Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för kärnkraft

Tag Archive for kärnkraft

Havsbaserad vindkraft kan ersätta åldrande reaktorer

Det är händelserika dagar i svensk energipolitik. I förra veckan drog ett intressant möte om havsbaserad vindkraft fullt hus i riksdagen, i söndags debatterade Åsa Romson (Mp) och Jan Björklund (Fp) framtiden för ny kärnkraft i SVT Agenda och igår kom besked att Oskarshamns kärnkraftverk förbereder avställning av en av äldsta reaktorerna. Idag kunde vi också läsa i SvD Brännpunkt att Mats Odell (Kd) gärna ser en utfasning av nuvarande elcertifikat till vindkraft men öppnar samtidigt upp för nya stöd till mer omogna tekniker.

Som bilden nedan visar så når fyra reaktorer sina 50-årsdagar inom 10 år. Samtidigt saknas beslut om vad som kan ersätta denna stora mängd elproduktion. Detta har uppmärksammats av inte minst IEA (International Energy Agency) som förra året gjorde en genomgång av svensk energipolitik och konstaterade att det saknas strategi för vad som händer sen. Till denna ekvation ska läggas att projekteringstiden för ny kärnkraft beräknas till ca 10-15 år så beslut om vad vi ska ersätta åldrande reaktorer med brådskar.

Sverige har samtidigt en stor möjlighet att bygga ut det förnybara på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom landbaserad vindkraft, sol och bio har vi en stor möjlighet att bygga ut den havsbaserade vindkraften i mycket större omfattning än vad som hittills gjorts. Förutsättningarna i framförallt Östersjön är oerhört gynnsamma med goda, stabila vindar, små vågor, låg salthalt och korta avstånd till land. Det gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här i Sverige än på många andra platser. Det finns också många projekt under utveckling (motsvarande 25 TWh) och många projekt som redan är tillståndsgivna (motsvarande 8 TWh) som är redo för att byggas.

Havsbaserad vindkraft och kärnkraft - en jämförelse

Havsbaserad vindkraft kan fylla produktionsgapet när de äldsta reaktorerna fasas ut.

Som bilden visar kan den havsbaserade vindkraften fylla det produktionsgap som kommer uppstå när reaktorerna tas ur drift. Inom ett par år kan de havsbaserade vindkraftparkerna leverera en stor mängd el i områden där ny produktionskapacitet behövs (ex södra Sverige), med hög driftstillgänglighet och utnyttjandegrad. Den havsbaserade vindkraften erbjuder en jämnare och stabilare produktion än motsvarande vindkraftverk på land. Vindkraftverk i havet kan producera elektricitet i samma mängd som de kraftvärmeverk som finns i våra fjärrvärmenät dvs motsvarande 4000 timmar.

Det som saknas är någon form av incitament för att få igång utvecklingen. Allt talar för att någon form av marknadsintroduktionsstöd eller förmånliga lån kan användas i form av en punktinsats för att få igång utvecklingen. Så gjordes för den landbaserade utvecklingen tidigt 2000-tal och så görs idag för investering i solenergi. Anledningen till dessa insatser är att utveckla den teknik som bäst passar våra förutsättningar, i detta fall havsbaserad vindkraftsteknik i innanhavet. Vidare ger en större marknad möjlighet till kostnadsreducering och vi bygger kompetens och kunskap som senare också kan exporteras till andra innanhavs-marknader.

Det förslag som vi tror har bäst effekt är att se över hur nätanslutning till parkerna ska göras, både mest effektivt och kostnadseffektivt. Vid en uträkning om vad det skulle kosta att förlänga stamnätet ut i havet och erbjuda anslutningspunkter närmare parkerna har vi antagit att det byggs sex kustnära havsbaserade vindkraftparker som tillsammans skulle leverera 8 TWh el. Utöver kostnad för elcertifikat skulle då nättariffen behöva öka med 0,3 öre/kWh samtidigt skulle ett ökat utbud av el göra att elpriset pressas med betydligt större belopp.

Vi vill att detta alternativ ställs mot andra alternativ när Sveriges framtida energimix nu diskuteras!

baltic1_under_construction


Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 1

I kommande blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

”Vi behöver inte vindkraft ”

De som inte vill ha någon satsning på vindkraft pekar ofta på att vi har ett elöverskott, att vi exporterar el och därmed inte behöver några nya investeringar. Att beskriva svensk elmarknad på detta vis är att ge en ”ögonblicksbild” och beskriver inte att vi vissa år har torrår, vissa år våtår, vissa år har fler eller färre kärnkraftsstopp än andra år och så vidare. Av olika skäl varierar elproduktionen.

Samtidigt är det svenska välståndet i stor utsträckning byggt på tillgång till mycket och förhållandevis billig energi. För stora delar av den svenska industrin är energin en råvara bland många andra som bidrar till ett högt förädlings- och exportvärde. Att trygga den framtida energiförsörjningen är därmed en nationell politisk angelägenhet.

Vad gäller den svenska kärnkraften är det sannolikt så att den under lång tid kommer att ha en roll i den svenska energiförsörjningen. Det kan också vara så att en eller några nya reaktorer ersätter de befintliga men att argumentera för att det är en universallösning inför framtiden är förknippat med stora ekonomiska risker. En central fråga är ju också naturligtvis hur länge de kommer finnas kvar.

Debatten om befintliga reaktorers livslängd blir lätt märklig. Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är istället den ekonomiska livslängden; hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

De flesta är överens om att Sverige inom 10-20 år står inför ett omfattande behov av ny elproduktion. I det sammanhanget erbjuder inte kärnkraften en lösning, oavsett hur man ser på dess roll i det svenska energisystemet på sikt. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om 20 år. Ledtiderna är mycket långa och även i tider av produktionsöverskott behövs därför satsningar på ny kapacitet för att undvika ett framtida produktionsgap.

Att tala om olika tidsperspektiv är därför ett alltför vanligt fel i debatten, främst från dem som förordar investeringar i kärnkraft.

Vindkraften levererade de senaste tolv månaderna 9 TWh vindkraftsel och potentialen är fortsatt stor både på land och i havet. Exempelvis finns idag tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8TWh runt Sveriges kuster och mycket mer är under utveckling. Östersjön har speciellt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft tack vare goda vindar och en mindre påfrestande miljö såsom lägre salthalt, lägre vågor osv. Med högre den högre medelvinden till havs når man en högre mängd s.k. fulllasttimmar, som för havsbaserad vindkraft brukar variera från 40 % upp till så mycket som 50 %. Det betyder att den havsbaserade vindkraften generellt sett kan leverera mer och jämnare än vindkraftverk på land och den kan också placeras i närheten av konsumtionsområden såsom storstäder och i södra Sverige.

Håll utkik, snart kommer nästa inlägg om varför Sverige bör satsa på vindkraft som handlar om vindkraftens ekonomi. Tills dess, titta gärna på detta inslag på #actonfacts om hur lite de flesta kan om vad vindkraft kostar.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

Energipolitiken och tidsperspektivet

Idag kan vi läsa i flertalet medier (Aftonbladet, Expressen, Ny Teknik, DI) att Socialdemokraterna ”kovänder” om kärnkraften. I själva verket är det ingen kovändning. Mer ett förtydligande av var Socialdemokratin står i energifrågan och vad som pågår, eller inte pågår, i energipolitiken just nu. Sverige har en åldrande kärnkraftsflotta och det saknas beslut om hur ny produktionskapacitet ska finansieras.

Med nuvarande politiska låsningar går vi i snabb takt mot ett produktionsgap som kan chockhöja elpriset och ge ödesdigra konsekvenser för elkunder och svensk industri. Samma resonemang lyftes av den internationella energiorganisationen IEA i sin genomgång av svensk energipolitik. IEA gav Sverige mycket beröm men höjde en varningsflagg för att svensk energipolitik saknade strategi för den utfasning av reaktorer som påbörjas inom 10 år. Den fråga IEA ställde till Näringsdepartementet och svenska politiker var: What will you do?

När frågan ställs till Anna-Karin Hatt och regeringen pekar de ofta på den historiska energiöverenskommelsen som gett en utbyggnad av förnybart i Sverige och öppnat upp för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Orden saknar dock mening eftersom det inte går att bygga ny kärnkraft utan ett politiskt beslut på hur dessa ska finansieras. Elcertifikatsystemet ökar andelen förnybart i systemet, men det går alldeles för långsamt.

Varför går det för långsamt?

Därför att ledtiderna för att bygga ny kraftproduktion är för långa. Vattenfall menar att det tar 10-15 år att bygga en ny reaktor med förutsättning att den politiska diskussionen är uttömd och beslut fattat kring hur finansieringen ska gå till. Så, om reaktorerna ska börja fasas ut om 10 år, om än till en början de mindre och äldsta, brådskar besluten. Det krävs beslut som inte bara gör det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer, de finns redan, utan beslut kring hur den nya produktionskapaciteten ska finansieras.

Varför måste då politiken, indirekt elkunderna, skapa dessa incitament? Kan vi inte släppa marknaden fri och låta marknadskrafterna råda?

Dilemmat är igen tidsperspektivet. Om politiken tar sin hand ifrån att reglera och skapa incitament för nyinvesteringar i energiproduktion, kommer inga nyinvesteringar att ske. Detta så länge kärnkraftsrektorerna levererar och utbud balanserar efterfrågan och priset hålls lågt. Men den dagen reaktorerna fasas ur och elpriset sticker i höjden kommer det att dröja länge innan ny produktionskapacitet finns på plats. Det är i detta gap det skapas problem för svenska elkunder och industri eftersom det höga elpriset kvarstår till dess ny ersättningsproduktion finns på plats. I det perspektivet är 10-15 år mycket lång tid och tillräckligt lång tid för att den energiintensiva industrin lämnar Sverige. Sammanfattningsvis behövs alltså beslut som möjliggör investeringar i ny kraftproduktion. Magdalena Andersson är helt rätt i sin analys när hon säger att ”potentiella investeringar” uteblir på grund av dödläge i energipolitiken.

Vi är beredda att bygga storskalig, havsbaserad vindkraft i Östersjön baserad på ”innanhavsteknik” som gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här än där den idag byggs ut, exempelvis i Nordsjön. Det är en outnyttjad resurs som tack vare goda, jämna vindar ger jämn elleverans och inte kostar mycket mer än vindkraft på land. Runt Sveriges kust finns idag havsbaserade vindkraftsprojekt motsvarande 8 TWh helt tillståndsgivna och klara för att byggas.

Vidare utvecklas ytterligare projekt motsvarande 25 TWh. När detta kommer igång skapas en ny industri i Sverige där kompetens som redan finns kan återanvändas. En industri som kommer att leverera havsbaserad vindkraftsteknik för Östersjöns förhållanden. Konceptet ”innanhavsteknik” har utvecklats av oss på wpd och vi är övertygade om att då Sverige tar första steget i en satsning, kan vi senare exportera ”innanhavsteknik” till andra länder runt Östersjön och även andra innanhav. Potentialen är enorm men de politiska besluten saknas. Beslut om hur vi gemensamt går vidare för att trigga dessa investeringar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Havsbaserad vindkraft i Baltic 1

Havsbaserad vindkraft är ett alternativ för storskalig elproduktion

I Sydsvenskan idag skriver Matthias Rapp, ordförande i Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum, att det är hög tid att inse att havsbaserad vindkraft är ett alternativ för storskalig elproduktion.

Rapp argumenterar att tekniken redan finns framme och att det finns tillståndsgivna projekt som väntar på att börja byggas. Rapp hänvisar till att vi kan bygga den havsbaserade vindkraften i takt med att kärnkraftsreaktorerna fasas ut och lyfter argument som att Östersjön lämpar sig särskilt bra och att vi därför kan bygga den havsbaserade vindkraften på ett kostnadseffektivt sätt. En satsning skulle också skapa möjligheter för industrin och nya arbetstillfällen i Sverige.

wpd har genom sitt projekt Storgrundet påvisat att Östersjön är särskilt lämpad för havsbaserad energiproduktion. Samtidigt krävs politisk vilja för att få de första projekten på plats. Målsättningen är naturligtvis att tekniken inom ett par år ska kunna konkurrera med mer mogen teknik såsom landbaserad vindkraft och att vi då samtidigt erhåller de fördelar som den havsbaserade vindkraften ger oss med jämnare vindar, ökad produktion och större möjligheter att kunna producera elen där den behövs, exempelvis i södra Sverige. Att en tidig utveckling kräver extra insatser skulle kunna jämföras med det incitament som den landbaserade vindkraften gavs under ett antal år i början av 2000-talet, den så kallade “miljöbonusen”. Vi vill särskilt diskutera nätanslutningarna till land och hur vi kan bygga, drifta och optimera dessa på bästa sätt.

Nedan finns ett antal rapporter och artiklar för den som vill fördjupa vidare.

Vindkraftparken Baltic 1

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1

”Sverige går mot ett glapp i energiproduktionen” – Havsvind debatterar på SvD Brännpunkt

Idag debatterar Havsvind på SvD Brännpunkt om att Sverige riskerar gå mot ett framtida produktionsgap om regeringen fortsätter ducka för de aktiva beslut som krävs för att säkra den framtida energiförsörjningen.

Vi baserar vår argumentation på följande antaganden:

  • Kärnkraftsbranschen uttalar med tydlighet att reaktorerna börjar nå ålderstrecket. Vattenfall har lämnat in en ”ansökan om att få ansöka” om ny kärnkraft. De skriver bland annat att 20 TWh kärnkraft kommer att fasas ut mellan åren 2025-2035. Även på kortare sikt kan ett projekterat överskott snabbt bli ett underskott om kärnkraften fortsätter dras med omfattande tekniska och ekonomiska problem.
  • Det krävs politiska beslut för att nyinvesteringar ska ske därför att dessa konkurrerar med avskrivna kärnkrafts- och vattenkraftsanläggningar.
  • Nuvarande certifikatsystem gör det inte möjligt att införa ny teknik, något som behövs för att på längre sikt sänka kostnaderna.
  • SvK har i sin perspektivplan pekat på flaskhalsar i att bygga ytterligare kärnkraft på befintliga platser, förutom Ringhals. Det betyder med stor sannolikhet att processen att etablera ny kärnkraft kommer att vara längre än tidigare förutspått.
  • Ledtiderna för att bygga ny produktionskapacitet är mycket långa.
  • Ny kärnkraft är inte det enda svaret på en framtida, storskalig energiförsörjning.
  • Wpd önskar att diskussionen om nya energislag görs utifrån de alternativ som finns. Havsbaserad vindkraft är del av svaret. Det finns redan 8 TWh tillståndsgivna projekt som väntar på förutsättningar för att byggas. Allt tyder på att detta är mer kostnadseffektivt än ny kärnkraft samt att den kan byggas där elen behövs, exempelvis i södra Sverige.

Vi välkomnar den kommande debatten!

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund

Havsbaserad vindkraft vid Lillgrund/ Fotograf: Hans Blomberg

 

 

Havsbaserad vindkraft i Östersjön är inte dyrare än kärnkraft

I måndags kunde vi läsa i en slutkläm i en artikel i Ny Teknik att kärnkraft är billigare än havsbaserad vindkraft. Ny Teknik hänvisar till att investeringskostnaden är 30-35 miljoner per MW men att utnyttjandegraden (kapacitetsfaktorn) för kärnkraftverken är mycket högre och drar därför slutsatsen att kärnkraften blir billigare.

Artikelförfattaren har rätt i att havsbaserad vindkraft om den placeras i Nordsjön har en investeringskostnad på 30-35 miljoner per installerad MW. Vidare att kapacitetsfaktorn är 30-40 % (eller större beroende av turbinval) och att finsk kärnkraft har en kapacitetsfaktor på drygt 90 %. Däremot betyder inte detta att kärnkraft blir ett billigare sätt att producera electricitet. Den intressanta jämförelsen bör göras med tanke på produktionskostnad d.v.s. öre/kWh. Produktionskostnaden varierar beroende på gjorda antaganden avseende investeringskostnad och i kärnkraftens fall den totala kostnaden inklusive bränsle, transport och slutförvar m.m.

Låt oss ge vår syn på kapacitetsfaktor och kostnaden för havsbaserad vindkraft.

Kapacitetsfaktorn beskriver hur mycket elektricitet som en anläggning kan producera med full effekt. För vindkraft missuppfattas kapacitetsfaktorn ofta som den mängd av årets timmar som ett vindkraftverk  producerar, vilket är fel. Ett normalt vindkraftverk producerar elektricitet under 80- 90% av året beroende av lokalisering och val av vindkraftverk . Det högre värdet förväntas på en lokalisering som innanhavsprojektet Storgrundet, enligt våra vindmätningar.

Kostnaden för havsbaserad vindkraft i Nordsjön ska inte översättas rakt av med vad det kostar att bygga i Östersjön. Vi har tidigare i många blogginlägg berättat om de unika möjligheter vi har i Östersjön att kraftigt få ner kostnaderna genom så kallad “innanhavsteknik“. Vår bedömning är att kostnaden kan reduceras med ca 30 % mot vad det kostar att bygga havsbaserad vindkraft i Nordsjön.

Vad gäller en jämförelse mellan vindkraft och kärnkraft tillkommer för kärnkraft troligtvis kostnader i form av ökade säkerhetskrav. Detta argument lyftes nyligen i The Economist i deras reportage “The dream that failed“. I reportaget argumententeras för att betydelsen av kärnkraft successivt kommer att minska i världen på grund av ökade kostnader och speciellt ytterligare säkerhetskrav. I Frankrike har en dom vid en domstol visat hur de franska kärnkraftverken varit nästintill subventionerade av staten och helt enkelt inte behövt att stå för sina egna kostnader.

Debatten fortsätter troligen och när dessa aspekter tas med i jämförelsen har vindkraft visat sig varit billigare.