Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för vindkraft

Tag Archive for vindkraft

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 2

I dessa blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

“Vindkraftens kostnader”

En förutsättning för den snabba utbyggnaden av förnybar energi t.ex. vindkraft i Sverige har varit de gröna certifikaten. Kostnaden för certifikaten läggs på elpriset för alla konsumenter, med undantag för den elintensiva industrin. I så måtto är det sant att det förekommer en subvention av förnybar energi. Det är dock bara halva sanningen.

Ifråga om vindkraften finns goda argument för att utbyggnaden bidragit till att pressa priset med ungefär samma belopp som certifikaten kostar. Det är möjligt därför att vindkraftsel präglas av låga driftskostnader (det lönar sig i princip alltid att köra vindkraftverk, oavsett elpriset). Utformningen av certifikatsystemet bidrar också till att det billigaste förnybara produktionsslagen byggs ut först.

Störst påverkan på elpriset har vindkraft när tillgången på vind är stor. Priset på el pressas då ner och det har hänt vid ett flertal tillfällen ex under höstens stormar. Den prispressande påverkan har också studerats vetenskapligt vid Risølaboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet, där man påvisat att priset kan påverkas med så mycket som 30-40 procent beroende av elsystemets produktionssammansättning. I Sverige är förutsättningarna bra för att vindkraft ofta ska få en prispressande effekt. Produktionen har idag en geografisk spridning vilket tillsammans med ett väl utbyggt elnät gör att vindenergi alltid kan tas tillvara någonstans i systemet.

I de ekonomiska resonemangen behöver vi också lyfta den trendmässiga kostnadsutvecklingen. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt billigare i takt med att marknaden mognar och konkurrensen ökar.

REpower 6M - ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

REpower 6M – ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 1

I kommande blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

”Vi behöver inte vindkraft ”

De som inte vill ha någon satsning på vindkraft pekar ofta på att vi har ett elöverskott, att vi exporterar el och därmed inte behöver några nya investeringar. Att beskriva svensk elmarknad på detta vis är att ge en ”ögonblicksbild” och beskriver inte att vi vissa år har torrår, vissa år våtår, vissa år har fler eller färre kärnkraftsstopp än andra år och så vidare. Av olika skäl varierar elproduktionen.

Samtidigt är det svenska välståndet i stor utsträckning byggt på tillgång till mycket och förhållandevis billig energi. För stora delar av den svenska industrin är energin en råvara bland många andra som bidrar till ett högt förädlings- och exportvärde. Att trygga den framtida energiförsörjningen är därmed en nationell politisk angelägenhet.

Vad gäller den svenska kärnkraften är det sannolikt så att den under lång tid kommer att ha en roll i den svenska energiförsörjningen. Det kan också vara så att en eller några nya reaktorer ersätter de befintliga men att argumentera för att det är en universallösning inför framtiden är förknippat med stora ekonomiska risker. En central fråga är ju också naturligtvis hur länge de kommer finnas kvar.

Debatten om befintliga reaktorers livslängd blir lätt märklig. Den ”tekniska livslängden” på en reaktor är självfallet mycket lång, så länge som man ersätter alla delar som slits. Betongskalet som sådant kan säkerligen vara hållfast i något hundratal år. Det som avgör när reaktorer avvecklas är istället den ekonomiska livslängden; hur länge är reaktorägarna beredda att investera i åldrande teknik för att höja kapaciteten och för att möta ökande säkerhetskrav?

De flesta är överens om att Sverige inom 10-20 år står inför ett omfattande behov av ny elproduktion. I det sammanhanget erbjuder inte kärnkraften en lösning, oavsett hur man ser på dess roll i det svenska energisystemet på sikt. Även om man skulle sätta upp högsta tempo idag för att få en ny reaktor på plats så skulle 15 år till driftsättning vara en mycket optimistisk uppskattning. Mer troligt är att vi talar om 20 år. Ledtiderna är mycket långa och även i tider av produktionsöverskott behövs därför satsningar på ny kapacitet för att undvika ett framtida produktionsgap.

Att tala om olika tidsperspektiv är därför ett alltför vanligt fel i debatten, främst från dem som förordar investeringar i kärnkraft.

Vindkraften levererade de senaste tolv månaderna 9 TWh vindkraftsel och potentialen är fortsatt stor både på land och i havet. Exempelvis finns idag tillståndsgivna havsbaserade projekt motsvarande 8TWh runt Sveriges kuster och mycket mer är under utveckling. Östersjön har speciellt goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft tack vare goda vindar och en mindre påfrestande miljö såsom lägre salthalt, lägre vågor osv. Med högre den högre medelvinden till havs når man en högre mängd s.k. fulllasttimmar, som för havsbaserad vindkraft brukar variera från 40 % upp till så mycket som 50 %. Det betyder att den havsbaserade vindkraften generellt sett kan leverera mer och jämnare än vindkraftverk på land och den kan också placeras i närheten av konsumtionsområden såsom storstäder och i södra Sverige.

Håll utkik, snart kommer nästa inlägg om varför Sverige bör satsa på vindkraft som handlar om vindkraftens ekonomi. Tills dess, titta gärna på detta inslag på #actonfacts om hur lite de flesta kan om vad vindkraft kostar.

Sveriges största vindkraft

Sveriges största vindkraftverk utanför Göteborg

Socialdemokraterna lyfter den havsbaserade vindkraften

Under förra veckan beslutade riksdagen om energibudgeten för 2014. Den innehåller inga överraskningar och det gjorde inte heller den föregående energidebatten i riksdagen med ett undantag. Oppositionen yrkade på högre ambitioner i utbyggnaden av det förnybara och Ingemar Johansson (S) lyfte specifikt möjligheterna med havsbaserad vindkraft. Han menade att Svenska Kraftnäts roll är mycket viktig för den kommande utvecklingen och menade att regeringen borde ge Svenska Kraftnät rätt förutsättningar för att kunna bidra till att underlätta denna utveckling.

Även om det inte togs upp i gårdagens debatt, känner vi sedan tidigare till att såväl Moderaterna som Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gärna utvärderar denna möjlighet för att få igång en utveckling på kort sikt, som ett tidsbegränsat komplement till elcertifikatsystemet.

En tillförlitlig och säkrad elanslutning är helt avgörande för möjligheterna att bygga havsbaserad vindkraft och många länder som har en utbyggnad av havsbaserad vindkraft idag har valt att i princip förlänga sina stamnät ut i havet och erbjuda anslutningspunkter där. På det här sättet kan infrastrukturen optimeras och kombineras med exempelvis anslutningar till andra länder. En gemensam infrastruktur kan också på sikt användas av annan havsbaserad energiproduktion.

Möjligheterna med vindkraft till havs är stora, inte minst runt Sveriges kuster. Vi har tidigare många gånger bloggat om Östersjön och innanhavsteknik som kan göra den havsbaserade vindkraften minst 30 % billigare än där den idag byggs ut i framförallt Nordsjön. Orsakerna är främst de mildare förhållandena som råder i Östersjön med bräckt vatten, små vågor, inget tidvatten och många potentiella projekt som ligger relativt nära land.

Ett dilemma är att det svenska elcertifikatsystemet inte premierar teknikutveckling. Systemet är bra på det sätt att det försäkrar att de billigaste projekten byggs först, men när det kommer till att introducera ny teknik behöver det kompletteras under en tidsbegränsad tid. Så har skett med exempelvis den landbaserade vindkraften via den s.k. miljöbonusen, tidigare investeringsstöd och så görs idag vad gäller utbyggnad av solceller.

Det är viktigt att få igång en utbyggnad på grund av att vi i Sverige inom 10-20 år kommer att ha ett stort behov av storskalig elproduktion då kärnkraftsreaktorerna faller för åldersstrecket. Möjligen behövs även nya reaktorer för att fylla det gap som kommer att uppstå, men vi är övertygade om att den havsbaserade vindkraften har goda möjligheter att förse Sverige med kostnadseffektiv, förnybar el.

Vi ser framemot att fortsätta utvärdera dessa möjligheter vidare och tackar Ingemar Johansson för att han valde att lyfta den havsbaserade vindkraften i förra veckans debatt.

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

London Array- världens största havsbaserade vindkraftpark/ Bild från Siemens Offshore Wind

 

 

Havsbaserad vindkraft – fortfarande en outnyttjad möjlighet

Den havsbaserade vindkraften står inför ett omfattande Europeiskt genombrott. Fortfarande kommer mer än hälften av EU:s elanvändning från fossila bränslen samtidigt som ambitionen till 2050 är att göra alla Europas utsläpp koldioxidneutrala. Det kräver en kolsnål energiproduktion. Om vi tittar på Sverige som en del av den nordiska elmarknaden, består utmaningen i att besluta vad som kommer då den nuvarande kärnkraften ska fasas ut, vilket påbörjas inom cirka 10 år. En stor del av den svenska elproduktionen ska då förnyas.

Havsbaserad vindkraft erbjuder den största möjligheten att snabbt bygga ut effekt i den skala som krävs. Det har många länder redan insett och senast i raden är Holland som nu satsar tydligt på havsbaserad vindkraft.

Trots detta är marknaden för havsbaserad vindkraft fortfarande begynnande, precis som marknaden för landbaserad vindkraft var för 20 år sedan. Sedan dess har den landbaserade vindkraften vuxit med 32 % årligen. Havsbaserad vindkraft en omogen marknad där det står öppet vilka leverantörer som blir vinnare, vilken teknik som ska användas och hur systemen ska planeras.

Det skapar en möjlighet för svenska aktörer. Inte minst skapar det möjligheter eftersom förutsättningarna för havsbaserad vindkraft skiljer sig åt. Östersjön är ett innanhav med goda vindresurser, få extremvågor och extremvindar, bräckt vatten, enklare tillgänglighet till platserna vilket sammantaget påverkar kostnadsbilden. Vi kommer att bygga den havsbaserade vindkraft i Östersjön till liknande kostnader som på land när marknaden väl dragit igång.

Möjligheterna skulle då också sträcka sig utanför Sverige. Enligt den Europeiska miljömyndigheten är det just Östersjö-regionen som har den största potentialen för havsbaserad vindkraft i Europa. Bedömningen har gjorts utifrån aspekter såsom vattendjup och vindhastighet och förhållandena beskrivna ovan.

Potential för havsbaserad vindkraft i olika hav (TWh)

Potential för havsbaserad vindkraft i olika hav (TWh)

Vi på wpd ser mycket stora möjligheter med att bygga havsbaserad vindkraft i Östersjön. Allt tyder på att vi mer kostnadseffektivt än på andra platser kan få våra projekt tillstånd. Vår projektkalkyl för vårt projekt Storgrundet visar på en kostnadsreducering med minst 30% i jämförelse med de projekt som nu drivs fram i Nordsjön. Detta i sig ger ju en enorm exportmöjlighet om vi kan få affärsmodellen rätt.

Vi ser med spänning framemot fortsättningen!

Gott om ”energi” i #Almedalen

Så var Almedalsveckan över för det här året och det är dags att summera och reflektera. På det hela taget var det en enorm mängd seminarier som berörde energi och elmarknad och vid flera tillfällen krockade dessvärre intressanta programpunkter.

Jag besökte ett stort antal seminarier och refererade från många av dessa i realtid via twitter. Låt mig ändå på detta vis sammanfatta och dela ett par reflektioner från just energitemat i Almedalen:

  • Det är tydligt att nätverket för 100 % förnybart på kort tid har fått en stor genomslagskraft. På så när som alla seminarier där jag deltog ställdes frågor kring ett scenario med ett 100 % förnybart elsystem och politiker och andra deltagare delade sin syn på en sådan utveckling. Det upplevdes som att de flesta politiska partier i princip inte är emot ett sådant scenario, däremot fanns skiljelinjer framförallt om när och hur en sådan utveckling kan se ut. Det kan ju också vara så, och det nämndes också på många seminarier, att det av ekonomiska skäl helt enkelt inte nyinvesteras i kärnkraft när den nuvarande faller för åldersstrecket. Det är ett scenario som politiker behöver förhålla sig till och vara medvetna om.
  • I en debatt mellan Havsvind’s Göran Dalén och Mikael Odenberg blev det tydligt att det krävs politiska beslut för att Svenska Kraftnät ska kunna göra något specifikt för den havsbaserade vindkraften, och framförallt med tanke på landanslutningarna. Ett dagsaktuellt och intressant perspektiv här är att Svenska Kraftnät redan idag ser som sitt uppdrag att bygga en ny anslutning till Gotland. Detta för att kunna föra över mer vindkraftsel från Gotland till fastlandet. Det är naturligtvis bra och viktigt och ett bra resultat av ett politiskt beslut. Och, skillnaden mellan att bygga denna kabel till Gotland och att erbjuda havsbaserade vindkraftparker möjligheter att ansluta till punkter i havet är inte så stor. Vi har tidigare också bloggat om just detta; att stamnätet borde förlängas ut i havet och därmed finnas tillgängligt för havsbaserad elproduktion oavsett om det är vind-eller vågkraft eller annan havsbaserad energi.
  • Jämtkraft bjöd in till samtal kring ”När elkunden tar över ”och vad det betyder för elkunder och kraftbolag. Seminariet inleddes av dess vd, Anders Ericson där han själv besvarade frågan kring när detta kommer att ske. ”Det har redan skett” sa Anders Ericson och delade ett par exempel. Energimarknaden är under stark utveckling framförallt med tanke på att elkunden kan vara mer och mer aktiv och faktiskt nu själv kan producera, sälja och köpa på elmarknaden. Vidare kommer det att finnas flera alternativ att ta ställning till framöver, både vad gäller små- och storskalig elproduktion och andra tekniska lösningar som gör att framtidens elmarknad kan se mycket annorlunda ut.

För att ge en bredare bild av debatten i Almedalen ger jag nedan förslag på intressanta blogginlägg och klipp från energitemat i Almedalsveckan:

Ihärdiga politiker och opinionsbildare i Almedalen

Ihärdiga politiker och opinionsbildare i Almedalen (Från vänster: Irene Oskarsson,Kd, Kristina Jonäng, C, Kent Persson, V, Lise Nordin (Mp), Ingemar Nilsson (S), Tomas Kåberger, Jonas Gjörler Jakobsson (M) och Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi

Anna-Carin Windahl och Anna Jivén från nätverket för 100% förnybart

Anna-Carin Windahl och Anna Jivén från nätverket för 100% förnybart

Energibranschens potential: Havsbaserad vindkraft viktig för framtiden

Idag har Vinnova släppt en rapport om energibranschen som visar att den är mer betydande för svensk ekonomi än vad som tidigare varit känt. Energibranschen står idag för 15 procent av Sveriges BNP trots att bara 1 procent av den arbetsföra befolkningen sysselsätts i energibranschen.

En annan mycket intressant uppgift är att företagen växte med 7% under åren 2007-2011 vilket betyder att trots pågående finanskris så befann sig energibranschen i en stark tillväxt.

Ska energibranschen fortsätta att växa och ge betydelsefulla bidrag till svensk ekonomi måste vi fortsätta satsa. Vi vill mena att nästa teknik med stor chans till samhällsekonomiskt bidrag är just den havsbaserade vindkraften. Vi har tidigare bloggat om att branschen exempelvis under 2012 växte globalt med 31 %.

Sverige har extra goda förutsättningar att bygga havsbaserad vindkraft i Östersjön med så kallad ”innanhavsteknik” där teknik anpassas till Östersjöns förhållanden. Då det finns ett par tillståndsgivna projekt har Sverige möjlighet att starta denna utveckling i Östersjön och sedan exportera kompetens och koncept till andra länder runt Östersjön och andra innanhav.

Baltic 1 - Östersjöns första kommersiella havsbaserade vindkraftpark

Baltic 1/ Siemens press picture

Seminarium: Havsbaserad vindkraft – en del av framtidens energiförsörjning?

Vindkraften byggs ut i snabb takt på land i Sverige samtidigt som möjligheterna i havet är stora och outnyttjade. Som vi tidigare berättat om på bloggen så har Östersjön särskilt goda förutsättningar för en kostnadseffektiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Vi vill därför tipsa er som följer denna blogg om ett seminarium i riksdagen där Havsvind deltar och ska diskutera detta tema.

Från inbjudan:

I takt med att världens energibehov ökar tilltar också behovet av en breddad elproduktion. Riksdagsledamöterna Johan Hultberg (M) och Jonas Jacobsson Gjörtler (M) bjuder in till en diskussion om framtiden för havsbaserade vindkraft. Den marina och särskilt den flytande vindkraften har en enorm global potential. Eller?

Övriga deltagare, förutom jag själv, är Johan Sandberg från DNV och Elisabeth Norgren från Svenska Kraftnät.

Frågor som ska diskuteras är vilken roll den flytande vindkraften spelar för framtidens energiförsörjning? Vilka är möjligheterna i Sverige och Norden? Är det för dyrt med havsbaserad vindkraft eller är den ett framtida alternativ till kärnkraften?

Praktiska detaljer:

Tid: Onsdagen den 15 maj, kl.13-15
Plats: Riksdagen, Skandiasalen, Mynttorget 1, Stockholm

Anmälan senast 7 maj till Johan Söderström, politisk sekreterare i Riksdagen.

Jag hoppas vi ses!

Baltic 1 - Östersjöns första kommersiella havsbaserade vindkraftpark

Baltic 1/ Siemens press picture

Provborrningarna är genomförda!

Nu är hela kampanjen med att göra bottenprovsundersökningar på wpd’s havsbaserade vindkraftsprojekt Storgrundet utanför Söderhamn och Suurhiekka i Finland färdiga. Sedan den 2 augusti har borrplattformen Deep Diver 1, understött av bostadsfartyget SPS Oulu och bogserfartyget MTS Vengeance, borrat och tagit upp prover på totalt fyra platser på Storgrundet. Resultaten är goda och bekräftar tidigare genomförda ytliga s.k. geofysiska undersökningar som visar på att botten är tillräckligt hård för att kunna använda sig av en typ av fundament som kallas  gravitationsfundament. Gravitationsfundament är vanliga för havsbaserade vindkraftsparker i och omkring Sverige och Danmark, se på Lillgrund, Rödsand 2 och även Kårehamn som byggs i detta nu.

Nästa steg nu när själva borrarbetet är klart är att genomföra labtester på de upptagna borrproverna och genom det få fram ett konstruktionsunderlag för de ingenjörer som skall konstruera och dimensionera fundamenten.

Själva arbetet flöt på friktionsfritt tack vare goda förberedelser och en ytterst erfaren besättning på borrplattformen. Personalen ombord Deep Diver från England har gjort detta flera gånger förut inför byggandet av havsbaserade vindkraftsparker och i andra  infrastrukturprojekt över hela världen.  Denna typ av spetskompetens är svår att finna i Sverige och därav anlitades kompetens och besättning från England.

Kampanjen fick även stort genomslag i media med reportage i Söderhamnskuriren, Sveriges Radio, SVT lokalnyheter och framförallt i Rapports nationella 19:30 sändning den 2 augusti, där omnämns som ”Sveriges största havsbaserade vindkraftsprojekt”, vilket kommer stämma väl när Storgrundet har kommit i drift.

Borrplattform Deep Diver

Borrplattformen Deep Diver

USA bygger havsbaserad vindkraft

Nu bygger USA sin första havsbaserade vindkraftpark utanför östkusten – Cape Wind. Projektet har varit på gång under en längre tid och ska nu realiseras. Målsättningen är att projektet ska leverera el 2015.

Det danska företaget Ramböll som leder det konsultteam som utvecklar projektet uttalade sig i ett pressmeddelande att ”de hoppas att detta blir vändingen för den havsbaserade vindkraften i USA. Att detta projekt banar väg för fler.”

Vindkraftparken kommer att bli en av världens största med 130 vindkraftverk med turbiner på 3,6 megawatt och kunna leverera el till 500,000 hushåll.

USA har en stor potential för havsbaserad vindkraft. Inte bara utmed dess långa kuster utan också i de stora sjöarna där olika projekt nu utvärderar möjligheterna till kraftproduktion. Förutsättningarna påminner om de förutsättningar vi ser i Östersjön och det är troligt att konceptet ”innanhavsteknik” även kan användas där.

Det ska bli spännande att följa den amerikanska utvecklingen. Vi återkommer naturligtvis om detta på bloggen.

Kan basindustrin bevara sin konkurrenskraft utan mer förnybar energi?

Klarar basindustrin den framtida konkurrenskraften om man väljer bort den förnybara energin? Trots den snabba utvecklingen av vindkraft och andra förnybara energislag är fortfarande baskraft synonymt med kärnkraft för många företag. Men vad händer när Tyskland och Danmark satsar på förnybar och på sikt billigare el än Sverige?

EONs seminarium ”Svensk basindustris konkurrenskraft i en globaliserad värld” visar tydligt att den svenska debatten sitter fast i gamla låsningar.

IT- och Energiminister Anna-Karin Hatt inledde seminariet och beskrev idén med energiöverenskommelsen som ett sätt att lägga korten på bordet vad gäller energimix, försörjningstrygg och långsiktighet inkluderande spelregler för vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. ”Efterfrågas långsiktiga spelregler av basindustrin skulle de som nu ligger framme vara något att bygga vidare på” sa ministern. Jag uppfattade det som att Anna-Karin Hatt sökte stöd i tanken att vi tillsammans borde försöka värna och vårda spelreglerna istället för att vi, som enskilda företag eller aktörer, arbetar för att riva upp och ändra alltför ofta. ”Det är det som skulle kunna skapa långsiktig trygghet och tillit till överenskommelsen” sa ministern.

Jonas Abrahamson, VD EON Sverige, kommenterade ministerns anförande med att säga att ”när visionen tas ner till praktisk handling blir det inte alltid samma sak”. Han menade att den nuvarande politiken lämnar ett antal frågetecken och att basindustrins behov måste beaktas särskilt när det kommer till energipolitiken.

En panel bestående av Hannes Carl Borg, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, Annika Lundius, vice VD på Svenskt Näringsliv, Magnus Hall, VD Holmen AB, Karl-Petter Thorwaldsson, ombudsman IF Metall, PJ Anders Linder, politisk chefredaktör Svenska Dagbladet och Jonas Abrahamsson möttes sedan i en dialog vad som är särskilt viktigt att beakta när det kommer till basindustrins konkurrenskraft.

Ett dilemma inom basindustrin, enligt Annika Lundius, är att de svenska företagen investerar för dåligt. Hon funderade kring hur Sverige ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga utan en större nyinvesteringstakt. Jonas Abrahamsson refererade till att om energiföretagen börjar vackla på långsiktigheten i energiinvesteringarna ger detta att basindustrin inte heller investerar.

Magnus Hall poängterade att el är en råvara i deras process och att cirka 40 % av deras ingående råvaror består av el. Magnus Hall menade vidare att eftersom Holmen är mycket beroende av export definieras deras konkurrenskraft utifrån god tillgång till konkurrenskraftiga råvaror.

Under diskussionen nämndes ordet ”baskraft” många gånger och att säkerställa tillgången på densamma på lång sikt är en nödvändighet för basindustrins fortsatta konkurrenskraft.

På slutet kom eftermiddagens mest intressanta fråga av Isadora Wronski från Greenpeace som rörde varför basindustrin tillåter sig uppleva denna osäkerhet. En idé enligt Isadora kan vara basindustrin omfamner den enorma utveckling som nu sker inom förnybar energi och ser till att lösa sin elförsörjning på ett förnybart sätt.

Hon fick direkt svar från panelen att förnybar energi är framtiden men att tekniken inte är tillräckligt väl utvecklad ännu för att utgöra baskraft för Sverige.

Seminariet lämnar fler frågor än det besvarar. Vad menar vi med baskraft? Är det bara kärnkraft som kan utgöra industrins baskraft? Är det bara i Sverige som många debattörer tror sig sitta på en universallösning i form av kärnkraft när andra länder strävar efter att diversifiera sin baskraft?

Det är för mig en gåta varför inte möjligheterna med ett system med mer förnybar energi lyfts i ett sådant här sammanhang? Att förnybar energi, tack vare låga rörliga kostnader, skulle ge tillgång till billig el?

Risken med en ensidig strategi är att Sveriges konkurrenskraft till och med skulle kunna försämras då exempelvis både Danmark och Tyskland kraftigt bygger ut den förnybara energin med långsiktigt lägre elpriser för industrin och konsumenterna.

Paneldeltagare / Bild EON