Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för konkurrenskraft

Tag Archive for konkurrenskraft

Energipolitiken och tidsperspektivet

Idag kan vi läsa i flertalet medier (Aftonbladet, Expressen, Ny Teknik, DI) att Socialdemokraterna ”kovänder” om kärnkraften. I själva verket är det ingen kovändning. Mer ett förtydligande av var Socialdemokratin står i energifrågan och vad som pågår, eller inte pågår, i energipolitiken just nu. Sverige har en åldrande kärnkraftsflotta och det saknas beslut om hur ny produktionskapacitet ska finansieras.

Med nuvarande politiska låsningar går vi i snabb takt mot ett produktionsgap som kan chockhöja elpriset och ge ödesdigra konsekvenser för elkunder och svensk industri. Samma resonemang lyftes av den internationella energiorganisationen IEA i sin genomgång av svensk energipolitik. IEA gav Sverige mycket beröm men höjde en varningsflagg för att svensk energipolitik saknade strategi för den utfasning av reaktorer som påbörjas inom 10 år. Den fråga IEA ställde till Näringsdepartementet och svenska politiker var: What will you do?

När frågan ställs till Anna-Karin Hatt och regeringen pekar de ofta på den historiska energiöverenskommelsen som gett en utbyggnad av förnybart i Sverige och öppnat upp för att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Orden saknar dock mening eftersom det inte går att bygga ny kärnkraft utan ett politiskt beslut på hur dessa ska finansieras. Elcertifikatsystemet ökar andelen förnybart i systemet, men det går alldeles för långsamt.

Varför går det för långsamt?

Därför att ledtiderna för att bygga ny kraftproduktion är för långa. Vattenfall menar att det tar 10-15 år att bygga en ny reaktor med förutsättning att den politiska diskussionen är uttömd och beslut fattat kring hur finansieringen ska gå till. Så, om reaktorerna ska börja fasas ut om 10 år, om än till en början de mindre och äldsta, brådskar besluten. Det krävs beslut som inte bara gör det möjligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer, de finns redan, utan beslut kring hur den nya produktionskapaciteten ska finansieras.

Varför måste då politiken, indirekt elkunderna, skapa dessa incitament? Kan vi inte släppa marknaden fri och låta marknadskrafterna råda?

Dilemmat är igen tidsperspektivet. Om politiken tar sin hand ifrån att reglera och skapa incitament för nyinvesteringar i energiproduktion, kommer inga nyinvesteringar att ske. Detta så länge kärnkraftsrektorerna levererar och utbud balanserar efterfrågan och priset hålls lågt. Men den dagen reaktorerna fasas ur och elpriset sticker i höjden kommer det att dröja länge innan ny produktionskapacitet finns på plats. Det är i detta gap det skapas problem för svenska elkunder och industri eftersom det höga elpriset kvarstår till dess ny ersättningsproduktion finns på plats. I det perspektivet är 10-15 år mycket lång tid och tillräckligt lång tid för att den energiintensiva industrin lämnar Sverige. Sammanfattningsvis behövs alltså beslut som möjliggör investeringar i ny kraftproduktion. Magdalena Andersson är helt rätt i sin analys när hon säger att ”potentiella investeringar” uteblir på grund av dödläge i energipolitiken.

Vi är beredda att bygga storskalig, havsbaserad vindkraft i Östersjön baserad på ”innanhavsteknik” som gör att vi bygger den havsbaserade vindkraften betydligt billigare här än där den idag byggs ut, exempelvis i Nordsjön. Det är en outnyttjad resurs som tack vare goda, jämna vindar ger jämn elleverans och inte kostar mycket mer än vindkraft på land. Runt Sveriges kust finns idag havsbaserade vindkraftsprojekt motsvarande 8 TWh helt tillståndsgivna och klara för att byggas.

Vidare utvecklas ytterligare projekt motsvarande 25 TWh. När detta kommer igång skapas en ny industri i Sverige där kompetens som redan finns kan återanvändas. En industri som kommer att leverera havsbaserad vindkraftsteknik för Östersjöns förhållanden. Konceptet ”innanhavsteknik” har utvecklats av oss på wpd och vi är övertygade om att då Sverige tar första steget i en satsning, kan vi senare exportera ”innanhavsteknik” till andra länder runt Östersjön och även andra innanhav. Potentialen är enorm men de politiska besluten saknas. Beslut om hur vi gemensamt går vidare för att trigga dessa investeringar utan att äventyra Sveriges konkurrenskraft. Havsbaserad vindkraft i Baltic 1

Kan basindustrin bevara sin konkurrenskraft utan mer förnybar energi?

Klarar basindustrin den framtida konkurrenskraften om man väljer bort den förnybara energin? Trots den snabba utvecklingen av vindkraft och andra förnybara energislag är fortfarande baskraft synonymt med kärnkraft för många företag. Men vad händer när Tyskland och Danmark satsar på förnybar och på sikt billigare el än Sverige?

EONs seminarium ”Svensk basindustris konkurrenskraft i en globaliserad värld” visar tydligt att den svenska debatten sitter fast i gamla låsningar.

IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt inledde seminariet och beskrev idén med energiöverenskommelsen som ett sätt att lägga korten på bordet vad gäller energimix, försörjningstrygg och långsiktighet inkluderande spelregler för vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. ”Efterfrågas långsiktiga spelregler av basindustrin skulle de som nu ligger framme vara något att bygga vidare på” sa ministern. Jag uppfattade det som att Anna-Karin Hatt sökte stöd i tanken att vi tillsammans borde försöka värna och vårda spelreglerna istället för att vi, som enskilda företag eller aktörer, arbetar för att riva upp och ändra alltför ofta. ”Det är det som skulle kunna skapa långsiktig trygghet och tillit till överenskommelsen” sa ministern.

Jonas Abrahamson, VD EON Sverige, kommenterade ministerns anförande med att säga att ”när visionen tas ner till praktisk handling blir det inte alltid samma sak”. Han menade att den nuvarande politiken lämnar ett antal frågetecken och att basindustrins behov måste beaktas särskilt när det kommer till energipolitiken.

En panel bestående av Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, Annika Lundius, vice VD på Svenskt Näringsliv, Magnus Hall, VD Holmen AB, Karl-Petter Thorwaldsson, ombudsman IF Metall, PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet och Jonas Abrahamsson möttes sedan i en dialog vad som är särskilt viktigt att beakta när det kommer till basindustrins konkurrenskraft.

Ett dilemma inom basindustrin, enligt Annika Lundius, är att de svenska företagen investerar för dåligt. Hon funderade kring hur Sverige ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga utan en större nyinvesteringstakt. Jonas Abrahamsson refererade till att om energiföretagen börjar vackla på långsiktigheten i energiinvesteringarna ger detta att basindustrin inte heller investerar.

Magnus Hall poängterade att el är en råvara i deras process och att cirka 40 % av deras ingående råvaror består av el. Magnus Hall menade vidare att eftersom Holmen är mycket beroende av export definieras deras konkurrenskraft utifrån god tillgång till konkurrenskraftiga råvaror.

Under diskussionen nämndes ordet ”baskraft” många gånger och att säkerställa tillgången på densamma på lång sikt är en nödvändighet för basindustrins fortsatta konkurrenskraft.

På slutet kom eftermiddagens mest intressanta fråga av Isadora Wronski från Greenpeace som rörde varför basindustrin tillåter sig uppleva denna osäkerhet. En idé enligt Isadora kan vara basindustrin omfamner den enorma utveckling som nu sker inom förnybar energi och ser till att lösa sin elförsörjning på ett förnybart sätt.

Hon fick direkt svar från panelen att förnybar energi är framtiden men att tekniken inte är tillräckligt väl utvecklad ännu för att utgöra baskraft för Sverige.

Seminariet lämnar fler frågor än det besvarar. Vad menar vi med baskraft? Är det bara kärnkraft som kan utgöra industrins baskraft? Är det bara i Sverige som många debattörer tror sig sitta på en universallösning i form av kärnkraft när andra länder strävar efter att diversifiera sin baskraft?

Det är för mig en gåta varför inte möjligheterna med ett system med mer förnybar energi lyfts i ett sådant här sammanhang? Att förnybar energi, tack vare låga rörliga kostnader, skulle ge tillgång till billig el?

Risken med en ensidig strategi är att Sveriges konkurrenskraft till och med skulle kunna försämras då exempelvis både Danmark och Tyskland kraftigt bygger ut den förnybara energin med långsiktigt lägre elpriser för industrin och konsumenterna.

Paneldeltagare / Bild EON