Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för samarbetsmekanismer

Tag Archive for samarbetsmekanismer

Havsbaserad vindkraft i Sverige kan finansieras av elkunder i andra EU länder

I regleringsbrevet 2013 fick Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur den del av förnybarhetsdirektivet som möjliggör ”gemensamma projekt” via samarbetsmekanismer kan appliceras i Sverige. ”Samarbetsmekanismer” betyder att ett EU land kan investera i förnybar elproduktion i ett annat EU land och därmed tillgodoräkna sig det ”gröna värdet” som produktionen tillför för att nå det egna landets uppsatta 2020-mål.

Ett av Energimyndighetens deluppdrag var att tillsammans med branschen föreslå en praktisk hantering kring hur man kan genomföra gemensamma projekt med just havsbaserad vindkraft. Nyligen redovisade Energimyndigheten sitt uppdrag till regeringen.

I ett första skede rekommenderar Energimyndigheten att regeringen försöker identifiera eventuella köparländer. Det mesta tyder på att det bara är ett fåtal länder, däribland Sverige, som uppnår sina förnybarhetsmål. Samtidigt finns det en osäkerhet kring när efterfrågan uppstår och om då medlemsstater väljer att utnyttja samarbetsmekanismerna. (I direktivet står att det bara är de länder som når sina egna mål som får lov att sälja projekt via samarbetsmekanismerna.)

Vidare i rapporten föreslår Energimyndigheten att staten, i det fall inga medlemsländer annonserar intresse för att köpa produktion, trots allt går vidare och genomför en statlig upphandling av en viss volym el från havsbaserad vindkraft. Den främsta anledningen är att det kan dröja innan andra medlemsstater kommer till insikt om att de behöver investera utanför sina egna länder för att nå målen och då kan det vara för sent.

Förslaget ligger nu på regeringens bord och vi tycker naturligtvis att det vore en vinst, både för elkunden och för den havsbaserade vindkraften, om vi kommer igång med utbyggnaden.

Huvudfrågan berör tidsperspektiven:

  • Hinner Sverige få en upphandlingsprocess på plats, handla upp projekt och bygga projekten innan 2020?
  • Hinner vi samtidigt förhandla med andra EU stater och säkra upp att det är elkunder i andra EU länder som finansierar utbyggnaden?
  • Hur lång tid har vi på oss innan ”det är för sent” att få havsbaserad vindkraft på plats?

Vi menar att det vore önskvärt om Sverige tog chansen att handla upp en viss volym havsbaserad vindkraft och simultant leta köparländer för produktionen och att chansen att lyckas avsevärt förbättras om vi kommer igång snabbt.

Vinsten för Sverige och de svenska elkunderna är stor. Vi får ett större utbud av el som i sig leder till ett lägre elpris och som finansieras av elkunder i ett annat EU land.

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

Den havsbaserade vindkraftparken Baltic 1 under konstruktion

 

Därför ger vindkraft ett lägre elpris

Det finns många argument för att satsa på vindkraft. Ofta nämns de viktiga klimatförbättrande effekterna med möjlighet för en CO2-fri elproduktion. Ett argument som lyfts fram mer och mer är på vilket sätt vindkraften, eller andra förnybara energislag med låga rörliga kostnader, bidrar till lägre elpriser. Detta argument talar så starkt för för vindkraftens utbyggnad och därför tar jag tillfället att inviga er i detta resonemang.

Det råder ingen tvekan om att det svenska elpriset på lång sikt kommer att öka. Både som en följd av den europeiska integrationen och på grund av behovet av nyinvesteringar för att ersätta en åldrande reaktorpark. Ett sätt att dämpa utvecklingen mot högre elpriser är att satsa på energislag med låga, rörliga kostnader, exempelvis vindkraft. På den nordiska elbörsen tillämpas marginalprissättning. Priset sätts alltid efter den sist inmatade kilowattimmen; på vintern är det ofta kol- eller oljekondenskraft som avgör elpriset. Förhållandet illustreras tydligt med den vanligt förekommande utbudskurvan, som visar såväl rangordningen för driftsättande som de rörliga kostnaderna för varje produktionsslag.

 

 

Figuren visar hur elpriset sätts där utbud möter efterfrågan. Priserna styrs av marginalkostnaden d.v.s. kostnaden för att producera ytterligare en kWh. Sambandet mellan vindkraft och elpris blir då tydligt; ju mer vindkraft vi kan producera vid varje givet tillfälle, ju mindre behov av dyrare produktionsslag och ju lägre elpris. Utbudskurvan skjuts till höger och dyrare produktionsslag blir inte lönsamma.

I fråga om vindkraft förväxlas ofta den relativt dyra investeringen och stödet i form av certifikat med dyr el. I praktiken förhåller det sig annorlunda; de rörliga kostnaderna för vindkraft är låga och det lönar sig aldrig för en vindkraftsproducent att avstå från att producera el då priset sjunker. Det incitament som finns i form av certifikat påverkar inte den rörliga kostnaden, utan innebär en genomsnittligt högre ersättning som möjliggör investeringen.

Energimyndigheten har i en ny rapport (Sept 2011) om Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet presenterat en graf byggd på modellsimuleringar utförda av Pöyry Management Consulting som beskriver elpriset på en marknad med gemensamma elcertifikat med Norge och effekten av ytterligare certifikat:

Energimyndigheten konstaterar i rapporten att marginalpriset på kontinenten sätts av priset på kolkondens och att stigande överföringskapacitet (vid sidan av stigande bränslepriser) är en orsak till att priset väntas stiga under perioden. Från 2030 påverkas priset också av att äldre reaktorer väntas ställas av. Det som dämpar prisökningen är en otillräcklig överföringskapacitet till kontinenten. Det som graferna visar är att vi kan minska prisökningen med 50% genom en kraftig satsning på förnybar el, i detta exemplet i form av havsbaserad vindkraft. Pyöry och Energimyndigheten ser alltså samma samband som vi – vindkraft ger lägre elpriser.