Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(config.php): failed to open stream: No such file or directory in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 Warning: include(): Failed opening 'config.php' for inclusion (include_path='.:/usr/local/php56/lib/php:/storage/content/95/141595/pear/php') in /storage/content/95/141595/havsvind.nu/public_html/index.php on line 10 havsvind.nu - Arkiv för vindkraftens kostnader

Tag Archive for vindkraftens kostnader

Därför ska Sverige satsa på vindkraft del 2

I dessa blogginlägg kommer vi att argumentera för varför det är viktigt att Sverige ska fortsätta sin satsning på förnybar energi, och i synnerhet vindkraft. Vi tycker att vi som står bakom vindkraftssatsningar i Sverige också har ansvar att förklara det värde vindkraften tillför energisystemet. Vi vill även bemöta en del av de vanliga förevändningarna som förekommer i debatten.

“Vindkraftens kostnader”

En förutsättning för den snabba utbyggnaden av förnybar energi t.ex. vindkraft i Sverige har varit de gröna certifikaten. Kostnaden för certifikaten läggs på elpriset för alla konsumenter, med undantag för den elintensiva industrin. I så måtto är det sant att det förekommer en subvention av förnybar energi. Det är dock bara halva sanningen.

Ifråga om vindkraften finns goda argument för att utbyggnaden bidragit till att pressa priset med ungefär samma belopp som certifikaten kostar. Det är möjligt därför att vindkraftsel präglas av låga driftskostnader (det lönar sig i princip alltid att köra vindkraftverk, oavsett elpriset). Utformningen av certifikatsystemet bidrar också till att det billigaste förnybara produktionsslagen byggs ut först.

Störst påverkan på elpriset har vindkraft när tillgången på vind är stor. Priset på el pressas då ner och det har hänt vid ett flertal tillfällen ex under höstens stormar. Den prispressande påverkan har också studerats vetenskapligt vid Risølaboratoriet vid Danmarks Tekniska Universitet, där man påvisat att priset kan påverkas med så mycket som 30-40 procent beroende av elsystemets produktionssammansättning. I Sverige är förutsättningarna bra för att vindkraft ofta ska få en prispressande effekt. Produktionen har idag en geografisk spridning vilket tillsammans med ett väl utbyggt elnät gör att vindenergi alltid kan tas tillvara någonstans i systemet.

I de ekonomiska resonemangen behöver vi också lyfta den trendmässiga kostnadsutvecklingen. Vindkraft, både på land och till havs, blir snabbt billigare i takt med att marknaden mognar och konkurrensen ökar.

REpower 6M - ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

REpower 6M – ett vindkraftverk på 6 MW (foto Jan Oelker)

Vi fick en fråga: varför satsa på vindkraft om den är dyrare än kärnkraft?

Vi fick en fråga som löd:

Varför satsa på vindkraft när vi får kärnkraft för 44 öre/kWh och havsbaserad vindkraft för 1 kr/kWh?

Det är en mycket bra fråga och istället för att kommentera i kommentarstråden väljer vi att bemöta i detta inlägg.

Vi antar att utgångspunkten för frågan ovan kommer ifrån den jämförelse Elforsk har gjort mellan kostnaden för olika produktionsslag och det finns anledning att kommentera det som rapporten kommer fram till.

Exempelvis är det kärnkraftverk som använts som underlag för beräkningen och som effektmässigt motsvarar den anläggning som nu byggs i Finland uppskattad till 40 miljarder SEK i modellen. Nu visar det sig dessvärre att kostnaden i Finland kommer att landa på mellan 60-70 miljarder SEK. Elforsk-modellen utgår alltså ifrån en fiktiv kostnad för kraftverk baserat på en bedömning vid tidpunkten för rapporten. Detta måste man vara medveten om. I praktiken uppstår skillnader tex i bedömning av kostnader för kärnkraft vilka inte överensstämmer med de referenser som finns idag.

På samma sätt stämmer inte modellen heller vad gäller havsbaserad vindkraft. De vindkraftverk som ingår i kalkylen är utvecklade för Nordsjöförhållanden med en relativt liten turbin (i förhållande till generatoreffekten) och därmed inte anpassad för våra generellt lägre vindhastigheter. Likaså är konstruktionen tung och kräver dyrare installationsutrustning. Allt tyder nämligen på att Sverige, tack vare Östersjöns mildare klimat, har möjligheter att bygga betydligt mer kostnadseffektivt än i Nordsjön.

wpd vet av erfarenhet att ett vindkraftverk måste väljas med omsorg och med en utformning som passar den plats man ska bygga på. Därför kan man inte heller använda de förutsättningar som Elforsk har i sin kalkyl för att bedöma vad så kallad innanhavsteknik kommer att kosta.

Innanhavsteknik, elproduktion i stor skala

Vindresurserna över havet i Europa räcker för att täcka Europas elbehov sju gånger om. Utvecklingen mot havsbaserad vindkraft är därför ett naturligt steg och tekniken står inför en enorm expansion. Från ca 4000 MW totalt installerad kapacitet år 2011 till uppemot 40 000 MW år 2020. Den sammanställning som den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA gjort visar att det redan idag finns ca 26 000 MW med färdiga tillstånd varav vissa redan är under uppförande. Detta betyder att den europeiska offshore marknaden stod för ca 10 % av produktionen och ca 20 % av investeringarna under år 2011.

De länder som har den snabbaste utvecklingen är de med tydliga och långsiktiga ersättningssystem som möjliggör användandet av ny teknik, främst i Storbritannien och Tyskland. Den snabba utvecklingen, relativt få tillverkare och osäker riskbild har inte bara medfört en snabb expansion utan också snabbt ökade kostnader. Kostnadsökningarna är ett problem ur ett skandinaviskt perspektiv om vi vill utnyttja resursen eftersom våra ersättningssystem inte matchar de ersättningsnivåer som finns på kontinenten.  Sammantaget påverkar detta möjligheterna att utnyttja vindresurserna i Sverige.  Den bristande konkurrensen gör att priserna anpassas till den kontinentala högre nivån. Teknikutvecklingen blir mer specialiserad och anpassad efter de förutsättningar som finns framförallt i Nordsjön och Atlanten.

All kunskap hitintills visar att vindkraftverk måste anpassas till de lokala förutsättningarna för att fungera bäst. Detta innebär att vindkraftverk med stor turbindiameter är mer kostnadseffektiva i lågvindsområden än i högvindsområden, anpassningar till drift i kallt klimat behövs i norra Europa liksom anpassning till skogsmiljö etc. Anpassningen av tekniken kommer inte av sig själv utan förutsätter att det finns en efterfrågan.

Vad driver då efterfrågan?

Vindkraft i svenska vatten kan, om den utvecklas i rätt riktning, konkurrera väl med bra platser på land och kraftfullt bidra till elproduktion i stor skala. Oberoende av om vi anser att behovet av ny elproduktion finns idag eller om 10 eller 20 år så krävs långsiktighet i beslutsfattandet för att vi som konsumenter ska få så kostnadseffektiv elproduktion som möjligt. En anläggning för produktion av el är beslut som vi ska leva med i 20-30 år. Till detta kommer en planerings och tillståndsprocess som kan ta upp till 10 år. Utvecklingsprocesser på 10 år innebär en lång och osäker process som få företag kan hantera.  Eftersom utvecklingen av teknik som passar oss, inte heller kommer av sig själv betyder det att vi aktivt måste arbeta för att möjliggöra satsningar av ny teknik. Om inget görs så kommer behovet att tillgodoses av något som troligen är dyrare. Vi går miste inte enbart av produktionskapacitet utan också av teknikutveckling och nya arbetstillfällen. Dagens ersättning- och tillståndssystem är därför en effektiv broms som hindrar nya aktörer att utveckla ny teknik och komma in på elmarknaden i stor skala.

Sverige har stolta traditioner inom energiområdet; utvecklingen av vattenkraft lade grunden för den svenska industrins framgångsrika utveckling, politiska styrmedel gjorde det möjligt att drastiskt sänka användningen av fossila bränslen, utvecklingen av HVDC och HVDC Light är exempel på framsynta satsningar som lagt grunden till en värdefull exportindustri. Låt oss nu inte göra samma misstag som under 1990 och 2000-talet när svensk vindkraft i princip förvann. Låt oss vara lika framsynta nu som vi var en gång och skapa de förutsättningar som behövs för att ta vara på den stora resurs som havsbaserad vindkraft innebär. Till gagn för svensk industri och kommande generationers välbefinnande.

Havsbaserad vindkraftpark

Supplybåt vid havsbaserat vindkraftverk

Vindkraftens kostnader – elräkningen mår gott av mer vindkraft

Vindkraftens kostnader har under hösten debatterats ihärdigt i media (SvD, Ny Teknik) och på bloggar (Ekologistas, Supermiljöbloggen). I slutet på förra veckan vidgades också perspektiven när EU i en ny färdplan mot 2050 presenterade att det inte kostar något extra att ställa om till förnybar energi.

På denna blogg har jag tidigare skrivit om varför vindkraften ger ett lägre elpris. Det handlar både om den prognos som finns om elprisets utveckling och hur vindkraften (eller alla energislag med låga rörliga kostnader) pressar elpriset på marknaden. Om vi höjer ambitionsnivån i certifikatsystemet med exempelvis 15 TWh minskar prisökningen på el med 50% fram till 2035.

Varför måste vi då satsa ytterligare?

Jo, Sveriges elkonsumenter drar idag stor nytta av de enorma satsningar på kraftproduktion som svenska staten genomförde under andra halvan av 1900-talet. Tack vare dessa satsningar har vi idag tillgång till billig el. För att också i framtiden säkra tillgången på kostnadseffektiv el bör vi satsa ytterligare. Det finns en enorm potential i den havsbaserade vindkraften och projekten har mycket enklare att få acceptans hos närboende. Sveriges unika förutsättningar med lång kuststräcka och grunda vatten ger oss möjligheten att ta tillvara vindresursen utmed kusterna på ett bra sätt. Alldeles nyligen släpptes en rapport från den Europeiska vindkraftsorganisationen som menar att den 80% av Europas elbehov kan täckas av vindkraft år 2030. Den och andra bedömningar visar att potentialen är enorm och vi i Sverige har bra förutsättningar. Då kan vi säkra att möjligheten finns också då behovet blir som störst – nämligen när alla våra gamla produktionsanläggningar ska ersättas.

Havsbaserad vindkraft i Baltic 1