserade vindkraften i förra veckans debatt.

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

 

 

Regeringen på plats när den havsbaserade vindkraftsindustrin samlas i Frankfurt

Imorgon samlas den havsbaserade vindkraftsindustrin på konferensen ”EWEA Offshore Wind 2013” i Frankfurt.

Det är många frågor som är högaktuella för årets upplaga. Delvis kommer det handla om vägen framåt för Tyskland där den politiska debatten nu kretsar kring hur finansiera utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Detta samtidigt som beslutet att avveckla kärnkraften till 2022 står fast.

Ett annat högaktuellt tema är naturligtvis diskussionerna på EU nivå där EU just nu diskuterar målen till 2030. Ska 2030-målen innefatta mål för utbyggnaden av förnybart eller ska det bara finnas ett utsläppsminskningsmål?

Samtidigt som det finns politiska osäkerheter framåt går många av projekten i Nordsjön på högvarv där flertalet byggen förbereds och genomförs just nu. Ett av dessa är wpd’s projekt Butendiek där byggstart är planerad till tidigt 2014.

Vad som är extra spännande ur ett svenskt perspektiv är att Näringsdepartementets statssekreterare Daniel Johansson deltar i konferensens öppningssession. Den svenska vindbranschen är naturligtvis nyfiken på vad den svenska regeringen vill lyfta under konferensen, framförallt vad gäller de specifika möjligheterna i Östersjön.

Havsvind har uppvaktat departementet och berättat om de konkreta möjligheter som finns framförallt i Östersjön. yamaha fairings,Vi har lyft idéerna kring en gemensam infrastruktur där ett sätt skulle vara att förlänga stamnätet ut i havet. Detta skulle också kunna kombineras med anslutningar till andra länder för att på så sätt skapa större och mer välfungerande marknader.

Under konferensen kommer specifika seminarier hållas kring nya marknader och där utmärker sig Östersjön särskilt. Havsvind deltar via Göran Dalén och Charlotte Bergqvist, som ordförande respektive talare i seminariet med titeln ”The next boom –  new market possibilities in Europe”. Seminariet sker dag 2, den 20 november kl 9.

Vi ser framemot konferensen och vi hoppas bidra till att ytterligare öka intresset för Sverige och Östersjön som en spännande framtidsmarknad för havsbaserad vindkraft! Kawasaki Fairings

Följ gärna konferensen på twitter #EWEAOFFSHORE2013

Havsvind återkommer med rapport!

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Havsbaserad vindkraft – fortfarande en outnyttjad möjlighet

Den havsbaserade vindkraften står inför ett omfattande Europeiskt genombrott. Fortfarande kommer mer än hälften av EU:s elanvändning från fossila bränslen samtidigt som ambitionen till 2050 är att göra alla Europas utsläpp koldioxidneutrala. Det kräver en kolsnål energiproduktion. Om vi tittar på Sverige som en del av den nordiska elmarknaden, består utmaningen i att besluta vad som kommer då den nuvarande kärnkraften ska fasas ut, vilket påbörjas inom cirka 10 år. En stor del av den svenska elproduktionen ska då förnyas.

Havsbaserad vindkraft erbjuder den största möjligheten att snabbt bygga ut effekt i den skala som krävs. Det har många länder redan insett och senast i raden är Holland som nu satsar tydligt på havsbaserad vindkraft.

Trots detta är marknaden för havsbaserad vindkraft fortfarande begynnande, precis som marknaden för landbaserad vindkraft var för 20 år sedan. Sedan dess har den landbaserade vindkraften vuxit med 32 % årligen. Havsbaserad vindkraft en omogen marknad där det står öppet vilka leverantörer som blir vinnare, vilken teknik som ska användas och hur systemen ska planeras.

Det skapar en möjlighet för svenska aktörer. Inte minst skapar det möjligheter eftersom förutsättningarna för havsbaserad vindkraft skiljer sig åt. Östersjön är ett innanhav med goda vindresurser, få extremvågor och extremvindar, bräckt vatten, enklare tillgänglighet till platserna vilket sammantaget påverkar kostnadsbilden. Vi kommer att bygga den havsbaserade vindkraft i Östersjön till liknande kostnader som på land när marknaden väl dragit igång.

Möjligheterna skulle då också sträcka sig utanför Sverige. Enligt den Europeiska miljömyndigheten är det just Östersjö-regionen som har den största potentialen för havsbaserad vindkraft i Europa. Bedömningen har gjorts utifrån aspekter såsom vattendjup och vindhastighet och förhållandena beskrivna ovan.

Potential för havsbaserad vindkraft i olika hav (TWh)

Potential för havsbaserad vindkraft i olika hav (TWh)

Vi på wpd ser mycket stora möjligheter med att bygga havsbaserad vindkraft i Östersjön. Allt tyder på att vi mer kostnadseffektivt än på andra platser kan få våra projekt tillstånd. Vår projektkalkyl för vårt projekt Storgrundet visar på en kostnadsreducering med minst 30% i jämförelse med de projekt som nu drivs fram i Nordsjön. Detta i sig ger ju en enorm exportmöjlighet om vi kan få affärsmodellen rätt.

Vi ser med spänning framemot fortsättningen!

Energipolitiken och tidsperspektivet

Idag kan vi läsa i flertalet medier (Aftonbladet, Expressen, Ny Teknik, DI) att Socialdemokraterna ”kovänder” om kärnkraften. I själva verket är det ingen kovändning. Mer ett förtydligande av var Socialdemokratin står i energifrågan och vad som pågår, eller inte pågår, i energipolitiken just nu. Sverige har en åldrande kärnkraftsflotta och det saknas beslut om hur ny produktionskapacitet ska finansieras.

Med nuvarande politiska låsningar går vi i snabb takt mot ett produktionsgap som kan chockhöja elpriset och ge ödesdigra konsekvenser för elkunder och svensk industri. Samma resonemang lyftes av den internationella energiorganisationen IEA i sin genomgång av svensk energipolitik. IEA gav Sverige mycket beröm men höjde en varningsflagg för att svensk energipolitik saknade strategi för den utfasning av reaktorer som påbörjas inom 10 år. Den fråga IEA ställde till Näringsdepartementet och svenska politiker var: What will you do?

När frågan ställs till Anna-Karin Hatt och regeringen pekar de ofta på den historiska energiöverenskommelsen som gett en utbyggnad av förnybart i Sverige och öppnat upp för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Orden saknar dock mening eftersom det inte går att bygga ny kärnkraft utan ett politiskt beslut på hur dessa ska finansieras. Elcertifikatsystemet ökar andelen förnybart i systemet, men det går alldeles för långsamt.

Varför går det för långsamt?

Därför att ledtiderna för att bygga ny kraftproduktion är för långa. Vattenfall menar att det tar 10-15 år att bygga en ny reaktor med förutsättning att den politiska diskussionen är uttömd och beslut fattat kring hur finansieringen ska gå till. Så, om reaktorerna ska börja fasas ut om 10 år, om än till en början de mindre och äldsta, brådskar besluten. Det krävs beslut som inte bara gör det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer, de finns redan, utan beslut kring hur den nya produktionskapaciteten ska finansieras.

Varför måste då politiken, indirekt elkunderna, skapa dessa incitament? Kan vi inte släppa marknaden fri och låta marknadskrafterna råda?

Dilemmat är igen tidsperspektivet. Om politiken tar sin hand ifrån att reglera och skapa incitament för nyinvesteringar i energiproduktion, kommer inga nyinvesteringar att ske. Detta så länge kärnkraftsrektorerna levererar och utbud balanserar efterfrågan och priset hålls lågt. Men den dagen reaktorerna fasas ur och elpriset sticker i höjden kommer det att dröja länge innan ny produktionskapacitet finns på plats. Det är i detta gap det skapas problem för svenska elkunder och industri eftersom det höga elpriset kvarstår till dess ny ersättningsproduktion finns på plats. I det perspektivet är 10-15 år mycket lång tid och tillräckligt lång tid för att den energiintensiva industrin lämnar Sverige. Sammanfattningsvis behövs alltså beslut som möjliggör investeringar i ny kraftproduktion. Magdalena Andersson är helt rätt i sin analys när hon säger att ”potentiella investeringar” uteblir på grund av dödläge i energipolitiken.

Vi är beredda att bygga storskalig, havsbaserad vindkraft i Östersjön baserad på ”innanhavsteknik” som gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här än där den idag byggs ut, exempelvis i Nordsjön. Det är en outnyttjad resurs som tack vare goda, jämna vindar ger jämn elleverans och inte kostar mycket mer än vindkraft på land. Runt Sveriges kust finns idag havsbaserade vindkraftsprojekt motsvarande 8 TWh helt tillståndsgivna och klara för att byggas.

Vidare utvecklas ytterligare projekt motsvarande 25 TWh. När detta kommer igång skapas en ny industri i Sverige där kompetens som redan finns kan återanvändas. En industri som kommer att leverera havsbaserad vindkraftsteknik för Östersjöns förhållanden. Konceptet ”innanhavsteknik” har utvecklats av oss på wpd och vi är övertygade om att då Sverige tar första steget i en satsning, kan vi senare exportera ”innanhavsteknik” till andra länder runt Östersjön och även andra innanhav. Potentialen är enorm men de politiska besluten saknas. Beslut om hur vi gemensamt går vidare för att trigga dessa investeringar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Havsbaserad vindkraft i Baltic 1

Havsbaserad vindkraft och säkra elleveranser

I interpellationsdebatten idag om Vattenfalls planer på förlängda drifttider för kärnkraftverk så nämnde Peter Norman(M) att havsbaserade vindkraftverk inte har ”leverarat den säkra elleverans som man först trott”.

Vi ställer oss lite frågande till denna slutsats, den högre genomsnittliga vinden till havs innebär hög kapacitetsfaktor, ca 40% eller 3500 timmar, där de bästa vindkraftsparkerna levererar över 50% fullasttimmar. I jämförelse levererar landbaserad vindkraft brukligt något mindre än 30%, eller 2500 timmar.

Till den höga andelen fullastimmar skall ställas de i Östersjön fördelaktiga våg och strömningsförhållandena som skapar möjlighet för oerhört goda förutsättningar för god tillgänglighet vid service och underhåll. Ett sådant exempel är Lillgrund som ligger över 98% i tillgänglighet. Det betyder att vindkraftparken är redo att producera 98% av årets timmar. Östersjöns unika möjligheter med hög genomsnittsvind och goda förutsättningar för innanhavsteknik demonstreras i projektet Storgrundet, där havsbaserad vindkraft kan leverara en stabil och kostnadseffektiv elproduktion.

Om Peter Norman syftar på mängden installerad effekt ska man veta att den havsbaserade vindkraften byggs ut kraftigt, framförallt i länder som Tyskland och Storbritanien. Vid årsskiftet 2012-2013 var 5GW installerat i Europa, med 4,5GW under konstruktion och ytterligare 18,4GW tillståndsgivet. Den havsbaserade vindkraften kommer i absolut stå för säkra elleveranser till Europa.

Jag hoppas Peter Norman inspireras av sina partikollegor och börjar se potentialen för havsbaserad vindkraft i Sverige, där den i allra högsta grad kan leverera säkra elleveranser.

Alpha Ventus

Alpha Ventus – Bild från EWE AG

 

Energibranschens potential: Havsbaserad vindkraft viktig för framtiden

Idag har Vinnova släppt en rapport om energibranschen som visar att den är mer betydande för svensk ekonomi än vad som tidigare varit känt. Energibranschen står idag för 15 procent av Sveriges BNP trots att bara 1 procent av den arbetsföra befolkningen sysselsätts i energibranschen.

En annan mycket intressant uppgift är att företagen växte med 7% under åren 2007-2011 vilket betyder att trots pågående finanskris så befann sig energibranschen i en stark tillväxt.

Ska energibranschen fortsätta att växa och ge betydelsefulla bidrag till svensk ekonomi måste vi fortsätta satsa. Vi vill mena att nästa teknik med stor chans till samhällsekonomiskt bidrag är just den havsbaserade vindkraften. Vi har tidigare bloggat om att branschen exempelvis under 2012 växte globalt med 31 %.

Sverige har extra goda förutsättningar att bygga havsbaserad vindkraft i Östersjön med så kallad ”innanhavsteknik” där teknik anpassas till Östersjöns förhållanden. Då det finns ett par tillståndsgivna projekt har Sverige möjlighet att starta denna utveckling i Östersjön och sedan exportera kompetens och koncept till andra länder runt Östersjön och andra innanhav.

Baltic 1 - Östersjöns första kommersiella havsbaserade vindkraftpark

Baltic 1/ Siemens press picture

Havsbaserad vindkraft i Sverige kan finansieras av elkunder i andra EU länder

I regleringsbrevet 2013 fick Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur den del av förnybarhetsdirektivet som möjliggör ”gemensamma projekt” via samarbetsmekanismer kan appliceras i Sverige. ”Samarbetsmekanismer” betyder att ett EU land kan investera i förnybar elproduktion i ett annat EU land och därmed tillgodoräkna sig det ”gröna värdet” som produktionen tillför för att nå det egna landets uppsatta 2020-mål.

Ett av Energimyndighetens deluppdrag var att tillsammans med branschen föreslå en praktisk hantering kring hur man kan genomföra gemensamma projekt med just havsbaserad vindkraft. Nyligen redovisade Energimyndigheten sitt uppdrag till regeringen.

I ett första skede rekommenderar Energimyndigheten att regeringen försöker identifiera eventuella köparländer. Det mesta tyder på att det bara är ett fåtal länder, däribland Sverige, som uppnår sina förnybarhetsmål. Samtidigt finns det en osäkerhet kring när efterfrågan uppstår och om då medlemsstater väljer att utnyttja samarbetsmekanismerna. (I direktivet står att det bara är de länder som når sina egna mål som får lov att sälja projekt via samarbetsmekanismerna.)

Vidare i rapporten föreslår Energimyndigheten att staten, i det fall inga medlemsländer annonserar intresse för att köpa produktion, trots allt går vidare och genomför en statlig upphandling av en viss volym el från havsbaserad vindkraft. Den främsta anledningen är att det kan dröja innan andra medlemsstater kommer till insikt om att de behöver investera utanför sina egna länder för att nå målen och då kan det vara för sent.

Förslaget ligger nu på regeringens bord och vi tycker naturligtvis att det vore en vinst, både för elkunden och för den havsbaserade vindkraften, om vi kommer igång med utbyggnaden.

Huvudfrågan berör tidsperspektiven:

  • Hinner Sverige få en upphandlingsprocess på plats, handla upp projekt och bygga projekten innan 2020?
  • Hinner vi samtidigt förhandla med andra EU stater och säkra upp att det är elkunder i andra EU länder som finansierar utbyggnaden?
  • Hur lång tid har vi på oss innan ”det är för sent” att få havsbaserad vindkraft på plats?

Vi menar att det vore önskvärt om Sverige tog chansen att handla upp en viss volym havsbaserad vindkraft och simultant leta köparländer för produktionen och att chansen att lyckas avsevärt förbättras om vi kommer igång snabbt.

Vinsten för Sverige och de svenska elkunderna är stor. Vi får ett större utbud av el som i sig leder till ett lägre elpris och som finansieras av elkunder i ett annat EU land.

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion